Bildkälla: Global Footprint Network
Idag har det varit Earth Overshoot Day 2018.
Det betyder att det jorden globalt kan reproducera på ett år av sina naturresurser använder vi upp redan nu, första augusti.
Sedan lever vi på lånad tid. Lånar av våra barn och barnbarn.
Jag minns att man idag diskuterar det här med att vår generation kommer ha lägre levnadsstandard än tidigare generation.
På samma sätt är det här med miljön någonting som oroar oss mycket mera idag än vad det gjorde för flera årtionden sedan.
Och rapporterna blir bara värre och värre.
Vi måste konsumera mindre. Det skrev jag om redan förra året då Ekologiska skuldens dag (som det heter på svenska) inträffade 2.8, en dag tidigare än i år, 2018.
Konsumera mera av vissa saker, mindre av andra?
Och jag står fortfarande fast vid den punkten. Det finns mycket konsumtion som enligt mig måste fås ett slut på.
Men.
Skillnaden från förra året är att jag nu också håller på att läsa Rune Westergårds bok "Ett jordklot räcker". Jag är inte färdig med den ännu, men det jag tycker är spännande är att Rune talar för att vi borde konsumera mera för att klara av klimathoten.
Det går ju helt stick i stäv med alla artiklar som handlat om Ekologiska skuldens dag idag, där alla uppmanar oss att konsumera mindre.
Samtidigt är det bra att ibland läsa sådana här böcker, som säger emot det du tror på, för att också se om du själv ligger i gamla tankar eller om du fortfarande kommer fram till att det du tror på känns rätt.
Enligt Rune sker ingen utveckling i t.ex. solpaneler, elbilar etc om vi inte också köper dem. Utan konsumtion, ingen utveckling helt enkelt. Rune säger att även om jordens resurser nu påverkas av våra inköp så hjälper de oss att sedan skapa effektivare och mer energisnålare varor i framtiden.
Och visst har han ju en poäng. Jag har ju nog läst nationalekonomi i fler år för att förstå hur konsumtion och teknisk utveckling fungerar. Om alla kylskåp som uppfanns på 80-talet skulle hålla i evigheter och vi inte skulle köpa nya, då skulle vi fortfarande ha kvar dem, som kanske slösar mycket mer energi än ett nytt kylskåp gör idag.
Konsumtion kan nog inte ensam fixa det här
Men även om det finns bra poänger i boken känns det som att orden många gånger säger emot varandra (jag tänkte att jag gör en ordenligare recension av boken senare när jag läst ut den).
För även om jag konsumerar en topp vid t.ex. H&M, betyder det ju inte automatiskt att H&M skulle bli nå miljövänligare.
Miljövänligare blir de när stater börjar kräva det av dem. När konsumenter börjar kräva det av dem.
För vad man lär sig inom nationalekonomin är att den osynliga handen, "marknaden", utan att bli störd, fungerar bäst/endast om flera kriterier är fyllda. Ett av dem är att det inte finns några externaliteter i bilden (såsom exempelvis utsläpp).
Men nu har vi externatliteter. Vi har ganska många faktiskt. Och väldigt stora också.
Marknaden har haft sin chans, men nu måste vi ingripa. Det handlar inte mera om att bara konsumera rätt och miljövänligt (vilket vi fortfarande ska satas på. Där är jag helt med Rune), men nu måste man börja kräva mera av marknaden. Kräva mera av företagen.
Nu är det "förbjud freoner i alla kylskåp"-nivån vi måste ta till för att fixa det här. Inom alla plan.
Det tror jag leder till den snabbaste utvecklingen, till energisnålare, effektivare och hållbarare lösningar, som på sikt (förhoppningsvis innan vi har katastrofer runt varje hörn) hjälper oss att stoppa och hindra den skadliga klimatuppvärmningen.
Och kanske öka avståndet på Earth Oveshoot Day, som hittills bara minskar.
Vad tror du?
