Bloggposter

Lucka 11: Måste vi äga allt?

 

Ägandets tid är förbi. I alla fall vill jag våga tro det. För det första så kostar t.ex. ett hus mycket mer idag än vad det gjorde när t.ex. våra föräldrar var i samma ålder och för det andra så gör en osäker arbetsmarknad att många inte vill investera i så mycket dyra, nya saker.

Jag tror att jag med min generation börjar bli den sista som ännu kan tänka sig äga saker. Med det menar jag att jag troligtvis nog kommer äga en bil största delen av mitt liv, och kanske bygga ett eget hus istället för att hyra.

Men att äga verkar inte ha samma genomslagskraft idag som förut. Idag så vill man vara flexibel, kanske kunna vara på resande fot hela livet eller åtminstone inte ha en massa saker som slöar ner en. Kanske är det därför böcker såsom Mari Kondos "Konsten att städa" blivit så populära. Vi vill bli kvitt våra saker, äga mindre, och istället bli mer friare.

Och jag tycker att det är en positivt utveckling. Omfamna delningsekonomi istället! Tänk i framtiden när knappt någon människa äger en bil mera, utan det bara finns en massa förarlösa bilar som man kan använda istället som går på typ solenergi. Som tar mig från A till B och sedan hjälper nästa människa. Som inte står och är oanvända, vilket majoriteten av bilarna gör idag. Används en timme hit eller dit. Sedan tar de upp en massa plats på parkeringar. Och tänk vad mycket parkeringar som kan göras om till gröna områden istället?!

För miljöns skull så finns det ingen bättre utveckling. Att människor börjar kunna leva på mindre, kunna dela med sig av vad de äger och har, eller helt enkelt inte äga så mycket, och ändå ha ett rikt liv. Den framtiden hoppas och tror jag på.. <3

 

Tips på ett liv med mindre ägodelar:

  • Sälj eller ge bort allt det du inte behöver eller använder. Vi har så otroligt mycket onödiga saker...
     
  • Fundera om du måste äga/köpa en viss grej eller om kanske en granne eller någon i bekantskapskretsen har en att låna.
     
  • Var givmild och låna ut åt andra (minskar på deras ägande).
     
  • Bo mindre. I ett mindre hus behöver du mindre saker. Och det kan ändå kännas att huset är fyllt med glädje.

 

 

TL;DR (too long, didn't read): Att äga mindre betyder inte ett fattigare liv. Istället kan livet kännas mera friare. Jag hoppas och tror att människor i framtiden kommer äga mindre och dela med av sig mer, vilket både ökar vårt eget och vår naturs välbefinnande.

 

"För ett rättvisare och miljövänligare 2017"

 

 

Publicerad 11.12.2016 kl. 15:00

Lucka 10: Våga vägra plast - Plast förstör våra hav!

cc - pixabay

 

Jag har alltid älskat havet. Speciellt att få simma.

Bara dyka ner under ytan och känna att tiden, hjärtrytmen och allt bara stannar av.

Tystnad.

 

Men jag oroar mig. Haven, som är mig så kära, mår inte bra idag. Djuren som bor vid haven mår inte bra idag. Sjöfåglarna, fiskarna och ekosystemen... De mår inte bra idag. Nedskräpning i våra hav och sjöar skadar vår miljö mer än vad vi tror. Studier visar att kring 60% av alla sjöfåglar har plast i sig idag och att den siffran kommer öka till 99% år 2050. År 2050 finns det också risk för att det finns mer plast än fisk i haven (!). Fiskar och havsdjur får också i sig plast och vi får i vår tur i oss plast när vi äter dessa fiskar. Vem vill äta plast till middag? Ingen!

Den största andel plast i haven är mikroplast. Mikroplast är små plastpartiklar som är mindre än 5 millimeter i diameter. De kommer till haven från bl.a. däckslitage, tvättning av fleese, båtskrov, konstgräsplaner och skönhetsprodukter. Plast är faktiskt väldigt onaturligt. Eftersom naturen faktiskt inte kan bryta ner plast så bryts även större plastbitar ner till mindre och mindre bitar, vilket även det ökar risken för att marina djur ska få i sig plastpartiklar, som de tror är mat.

 

Så vad kan vi göra?

  • Våga vägra plast! Överallt!
     
  • Ha med eget istället för att ta engångkärl och liknande i plast när du är ute på vift.
     
  • Återvinn - Speciellt plastflaskor och deras korkar.
     
  • Titta efter mikroplast i tandkrämer, schampoo, hudvårdskrämer och undvik dem:
  • Följ en mer Zero-Waste livsstil, som betyder en livsstil utan plast. Inspiration från Grön i Åbo, Trash is for tossers, Zero Waste Home.
     
  • Undvik fleeseprodukter och tvätta kläder mer sällan.
     
  • Skräpa inte ner i naturen.
     
  • Ordna skräppockardagar och plocka skräp vid stränder eller i närheten av vattendrag.
     
  • Sluta röka och sluta snusa! Fimpar är det vanligaste skräpet i stadsmiljö och både fimpar och snus innehåller plastpartiklar som far ut i haven.
     
  • Skaffa dig en eller flera ordentliga tygkassar och sluta med plastkassar. Köp hellre nedbrytbara skräppåsar på rulle (finns i större affärer). Ta inte heller emot jobbiga, halvsmå plastpåsar i affärerna.
     
  • Byt ut varor och produkter i plast till hållbarare varianter i t.ex. trä och metall istället.

 

Varje mindre produkt som köps i plast eller innehåller plast betyder en massa mindre plastpartiklar som åker ut i haven och en renare och naturligare miljö.

 

En kort video (4 min) om plast och våra hav:

 

TL;DR (too long, didn't read): Plast förstör och förorenar våra hav. År 2050 kommer troligen 99% av alla sjöfåglar ha plast i sin mage. Och eftersom naturen inte kan bryta ner plast utan enbart bryta ner det i mindre bitar så måste vi minska på vår plastkonsumtion och speciellt se upp för mikroplast. Minska plasten genom att följa en mer zero waste-livsstil, använd tygpåse istället för plastpåse, använd inte engångskärl i plast och sluta röka och snusa, eftersom fimpar faktiskt innehåller plast.

 

Bonusvideo om hur man kan få folk att slänga skräp i parker:

 

 

"För ett rättvisare och miljövänligare 2017"

 

 

Publicerad 10.12.2016 kl. 10:00

Varför har psykisk ohälsa blivit så vanligt?

cc - pixabay

 

Det stormar väldigt mycket i bloggvärlden just nu om psykisk ohälsa. Först, my point of view: Enligt mig så finns det ingenting negativt med att uttrycka sina känslor, även om det ibland är överdrivet med "Aaargh, jag blir så deprimerad av de här skoluppgifterna", fast personen säkert inte påriktigt blir deprimerad eller om någon säger "please, kill me" när de har en svår uppgift framför sig. Och då jag har själv både varit deprimerad och självmordsbenägen.

Men sen finns det viktigare saker att fundera på också. Ellen skrev ett väldigt bra inlägg ikväll där hon uppmanade oss att istället för att fokusera på "psykisk ohälsa som modeord" samt "vem som får eller inte får säga sin åsikt" (Läs HÄR, HÄR för lite briefande) så borde vi fundera på den riktiga elefanten i rummet (som jag kallar det), nämligen:

 

Varför har psykisk ohälsa blivit så vanligt?

 

... och eftersom det här är en samhällsblogg, så tycker jag det absolut platsar in att diskutera kring. Så välkommen till mina samhällsreflektioner! (Och embrace yourself, det här är ett lååångt inlägg, men jag tror ni kan lära er mycket.) Med samhällsreflektioner så menar jag ju förstås åsikter, mina eller andras. Ingenting inom samhällsvetenskap kan tolkas som exakt fakta, men det finns många forskare som uttalat sig i det här och artiklar som nämner ämnet, vilket ändå kan tolkas som några slags källor.

 

Först (innan jag vill diskutera varför): Psykisk ohälsa har ökat och det handlar inte om en "trend". Jaa, vi har kanske blivit bättre på att mäta det och det har blivit mer vanligt att tala om det, men det är ett ständigt ökande fenomen och det måste tas på allvar enligt mig. I Sverige lider 1/4 av kvinnorna av psykiska besvär och lite mindre än 1/6 av männen av det. Det betyder i Sverige en mängd individer på 1,4 miljoner människor (!). Och det är bland de unga som de psykiska problemen ökat mest. Redan år 2014 så meddelade SHVS (studenthälsovårdsstiftelsen i Finland) att vart femte (1/5) besök till dem är pga psykisk ohälsa. Det tycker jag är oroande mycket. Åtminstone känner jag flera som drabbats av psykisk ohälsa, mig själv inkluderad, och jag är bara 22. Ska jag anta att varannan människa jag möter när jag är 50 antingen är utbränd, deprimerad eller har panikångest? För det känns som att utvecklingen går ditåt när det görs så lite.

 

"Rädsla, ångest, ensamhet och stress hör till de vanligaste symptomen
bland unga studerande."

 

Ofta blir jag ganska förbluffad. Märker ingen något mönster här? Är det ingen som faktiskt blir oroad över hur många som ändå mår dåligt idag? Gör vi ingenting?

Men för att förbättra och minska på den psykiska ohälsan så måste vi ju först ta reda på VARFÖR mer och mer människor drabbas av psykisk ohälsa. Och det är ingen enkel sak. En första googling på "varför - psykisk - ohälsa" gjorde mig inte mycket klokare. Statistik om hur många som lider av psyksik ohälsa och vad det är fanns det däremot massor av.

Om man tänker på hur mycket det talas om, i alla fall i mina kretsar, så är det konstigt hur lite det dyker upp på allsmäktiga google. Ändå så har jag redan själv, men den litteratur jag läst in mig på och de rapporter jag i mina studier tagit del av, börjar se vissa oroande orsaker till varför den psykiska ohälsan kan ha ökat...

 

Varför?

 

 

Jag vill sammafatta orsakerna till några större huvudfaktorer:
 

  1. Försämrad fysisk hälsa, aka, övervikt och fetma.
     
  2. Ökade inkomstklyftor och fattidom.
     
  3. Alldeles för osäker framtid och arbetsmarknad.
     
  4. För hårda krav på individen.
    1. Från skolan, föräldrarna och samhället tills kraven överförs på en själv.
       
  5. Individens felaktiga krav/tro på "hur man blir lycklig".

 

Det verkar finnas ett samband mellan övervikt och psykisk ohälsa, och övervikt ökar hela tiden idag. Om vi tänker på hur sociala varelser vi är och hur mycket det ännu är stigmatiserat med att "vara tjock" = en sämre människa, så är det inte svårt att förstå att ju mer överviktiga människor, desto mer psykisk ohälsa finns det i samhället. Övervikt ökar ju också risk för hjärt- och kärlsjukdomar, och jag tror ingen blir lyckligare att veta av sådant heller. Det kan även göra vem som helst deprimerad att t.ex. försöka gå ner i vikt men inte få det att fungera...

Sedan är inkomstklyftor även ett stort problem. Speciellt eftersom de faktiskt har ökat otroligt mycket de senaste 100 åren (Piketty, 2013). Och om man funderar på det som Jackson (2009) t.ex. tar upp, att människor jämför sig otroligt mycket med varandra, så förstår man också att med ökade inkomstklyftor ökar den psykiska ohälsan. När mer och mer människor har tillgång till någonting som jag inte har, så blir jag nedstämd. Och när medier och internet visar hur vissa människor lever med sina otroliga mängder pengar, jaa, då blir många nog frustrerade och deppade.

Inom samma diskussion så är det också viktigt att ta upp att fattidom och social exkludering verkar öka den psykiska ohälsan. Osäker ekonomi stressar människor och skapar ångest. Och då kommer vi in på nästa punkt: Arbetsmarknaden.

Min magister kommer handla om arbetsmarknaden. Och en av mina orsaker varför jag vill skriva om det är just pga den ökade ångesten och stressen över framtiden, speciellt bland unga. Idag krävs det både mycket mer utbildning än vad våra mormödrar och farfäder behövde och arbetsmarknaden kräver också otroligt mycket mer. Idag ska du ha 5 års erfarenhet för ett "first-job" och ändå är det svårt att få fastanställning. Framtiden är osäker när AI och robotar börjar ta över en mängd olika arbeten och 9-5-jobben blir bara färre och färre. För att få jobb idag och i framtiden krävs det utbildning och kanske relativt hög sådan också. Ändå finns det många människor som inte klarar av så mycket studier.

Sedan så har jobben blivit mer som konsulttjänster i och med att mer och mer människor blir egenföretagare, där man själv är sin egen lyckas smed och där mottot alltid kommer bli: Ju mer tid du lägger ut på det här, marknadsföringen och att bli bättre, desto säkrare är det att du får en inkomst för det. Ingen ansträngning = Ingen inkomst.

Allt det här uppmuntrar ju till otroliga krav på individen, vilket är nästa punkt. Och dessa krav börjar tidigt. Redan i skolan så är "bäst" någonting man ska sträva efter och många föräldrar är också viktiga med att pucha sina barn till bra prestationer. Och allt det här är ju för att samhället kräver det. Vår kapitalistiska samhälle är uppbyggt på effektivitet och att enbart det bästa lönar sig. "Vill du bli något, så måste du kämpa för det!" (... även om du blir utbränd på kuppen...)

Och då kommer vi till den sista punkten. Eftersom vi alla vuxit upp i ett kapitalistiska samhälle, så har många också blivit hjärntvättade med att det är där vi finner lyckan, i samma mål som finns för att upprätthålla vårt kapitalistiska samhälle. "Konsumera mera så blir du lyckligare!". "Du är olycklig eftersom du inte äger den här saken som din granne äger.". "Om du arbetar mer så blir din chef glad och samhället ännu gladare." Bättre och bättre betyder lyckligare och lyckligare, och mer och mer saker, aka, högre levnadsstandard, gör oss lyckligare. "Ju mer projekt du har desto bättre." "Och kom ihåg att yoga, äta hälsosamt och socialisera. Då är du som lyckligast." ... Eller?

Vi har lärt oss att finna lyckan i helt fel saker. Våra och samhället krav för att bli lycklig fungerar ju inte. Obviously. Våra krav är ouppnåerliga och fokuserar på helt fel saker. Och det leder till att vi tappar tron på livet och tror att vi aldrig kommer kunna bli lyckliga...

Sedan, som bonus, så är det ju otroligt svår att uppfylla sina önskningar idag. Jobb tar upp en väldigt stor del av våra liv (för de som har jobb) och det finns inte mycket rum för hobbier och självuppfyllande verksamhet. Och därtill finns det då väldigt många människor som jobbar med jobb de inte tycker om. Bara för att de måste. För att klara av att leva.

 

Det här är vad jag tror är största orsakerna till att psykisk ohälsa har ökat så mycket. Samtidigt så kryper psykisk ohälsa ner till de yngre individerna, och då kan man nämna mobbning och brist på tillräckligt med psykologer samt brist på diskussion kring psykisk hälsa som bidragande orsaker.

 

Inget att det här kan med säkerhet kopplas till ökad psykisk ohälsa, men jag vågar tro att dessa faktorer ändå har en effekt, på oss och på samhället. Våra levnadsstandarder har aldrig varit så höga som de är idag och ändå mår vi bara sämre och sämre.

 

Jag skulle påstå att det då inte längre är fel på dig/mig
för att du/jag blivit psykisk sjuka.
Det är fel på samhället.
Och det krävs en ordentlig samhällsförändring för att ändra på det!

Publicerad 10.12.2016 kl. 00:21

Lucka 9: Vikten av att köpa närproducerad och ekologisk mat

cc- pixabay

 

Varför ska man välja närproducerat?

 

Som jag skrev om i lucka 6, så är förbränningen av fossila bränslen såsom olja den största orsaken till den globala uppvärmningen. Genom att börja äta mer närproducerat så blir transporterna kortare, vilket också minskar på utsläppen och miljöbelastningen.

Närproducerat kan t.ex. vara:

  • Fisk från grannen eller som du fångat själv
  • Egna odlade grönsaker, såsom potatis och jordgubbar
  • Honung från grannkommunen
  • Rotfrukter från Finland.

Men det finns också en annan, väldigt viktig orsak varför man borde välja inhemskt, i alla fall vad gäller kött. Det är pga antibiotika. Länderna i Norden, i alla fall Finland och Sverige, använder väldigt lite antibiotika när de föder upp djur, medan det utomland börjar bli problem med antibiotikaresistens. Antibiotikaresistens är en tickande bomb, eftersom det betyder att du när du är sjuk inte kan ta antibiotika mer eftersom du är resistent mot det. Och genom att äta djur från utlandet så får vi i oss mycket mer mängder antibiotika än vad vi skulle vilja. Vi kommer att se hur det här blir ett problem i en snar framtid.

Som tur så är närproducerat inne just nu, och t.ex. REKO-ringar har blivit riktigt populära runtom i Finland. En REKO-ring går då till så att man går med i en REKO-grupp på facebook som finns i närheten av där man bor och sedan så meddelar bönderna och producenterna vad de har och så får man skriva och beställa och sedan hämta upp på enskilda datum. I butiken finns det också oftast skyltat med en svan och "gott från Finland" med vanliga livsmedel, men annars är det viktigt att se vad ursprungslandet är.

 

Varför ska man välja ekologiskt?

 

Sedan finns det vissa varor som inte kan odlas och köpas i Finland. Kaffe är ett exempel. Finländarna är ju galna i kaffe verkar det som. Och här är det då istället väldigt viktigt att köpa ekologiskt, för att inte t.ex. skövla regnskog eller ha mat som producerats med barnarbetskraft eller dödar djur och mångfald. Också här i Finland och norden använder man bekämpningsmedel och vi är inte så duktiga som många tror. Genom att byta till eko så "bidrar du till friskare vatten, gladare djur, mindre gifter och att fler fåglar och blommor trivs. Och i länder som Brasilien behöver ingen regnskog skövlas, eller människor förgiftas när de plockar dina bananer eller skördar dina kaffebönor."

Naturskyddsföreningen har gjort en kort och informativ video om varför man borde byta till mer ekologisk mat:

 

Så välj närproducerad och ekologisk mat. För miljön, din egen och dina medmänniskors skull.

 

TL;DR (too long, didn't read): Försök välja närproducerad och ekologisk mat när du handlar. Närproducerat för att minska på transportutsläppen och speciellt med kött, minska på antibiotika i maten. Ekologiskt är istället viktigt för att bidra till den naturliga mångfalden, för att minska på bekämpningsmedel och gifter i naturen och våra kroppar samt i kombination med rättvisemärkta varor också ge den summa till arbetarna som de förtjänar.

 

"För ett rättvisare och miljövänligaren 2017"

 

Publicerad 09.12.2016 kl. 10:00

Lucka 8: Kläd- och modeindustrins mörka sida - Vet vi vad som händer?

cc - pixabay

 

För ca 1 år sedan såg jag på dokumentären The True Cost.

Den ändrade min syn på kläder helt.

Finns det en dokumentärfilm alla borde se så är det den (finns på netflix).

Den berättar om hur klädindustrin verkligen ser ut.

Och det är ingen vacker syn. Den är faktiskt ganska brutal.

 

För det första så "outsourcas" all klädtillverkning till låglöneländer idag. Dessutom så har klädkedjorna gjort det så att det inte är de själva som äger dessa klädfabriker, utan att de köper in arbetskraft/fabrikerna från andra ägare. På så sätt så kan de konkurrera ut olika klädfabriker för att få ner kostnaderna på miniminivå. Det är inte heller då längre deras ansvar mera ifall någonting går tokigt eller om arbetsförhållandena är usla.

Den 24 april 2013 så kollapsade en byggnad i Dhaka, Bangladesh. 1129 dog och 2500 människor skadades. Det är den dödligaste/största klädfabriksolyckan i historien. Ändå så har det knappt blivit någon ändring idag. Vi ignorerar alla de människor som jobbar i dessa klädfabriker. Ändå arbetar 1/6 av alla människor med mode/inom klädindustrin idag. Det kan låta mycket, men kläder är ändå någonting som vi alla måste ha.

Och då kommer vi till modeindustrin. "Fast Fashion". Mode ändras hela tiden och för alla nya kläder så kräver det också mängder av material, däribland bomull. I bomullsodlingen i alla länder från USA till Indien använder man idag hutlösa mängder besprutningsmedel. Dokumentärfilmen nämner Punjab, en delstat i Indien, där 70-80% av invånarna kommer lida av cancer, svåra utvecklingsstörningar och handikapp i framtiden pga bekämpningsmedlen. I en by lider redan 60% av barnen med svårt handikapp...

Klädindustrin handlar också om skor och läder och idag förorenas t.ex. Gangesfloden enormt av lädertillverkningen. Varje dag spolas över 50 miljoner liter giftigt avloppsvatten ut från fabrikerna. Människorna där har fått en massa hudutslag såsom bölder och varblåsor, men även magbesvär och cancer samt gulsot pga den förorenade tillverkningen.

 

Modeindustrin är den näststörsta förorenade industrin idag efter oljeindustrin

 

Det här kan inte fortsätta. I dokumentären säger de t.o.m att vi har blod på våra händer...

Och det är vi som köper alla dessa kläder som måste vara med och skapa en förändring.

 

Det enskilda bästa en människa kan göra är att sluta köpa så mycket kläder. De flesta av oss har redan enorma utbud av kläder i våra garderobar. Vill man ändå ha kläder så är loppis det näst bästa. Eller så ordnar man klädbytardagar som t.ex. Martha brukar ha. Jag hoppas ju ändå att folk ska faktiskt börja köpa mindre kläder så att loppisarna inte ens skulle behövas, men så länge de finns så handlar jag nästa allt på loppis.

Sedan finns det ju vissa saker som man kanske inte vill handla på loppis. Då ska man ändå försöka göra sitt bästa och handla kläder med bra märkningar. T.ex. Gots (Global Organic Textile Standard) är en av de hårdaste märkningarna idag. Då innehåller kläderna åtminstone en viss mängd ekologiskt material och fabrikerna där arbetare gjort kläderna måste upprätthålla en viss standard. Andra märkningar som också är ganska bra är EU Ecolabel, Fairtrade Cotton och Svanen (på finländska produkter). Här finns en ganska bra sammanfattning av de vanligaste märkningarna på både mat och kläder (längst ner). LÄNK.

 

Det är viktigt att komma ihåg dessa saker. Att allt vi gör också påverkar andra. Och att för varje eko/krav-märkt klädesplagg vi köper så visar vi också att vi bryr oss om andra och att vi vägrar stöda företag som inte stöder mer rättvis och miljövänlig produktion.

Se dokumentärfilmen - Och våga förändra! <3

 

 

TL;DR (too long, didn't read): Klädindustrin är den näststörsta förorenande industrin efter oljeindustrin. Den är också otroligt orättvis. 2013 dog 1129 personer i en fabriksolycka och än finns det enorma brister inom klädfabrikerna, som måste konkurrera med låga priser för att alls få upprätthålla fabrikerna. Och sedan kräver lädertillverkningen och bomullsodlingen en massa kemikalier för att bli så lönsamt som möjligt... Det är en ond cirkel. Vi måst sluta köpa så mycket kläder och köp enbart kläder från loppis eller kläder märkta med ordentliga standarder såsom Gots, Fairtrade Cotton, EU Ecolabel och Svanen.

 

"För ett rättvisare och miljövänligare 2017"

 

 

Publicerad 08.12.2016 kl. 10:00

Avfallshantering - En liten grön samhällsguide

 

Dagens lucka handlar om att återvinna för att minska på naturens resurser och på de dåliga förhållandena som vissa människor jobbar i för att utvinna råvaror eller för att ta hand om vårt avfall i andra hand.

 

Jag tänker i det här inlägget ta upp lite konkreta tips på vad man kan tänka på om man vill återvinna till max:

  • Undersök vad för möjligheter det finns att sortera där du bor. Finns det plaståtervinning, bioavfall? Vart ska man föra sitt skrot?
     
  • Ha skilda sopkorgar för allt som kan återvinnas skilt. Ett ställe där bioavfall ska gå, ett ställe med plastförpackningar, ett ställe för batterier, ett för metall, ett för glas etc. Ha gärna också ett ställe där gammal elektronik kan sättas och kom ihåg att föra det till återvinningsstationen någon eller några gånger per år.
     
  • Storstäda regelbundet så att inte någonting söndrigt (och kanske miljöfarligt) ligger och skräpar när det kan få återvinnas och inte förbrukar naturresurser.
     
  • Fundera när du konsumerar en vara hur den ska återvinnas. Verkar det krångligt? Då är det säkert krångligt. Bäst skulle då vara att inte alls köpa varan eller hitta ett alternativ med enklare återvinningsmöjligheter.
     
  • När du konsumerar någonting - Försök att materialet är i glas, metall eller trä, eftersom det är enkelt att återvinna och håller oftast ganska länge.
     
  • Släng inte saker som fungerar ännu! Donera det eller sälj det billigt istället.

Småsaker:

  • Youghurtlock som är i metall ska sorteras som metall. Samma sak med choklad som är inlindat i aluminium.
     
  • Ta ut batterier i en elektronikpryl innan du återvinner den.
     
  • Skruva sönder delar om de är olika material för att återvinna till max.
     
  • Liten regel: Om det finns fler material i en och samma produkt - Återvinn det som det finns till 50% mest av. Men allt med elektronik i ska återvinnas som elektronikavfall.
     
  • Om det finns möjlighet för plaståtervinning, kom ihåg att diska ur förpackningarna, annars går inte plasten att återvinna. Plaståtervinning gäller alltså inte t.ex. leksaker och liknande utan t.ex. ett malet kött-paket.
     
  • Separera metallerna i värmeljus. Se videon!

 

Det viktigaste är ändå fortfarande att helt enkelt konsumera mindre.
Mindre konsumtion = Mindre avfall = Miljövänligare och rättvisare värld.

Publicerad 07.12.2016 kl. 14:13

Lucka 7: Återvinning är också en stor miljögärning - Glöm inte bort det!

cc - pixabay

Allt vi gör skapar waste. Skräp. Sopor. Avfall. Förr så fanns det inte någonting som hette återvinning och allt avfall fördes till gemesamma, stora, soptippar. Hade vi inte börjat återvinna skulle världen troligtvis se ut som i filmen Wall-E om några år...

Och varför är återvinning så bra då? Joo, eftersom förbränning av avfall genererar utsläpp som påverkar den globala uppvärmningen. Så för varje avfallsprodukt som kan återvinnas istället för att förbrännas håller vi ner utsläppen och den globala uppvärmningen. Dessutom minskar vi en massa  miljöfarliga gaser i luften som uppstår vid förbränning av avfall. En väldigt bra deal tycker jag!

Konkret så kan man ju säga att för t.ex. varje kartongvara som återvinns så behöver vi inte hugga ner ett nytt träd. Och eftersom träd binder koldioxid och hjälper till att minska på den globala uppvärmningen så är det otroligt viktigt att vi återvinner. Sedan har vi ju det otroligt fina pantsystemet här. Det leder till att helt sjukt mycket plastflaskor, glasflaskor och metallburkar återvinns och görs till nya flaskor och burkar istället för att bara brännas upp.

Sedan så finns det en stor etisk aspekt med återvinning. Miljön mår ju förstås dåligt av utvinningen av naturresurser, men människor gör det också. Tänk bara på utvinningen av kol i kolgruvor eller en massa metaller i metallgruvor. För varje vara som återanvänds så behöver man inte tvingas skicka ner folk i gruvor i fattiga länder för att utvinna råvarorna.

 

Och när jag ändå nu nämner metaller så vill jag uppmana till en väldigt viktig sak:

 

ÅTERVINN ALL DITT ELEKTRONIKSKROT!

 

Elektronikskrot kan vara direkt farligt att ha liggandes lite här och där i hemmet, men det finns också en massa värdefulla metaller i gammal elektronik som borde få återvinnas. Och genom att återvinna det så behöver det inte skickas till fattiga länder såsom Ghana där tusentals människor, unga som gamla, jobbar och bor bland farligt elektronikskrot. Jag länkar här en 25-minuters dokumentärvideo om hur verkligheten kan se ut för människor som lever på "vårt skrot". Det är farligt, ohälsosamt och väldigt oetiskt.

(inlägget fortsätter under videon)

 

Så kom ihåg att återvinna, för både miljön och rättvisans skull! Men det bästa är nog att helt enkelt inte föbruka så mycket resurser.
Ingen resursförbrukning = Inget avfall = En lyckligare planet och lyckligare människor!

 

Om du är osäker på hur någonting ska sorteras så rekommenerar jag Stormossens sorteringsguide: LÄNK. Jag skrev också idag ett blogginlägg med mer konkreta tips på en bra, fungerande avfallshantering: LÄNK. Gå gärna in och läs!

 

TL;DR (too long, didn't read): Allt vi gör producerar avfall, som påverkar den globala uppvärmningen och föser ut en massa ohälsosamma gaser i luften och atmosfären. Genom att återvinna så låter du naturresurser vara, vilket både är bra för miljön samt för de människor som jobbar att ta fram råvarorna. Kom ihåg att återvinna elektronikavfall och inte låta en massa gamla telefoner, datorer och liknande ligga hemma och skräpa!

 

"För ett rättvisare och miljövänligare 2017"

Publicerad 07.12.2016 kl. 10:00

Lucka 6: Vad påverkar klimatet mest - Och hur kan man minska sin påverkan?

 

Idag är det Finlands 99:onde födelsedag och nästa år firar Finland 100. Det blir stora fester hela året och jag tror många människor kommer känna av det. Under dessa 100 år har vi genomlidit 2 världskrig och flera inre konflikter, men under de senaste åren så har Finland ändå fått ha det relativt lungt, vilket vi ska vara otroligt tacksamma för.

För framtiden är ändå oviss. Speciellt eftersom världen bara blir mer och mer global och vad det egna lilla landet gör kan både inverka och "inte inverka" på den globala marknaden. Det som ett litet land som Finland kan inverka och påverka resten av världen med är t.ex. med hjälp av exportprodukter och nya innovationer, nya statsprojekt såsom basinkomst och turism. Sådan som ett litet land som Finland däremot har lite makt till att påverka är hindrandet av alla klimatflyktingar som kommer att strömma in i EU och hela den rikare världen när de torra områdena i t.ex. Afrika och västra Asien blir helt obebodda. Vi kommer alltså inte kunna påverka det så mycket när det sedan blir för sent - Vilket kan vara ganska snart om vi inte gör någonting.

Dessa klimatförändringar vi ser idag kommer leda till vatten- och matbrist i stora mängder och när det är brist på något så väsentligt som vatten och mat - Då kommer oroligheter att expandera. Om vi inte får ordning på den globala uppvärmningen så kommer vi i framtiden att se mera krig och konflikter som fick en början till att invånarna inte längre kommer åt vatten eller att odla föda. Och eftersom världen är och blir bara mer och mer global så kommer man inte kunna stänga in sig i en bubbla och ignorera det här. Det kommer också att påverka oss, hur "snäll" Finland än är i de globala relationerna.

 

Så vad påverkar då klimatet mest?

Först så måste alla förstå att det är människorna som påverkar klimatet mest. Klimatet påverkas inte av någon utomstående faktor eller av att jorden bara plötsligt tyckte att "nää, nu vill jag börja förändra El Nino, Golfströmmen.. för att det är kul".

Men mera konkret så är det sen då människans sätt att leva, som har den största påverkan på klimatet. Det betyder också att varje enskild invidid har möjlighet att minska utsläppen i världen, i större och mindre mängd, men ALLA KAN PÅVERKA. Både negativt och positivt.

Den här adventskalender kommer ju ta upp många sätt där vi som människan kan förändra vårt levnadssätt till det bättre för att undvika den globala uppvärmningen. Idag tänkte jag ta upp det som många människor redan vet om och som på ett enkelt och tydligt sätt kan påverka miljön till det bättre.

Gör smartare val i transporten

  • Lämna bilen hemma om du ska kortare vägar, finns nog kläder för alla väder. Lathet är ingen ursäkt.
  • Välj miljövänliga kollektiva transporter; buss, tåg istället för bil och flyg.
  • Samköra. Åk inte och veckohandla själv utan passa på med någon som bor i närheten att åka tillsammans i samma bil. Turas om att skjutsa barn till en hobby med en bil istället för fyra enskilda.
  • Byt den bensindrivna bilen mot en eldriven bil.
  • Cykla mer! - Skaffa en elcykel om de transportsträckor du behöver röra dig mellan eventuellt skulle bli för långa med en vanlig cykel, men fungera med en elcykel.
  • Skaffa ordentliga skor och börja promenera mer - Det är både miljövänligare och hälsosammare, både fysiskt och psykiskt än att rusa med ett fordon.

Andra saker som också påverkar är t.ex. vad vi värmer upp huset med, transporterna som skett inom vår konsumtion av kläder och prylar och hur långt vår mat har transporterats. Mer om det i senare luckor.

Det viktigaste man måste veta är att allt jag som enskild människa gör påverkar klimatet. Negativt och positivt. Varje dag kan jag som individ välja att vara miljövänligare (eller inte) än dagen före.

 

Åt vilket håll vill du påverka?

 

TL;DR (too long, didn't read): Människans levnadsätt påverkar klimatet mest. En av de mest lätta sättet att minska den globala uppvärmningen är genom att göra smartare val inom ens egen transport. Att välja att gå och cykla istället för att ta bil. Att samåka och åka miljövänliga, kollektiva alternativ som buss och tåg istället för bil och flyg. Och sedan när ekonomin tillåter köpa en elbil istället för att ha en bensindriven bil. Varje dag går ut på att göra ett val - Och varje dag kan man välja att ta det miljövänligare alternativet.

 

"För ett rättvisare och miljövänligare 2017"

 

 

Publicerad 06.12.2016 kl. 10:00

Lucka 5: Släng inte mat!

 
Logon till Marthas projekt "Svinnkampen" (källa)

 

När jag var liten var jag otroligt rädd för att äta "gammal" mat. Jag följde helt slaviskt alla datumstämplar, på allt, och kunde absolut inte för något i världen t.ex. drick en dag gammal mjölk. Nej, usch, då dör man ju. Typ.

Sedan blev jag lite vuxnare och började läsa på och förstå att det finns en skillnad mellan "bäst före" och "sista förbrukningsdag". Bäst före är då alltså rekommendationer från producenternas sida, men det är som sagt bara rekommendationer. Min nya kunskap ledde till att jag nu nästan helt slutat följa "bäst före"-datum. Jag har med de produkter, såsom mjölkprodukter, kryddor mm, börjat använda mig av de tre "marthatipsen" istället: Titta, lukta, smaka.

Det betyder att ifall jag har en creme fraiche som är 2 veckor gammal, så slänger jag den inte direkt. Först öppnar jag den. Ser den ut att ha mögel? Nej. Sedan luktar jag på den. Luktar den möglig, unken, skum. Nej? Sedan kan jag smaka lite, eller så får det vara okej och så använder jag den ändå. Och det är nog sjukt vad bra produkterna är fast "bäst före" har gått. Det är ju knappt något fel på dem. T.ex. ägg håller ju typ 1 månad efter utsatt datum.

Men "sista förbrukningsdag" satt ju nog ändå hårt i mig. Man kan absolut inte äta malet kött som gått över en dag. Nejnej! Men så tittade jag på ett strömsöprogram för några månader sedan/ett år sedan (?), där matsvinn var temat. Och där lagade de mat av bl.a. malet kött, som var en dag gammal. Och jag bara: Whaat?!?!

Det ändrade också min uppfattning om mat som har sista förbrukningsdag. Det är inte på minuten/dagen ändå att laga t.ex. kött, fisk eller fågel. En dag gammal "sådan mat" kan också helt bra gå att äta.

 

Det som är bra med det här är att alla dessa kunskaper jag fått har lett till att jag börjat slänga mindre mat. Och eftersom finländaren slänger ca 24 kg ätbar mat per person, per år (och 130 miljoner kg sammanlagt!), så är det nog en viktig gren inom miljömedvetande, att inte slänga bort fullt ätbar mat.

Men sedan så blir ju också maten gammal, och det kan man hindra genom att faktiskt försöka tänka lite efter vad som finns i kylskåpet och frysen och hålla koll på vad som finns där. När jag och min fästman åker och veckohandlar så försöker åtminstone jag alltid fundera ut vilken mat som blir "gammal" först, pga datum eller fräschhet (grönsaker). Då planerar jag/vi så att att vi äter och lagar maten i den ordning som våra varor håller. Det minskar väldigt mycket svinn. Samma sak kan det vara om vi har en öppnad 5 dl gräddburk med t.ex. 2 dl kvar, så försöker jag föreslå en måltid där vi använder upp 2 dl grädde, så att grädden inte hinner bli dålig.

Man kan alltså med lite mer planering kring sin mat också minska på att maten alls ska bli rutten/möglig och behöva slängas.

Och när många miljömedvetna människor vet att vi t.ex. konsumerar för mycket kött, så nog är det ju ännu värre om man köper kött och sedan glömmer bort det och inte äter upp det. Det om något är otroligt icke-miljövänligt!

 

Så ignorera bäst före-datum och följ heller "titta, lukta, smaka"-metoden. Försök även hålla koll på vad som finns i kylskåpet och frysen och nu som då ha ordentliga tömningar så inte en massa mat glöms bort och blir för gammal.

 

TL;DL (too, long, didn't read): Vi slänger över 20 kg ätbar mat per person och år i Finland. Det är mat som har krävt konsumtion av naturens resurser och som bara kastas bort. Helt onödigt! Genom att använda sig av husmorsknep som "titta, lufta, smaka" på råvaror så kan man märka att maten faktiskt går att äta fast "bäst före" eller "sista förbrukningsdag"-datumet har gått ut. Och genom att också planera middagarna på ett smart sätt och hålla koll på vad som finns i kylskåpet och frysen så minskar man risken att maten blir rutten/möglig/för gammal.

 

"För ett rättvisare och miljövänligare 2017"

 

Publicerad 05.12.2016 kl. 10:00

Lucka 4: Bli mer miljömedveten genom DIY

 

 

"Modern man does not experience himself as a part of nature but as an outside force destined to dominate and conquer it. He even talks of a battle with nature, forgetting that, if he won the battle, he would find himself on the losing side."

- E.F. Schumacher

 

Det här sa Ernst Friedrich Schumacher, en brittisk ekonomi (också en av grundarna till buddhistisk ekonomi), i sin bok "Small is Beautful", som kom ut 1973. Fast den skrevs på 1970-talet kan det ändå kännas så relevant idag, om inte kanske ännu mer relevant än tidigare. När han berättar om hur den moderna människan på något sätt förlorat sin kontakt till naturen, och inte mera fattar att utan naturen så är vi ingenting. Utan frisk luft kan vi inte andas.

 

Utan natur finns inget liv.

 

Det går på något sätt tillbaka till det jag skrev i lucka 2, där Tim Kassers psykologiska forskning visar att människor med mer inneboende värderingar också värnar mera om naturen och miljön. Så genom att på något sätt gå tillbaka till grunden, tillbaka till naturen och försöka förstå människans koppling till naturen så kan vi också bli mer miljömedvetna och göra bättra val för miljön.

Och då kommer vi in på DIY, som betyder "Do It Yourself", eller "Gör Det Själv". Det handlar om att ta "den hårda vägen" och börja göra mer saker själv, även om man skulle kunna konsumera det idag.

Det finns två viktiga aspekter med DIY. Den första är precis den här jag nämnde här ovanför. Att man genom att börja göra saker själv istället för att direkt konsumera den här varan också kan få mer respekt, inte bara för miljön utan också för andra människor. Man förstår vilken tid någon människa har satt för att t.ex. sy en klänning eller baka en underbar chokladkaka när man själv också för första gången försöker sig på att sy en klänning eller baka en kaka. "Det är inte bara sådär"...

Men det andra handlar enligt mig också om vår hälsa och vårt välmående. Idag vet ju knappt någon vad någonting innehåller av det man stoppar i sig eller smörjar in sin hud med, eller hur det har påverkat miljön. Det är kemiska beteckningar en efter en som ingen blir klok av, och många av dem är faktiskt väldigt dåliga för både miljön och vår hälsa.

Och de är ju där av en anledning. Tänk om det skulle börja stå utskrivet "ämne xx, potentiellt cancerframkallande" eller "ämne yy, skördar regnskog och chimpanser för produktionen av ämnet". Hur många skulle då köpa den produkten eller varan? Troligtvis väldigt få. Och ändå finns det stor risk att dessa miljöförstörande och hormonrubbande ämnen kommer in i våra kroppar, utan att vi vet om det.

Så genom att t.ex. börja göra sina egna hudvårdskrämer eller baka eget bröd (istället för att köpa dessa saker i butikerna) så vet du också precis vad det innehåller. Man brukar ju säga att allt som man smetar in sin kropp med också upptas av huden, och då borde det ju vara så färdigt ofarliga råvaror som möjligt.

Så DIY, speciellt vad gäller mat och hudvårdsprodukter, kan både stärka ens relation och respekt till naturen och till andra människor, men också öppna ens eget medvetande om vad det riktigt är man stoppar i sig eller smörjer in sig med.

Man blir helt enkelt mer medveten - Och det är absolut en bra sak!

 

TL;DL (too long, didn't read): Människan har idag verkat tappa bort sin koppling till naturen, även om vi inte skulle kunna leva på jorden utan t.ex. frisk luft att andas i. För att på något sätt försöka hitta tillbaka till naturens värden så kan man börja försöka DIY, alltså försöka börja göra mera saker, från grunden, istället för att direkt köpa en opersonlig produkt från en butik, som du varken vet vad den innehåller eller hur den har påverkat naturen. Det handlar om att vara medveten - Både för din egen och naturens skull.

 

"För ett rättvisare och miljövänligare 2017"

 

 

 

 

Publicerad 04.12.2016 kl. 09:00

Lucka 3: Konsumtion och reklam för barn - "Jag vill ha!"

 

CC - pixabay 

Jag minns när jag var liten och gick på dagis, hur vi vid jul fick göra egna önskelistor. Dagisskötarna tog fram en massa reklamtidningar och så fick vi småbarn klippa ut reklamannonser på leksaker och liknande och limma fast dem på vår "önskelista" som vi sedan tog hem.

Jag har två stora problem med det här. För det första så tycker jag inte om reklam riktad till barn. Barn är väldigt lättpåverkade och reklam riktad till barn kan faktiskt göra väldigt stor skada, speciellt socialt. För många föräldrar handlar julen om vad deras barn önskar sig i julklapp, men för barnen handlar det också mycket om vad kompisarna har och vad de önskar sig.

Och tänk då på den familjen där man kanske inte har råd att köpa alla legoset som finns. På den där totala orättvisan i samhället som så ofta kommer fram kring jul. Där två barn önskade sig en sak, men bara den ena fick det. Önskningarna, som delvis kom från vad de andra kompisarna har, men också delvis från reklamen. Från det enorma utbud av stuff som finns i affärerna idag.

Och då är inte leksaker allt heller i världen. Visst, det är viktigt med saker, men jag tror att jag själv tappade bort många perspektiv med alla presenter jag fick som yngre. Man tappar de där stora värdena. Och nog märker jag också idag, att även om en bekants barn fick en önskad present till julen så är det ju det sociala, att jag är med och leker, som nästan är ännu viktigare. Att man är tillsammans, och som jag skrev i förra luckan, får bli sedd för den man är.

Det andra som jag har jätteproblem med vad gäller reklam till barn är hur könsfördelat den ännu är. Det är lego friends, superinriktat åt tjejer och lego star wars och city och likande till pojkar. Förutom lego så är andra, "vanliga" leksaker också otroligt könsriktade, åtminstone i reklamerna. Rosa är fortfarande majoritetesfärgen på alla möjliga småbarsleksaker som är riktade åt "småflickor".

Och det är så synd. För inte borde väl barn redan från 3,4-års åldern dela in sig i kategorier med vad som borde vara okej och inte okej att leka med?

Och barn ser faktiskt mycket reklam än idag i Finland. Även om det inte är lagligt med reklam åt barn, så smygs det in en massa riktad reklam på alla de appar som småbarn idag spelar gratis då. På tv-kanaler som enbart är riktade åt barn kan det också finnas en massa reklam.

Jag tror både samhället (vi människor) och miljön skulle må mycket bättre om det skulle finnas mindre reklam i världen. T.ex. blev jag jätteglad när projektet C.A.T.S (the Citizens Advertising Takeover Service) ersatte all reklam i några tunnebanor i Storbritannien för några veckor med bilder på katter. De ville förändra hur människor ser på världen.

Och visst är det lite konstigt. Varför är vi såhär okej med all reklam? Varför vill vi att något opersonligt företag ska bestämma åt oss vad som är inne just nu och vad som vi borde och inte borde konsumera? Som vuxna har vi kanske lärt oss lite kritiskt tänkande (eller har vi?), men barn faller väldigt lätt för de känslor som reklamerna förmedlar. Och så borde det inte vara!

 

Men hur kan vi ändra på det här? 

Jag rekommenderar alla att försöka minska på sin reklam runtom sig. Installera adblock på din webbläsare och betala för netflix (eller liknande) istället för barnprogram på speciella kanaler. Vad gäller appar så skulle jag faktiskt rekommendera föräldrar att köpa dessa appar hellre än ha gratisversioner som visar en massa reklam.

Sedan är det jätteviktigt att vara uppmärksam om hur reklamen påverkar. Oss alla. Både stora och små. Och hur den kan leda till ojämlikheter mellan människor.

Och barn behöver faktiskt inte så många saker. Konsumtion för barn göder en sjuukt stor industri och då är det ändå inte det där ena legosetet eller leksaken som man som barn minns bäst. För mig kan det istället vara en båtutfärd med mommo och moffa, eller en resa till ett nöjesfält eller utövandet av en hobby som har fäst sig i minnet.

 

Så det är dags att börja ifrågasätta. Varför köper jag dessa saker? Är det för mig, mitt barns/ditt barns skull, eller är det för reklamen och konsumtionens/kapitalistsamhällets skull?

 

TL;DL (too long didn't read): Reklam för barn är väldigt problematiskt. Det får många att tappa fokuset på större värden och enbart se fysiska presenter som medel för att uppnå en slags kortvarig lycka. Sedan så är reklamen idag ännu väldigt könsdelad, vilket i sig är problematiskt. Så det är viktigt att börja ifrågasätta varför man som konsument handlar vissa saker och även viktigt att faktiskt minimera reklam som riktas åt dina barn, via t.ex. tv och appar.

 

"För ett rättvisare och miljövänligare 2017"

Publicerad 03.12.2016 kl. 10:00

Lucka 2: Det dyrbaraste du kan ge bort är en del av din tid

 

Juletiden betyder oftast konsumtion, och konsumtion betyder att en massa naturresurser används på våra barn och framtidens bekostnad. All konsumtion vi gör påverkar klimatet och med den här klimatuppvärmningstakten vi har idag så är vi påväg "käpprätt åt helvete" (som man nog nästan kan säga idag).

Men det är egentligen lite paradoxalt att vi konsumerar så mycket stuff som vi gör, då forskning har börjat visa att vi kanske inte blir så mycket lyckligare. I Jacksons (2009) bok "Prosperity without growth" tar han upp psykologen och forskaren Tim Kassers forskning om att:

"människor som satsar mer på inneboende värderingar är både lyckligare och känner av större nivåer av ansvarsfullhet gentemot miljön än människor som satsar mest på materialistiska värden" (fri översättning)

Inneboende värderingar är värden som inte riktigt går att mäta, såsom frisk natur, samarbete, umgås med andra, fred mm. Materialistiska värden är istället t.ex. ett stort hus med tv i varje rum, en ny fin bil med alla bekvämligheter som går att mäta, en snygg och dyr märkesväska mm.

Det här kanske inte är så nytt för många, men ändå tänker man inte riktigt hela vägen. Om inneboende värderingar gör människor lyckligare, varför satsar vi inte på gåvor som stärker dem istället för gåvor som bara stärker de materiella värderingarna?

Och jag har kommit fram till att en av de mest inneboende gåvorna man kan ge (enligt mig) är sin tid. Sin uppmärksamhet och sitt stöd. I dagen uppkopplade värld har många glömt bort det här med att bjuda över folk på mat, träffas på en kopp kaffe, sätta sig ner hos en släktings barn och leka med lego med dem eller rita eller spela spel. Visa att man ser den andra personen och att man bryr sig om att hen existerar.

Att ge sin tid i julklapp kan handla om att alla vid julbordet tillsammans ordnat julmaten, att man sitter och njuter och talar med varandra. Man kan också ge en gåva i form av en dikt man skrivit om hur mycket den andra personen betyder för en, eller bara helt enkelt säga det åt den här personen. Man kan köpa upplevelser som man vill göra med den här andra personen eller vill att den andra personens familj ska göra tillsammans för att stärka sammahållningen.

Vill man vara lite materiell utan att det blir konsumtionsbetonat kan man ge bort presenter som man gjort själv. Man kan baka bröd, sticka yllesockor eller erbjuda sig att reparera söndriga kläder/skor mm. Det handlar också egentligen om att man ger sin tid för en annan person för att man bryr sig om hen.

Och alla dessa gåvor, immateriella som handgjorda gåvor, minska otroligt mycket på konsumtionen och är alltså också ett mycket bättre val för miljön. Miljön mår bättre och vi människor mår bättre. Win-win.

Det är också viktigt att vi som människor förstår värdet i dessa presenter. Reklambranschen har tutat i oss i måånga år om hur lycklig du borde bli men en ny, fin tv, fast lyckan kanske ändå kunde vara större av stickade sockor av någon mor- eller farförälder eller en enkel middag med nära och kära.

I vår släkt har vi flera traditioner kring juletid där vi vissa datum och tider oftast är samlade hos en viss släkting. Och för många kan det här kanske kännas som "tråkigt" eller "stressande", att "alltid vara där och där". Men förstår man innebörden i hur otroligt viktigt det är för människor, och för en själv, att få träffa andra och umgås... då förstår man också värdet i dessa underbara träffar med släktingar.

En viktigt sak jag ännu vill ha nämnt är att den största gåvan vad gäller tid inte är kring jul, utan på en helt vanlig, tråkig vardag. När din gåva är helt oförutsägbar av den andra personen. När du vågar ta steget och bjuda in en gammal barndomsvän på middag eller frågar någon i släkten om de vill ta en pidrokväll någon dag mitt i februari, juni eller augusti. När du erbjuder dig att hjälpa till med vårstädningen hos den bekanta som väntar barn eller när du bara ringer åt din mamma eller pappa för att höra hur de har det.

 

Den viktigaste gåvan i livet är inte att ta, utan att ge <3

 

TL;DR: (too long, didn't read) Vi människor konsumerar en massa materiella saker åt varandra kring jul och födelsedagar, fast forskning visar att det är de inneboende sakerna (samvaro, upplevelser etc) som ger oss och andra mer lycka. En av de viktigaste sakerna man enligt mig kan ge är sin tid, och att man också förstår värdet i gåvor man får som en annan människa lagt ner sin tid på.

 

"För ett rättvisare och miljövänligare 2017"

Publicerad 02.12.2016 kl. 10:00

Lucka 1: Skippa fulchokladen/chokladaskarna

cc - pixabay

 

LUCKA 1: VARIFRÅN KOMMER DIN CHOKLAD?

 

Choklad, choklad, choklad. Choklad är gott. Det finns väldigt få människor som skulle tacka nej till en chokladask. Och tänk på hur många chokladaskar som säljs och köps och ges bort varje jul, fest eller annan högtid. Choklad är ju en bra present.

Men chokladindustrin har många mörka skuggor. Det finns många saker som en försäljare inte riktigt vill säga och som man som konsument väldigt sällan tänker på.

Nämligen: Är den här choklad rättvist och ekologiskt producerad?

Kakao odlas vanligen i större delar av Afrika, Latinamerika och Asien. Eftersom utbudet av kakao och choklad ökat så mycket under de senaste åren så ökar också girigheten till att tjäna på den industrin. Kakaoindustrin är en av de värsta industrierna då det kommer till barnarbete och det finns mååånga barn som skippar skolan för att jobba vid kakaoplantagen. Det finns också många barn som blir utsatta för koppleri och blir tagna och förda för att jobba vid dessa plantager...

Chokladindustrin är en STOR INDUSTRI. Det är myyycket choklad och kakao som behövs för att mätta alla munnar i rikare länder. Därför är det också så viktigt att VI, vi, som bor i dessa rika länder måste börja kräva mer av den här industrin. Det är inte okej med barnarbete och köper man en chokladask eller vanlig choklad så kan det till stor del ha varit ett barn som tagit ner den kakaobönan. Flera jobbar ända in i vuxen ålder eller hela livet från att de var kanske bara runt 12, 13 år...

 

Så vad ska man göra då?

 

Joo, för det första är det viktigt att förstå att det inte finns någon absolut lösning. Ingenting på marknaden idag kan med 100% sägas att det inte skett barnarbete någonstans i produktionen. Men det bästa man som enskild individ kan göra är att enbart köpa etisk (och helst ekologisk) choklad/kakao. Den bästa etiska märkningen är Fairtrade, och Food Empowerment Project föreslår också att försöka undvika kakao vars ursprung är från västra Afrika.

Vill man utryckligen ge bort praliner eller liknande till bekanta så skulle jag rekommendera att köpa fairtrade kakao och göra själv. Jag vet i alla fall i det här läget inte någon av de vanliga chokladaskarna (aladdin, paradis, fazer) som skulle ha kakao som är rättvisemärkt.

Fairtrade-märket. Källa: Wikipedia

Om vi som konsumenter börjar kräva bättra producerad choklad så dyker det också upp mer sådanna alternativ på marknaden. Det var bara i höstas som jag började lägga märke till att t.ex. K-kjedjan har en pirkka-choklad som är både rättvisemärkt och ekologisk och som de börjar ha lite överallt.

När vi kräver rättvisemärkta produkter så får också de vuxna skäligare lön för sitt arbete och då kanske barnen har större chans att få gå färdigt skolan, som är en av de viktigaste faktorerna till att bekämpa fattigdom i världen!

Vill man ha mer kött på benen så rekommenderar jag den här dokumentären om chokladindustrin från 2010 som finns  på youtube att se hela: "The Dark Side of Chocolate". T.ex. berättar de där att man kan köpa ett barn för kring 230 euro och uppåt... Då har man "evig tillgång till dem" och de jobbar "gratis" på dessa kakaoplantager. I Dokumentären intervjuade de också en som ägar en kakaofabrik som första helt bombsäkert sa att "nej, det finns ingen slavhandel/barnarbetskraft vid våra kakaoplantager" och sedan så var dokumentärsteamet dit och ändå såg att det visst fanns många barn som jobbade där...

 

Och slutligen: Vi är människor, vi felar och här märks det hur vi människor kan göra fel fast jag nog inte tror att någon av oss gör det med flit. Men genom att bli medveten om det här problemet så har man redan kommit ett bra steg och genom att så mycket som möjligt försöka hålla sig till etisk producerad choklad så kommer man också mycket längre.

 

TL;DR (=too long, didn't read)
Kakaoindustrin är väldigt stor och har pga det ökade begäret lett till att många barn blir bortförda eller sålda till kakaoplantager för att arbete, eller så kommer de självmant dit och skippar skolan. Det bästa i dagens läge vi kan göra är att uppmärksamma problemet, kräva mer ansvar av producenterna och tills förbättring sker, enbart köpa t.ex. fairtrade-producerad choklad eller kakao med ett annat rättvisemärkt märke.

 

"För ett rättvisare och miljövänligare 2017"

 

Publicerad 01.12.2016 kl. 10:00

En miljövänlig och rättvis julkalender - 2016

CC- Pixabay

 

Hela hösten har jag på något sätt haft återkommande tema med att ta upp klimatuppvärmningen och dess effekter och faror ifall vi människor inte gör någonting. Men jag har ändå inte skrivit så mycket om vad vi borde göra...

Därför har jag bestämt mig för att i år ha en adventskalender som tar upp just det temat:

 

Adventskalender 2016
 

- För ett miljövänligare och rättvisare 2017

 

Varje förmiddag kl. 10.00 så kommer jag att öppna en lucka fram till jul med tips om hur vi som enskilda människor kan påverka alla runtom oss för att göra världen till en mer rättvis och miljövänlig plats. Det kommer handla om konsumtion, om mat, om energi, om att uttrycka sig, om plast och mycket mer.

 

För att inte missa några av mina luckor så får ni gärna gilla min facebooksida (-> LÄNK <-) där jag publicerar mina luckor någon gång samma dag - Men vill ni se det först så är det bara att komma in på bloggen kring 10 så borde det ha dykt upp en ny lucka!

 

(Ps. Ifall någon har något önskemål på luckor/ämnen som borde tas upp så får ni gärna kommentera det här! Jag har nog redan 24 luckor, men det går bra att baka ihop några om det dyker upp jättebra idéer!)

 

 

Publicerad 30.11.2016 kl. 14:23

Intressekonflikt: Miljövänlig ≠ tillväxt

 

CC - Pixabay

 

Förra veckans tisdag hade jag en liten presentation om degrowth/avväxt för Åbomarthorna. Det var väldigt givande - förhoppningsvis för dem - men också för mig, eftersom jag inte har suttit mig in i degrowth-tankarna så mycket sedan jag skrev om det i min kandidatavhandling i våras.

En sak som jag tog under presentationen var en intressekonflikt som man inte kanske direkt ser som miljömedveten människa, men som i kombination med att vara nationalekonom börjar se ett möster ur - nämligen att:

Miljövänlig ≠ Tillväxt

Varför då kan man ju fråga? Alla nya solpanelsföretag skapar ju en massa tillväxt och är också miljövänligare än att använda fossila bränslen. Jovisst. Ekomarknaderna blommar ju också nu och skapar en massa nya, miljövänliga kombinationer av tillväxt och arbete. Det är också bra...

Men om vi ska gå tillbaka till grundtankarna - Sådan som många enskilda människor tänker när man pratar om att vara miljövänlig så handlar det mycket om dessa ord:

- Återanvända

- Återvinna

- Återbruka

- Konsumera mindre (speciellt slit-och-släng-produkter)

- Delningsekonomi/Cirkulärekonomi (ex. ett helt radhus delar på några verktyg istället för att alla äger en egen borrmaskin, klädbytardagar mm.)

- Konsumera enbart varor som håller tiotals år/en hel livstid

Vad tror ni alla dessa saker har gemensamt? Bra för miljön? Precis! MEN ... också dåligt för tillväxten. Alla dessa förslag som en miljömedveten människa åtar sig kommer att minska på dennes konsumtion -> mindre tillväxt.

Och eftersom tillväxt är roten till hela vårt kapitalistiska system som vi har idag så kan det här leda till problem.

(Tillväxt behövs alltså i vårt system för att vi inte ska hamna i en recession, vilket leder till hög arbetslöshet och allt dåligt ni kan tänka er i samhällsväg.)

 

Det är viktigt att tänka efter. Naturen är inte skapad av människan. Men människan behöver naturen - Frisk luft, vatten, mat etc. för att överleva. Vi behöver också platser att bo på, och det är inte ett vad en klimatuppvärmning på t.ex. över 2 grader kommer låta oss göra. I alla fall inte utan uppoffringar.

Däremot så är alla ekonomiska system vi har idag skapade av människan. Det är alltså ingenting absolut - Och det kan falla!

Människan kan kanske hålla upp en tillväxt genom just förnyelsebar energi, satsning på servicearbeten och inte skapandet av fysiska produkter och varor, skapandet av mer parker, mer cykelvägar, bättre produkter som istället kostar mera mm...

Men är vi riktigt realistiska? Kommer det system vi har idag att kunna gå över till ett mer miljövänligt, rättvist system samtidigt som tillväxten inte avstannar? Det är inte helt lätt att svara på.

En degrowth-förespråkare anser i alla fall inte det och anser att människan redan nu måste börja skapa ett nytt system (innan det vi har kraschar). Ett system som är rättvist och inte förbrukar naturens resurser över bristgränsen - och inte är baserat på tillväxt.

(Ett ekonomiskt system som inte bygger på tillväxt finns inte idag och har inte heller funnit under de senaste kanske 200 åren. Både kapitalismen (högra ändan) och kommunismen (vänstra ändan) bygger på tillväxt.)

 

Men tillbaks till den miljövänliga, medvetna individen. Jag vill vara miljövänlig. Jag vill konsumera mindre och mer medvetet. Jag vill återanvända, återbruka och återvinna. Jag vill leva mer minimalistiskt vad gäller fysiska ting.

Hur många andra finns det som redan idag också vill göra det här? Vad händer när tillräckligt många människor inte vill konsumera så mycket mera? När de börjar leva enklare och ha andra värden i livet än att vara en konsumtionsdocka i ett tillväxtsamhälle?

Det ni...

Publicerad 28.11.2016 kl. 14:00

 

Jasmine Nedergård / 22 år / Politices kandidat i nationalekonomi vid Åbo Akademi / Global medborgare

 

Välkommen till min samhällsblogg!

 

Kunskap är makt & tillsammans är vi starka!  Vi kan påverka andra människor och miljön runtom oss vid varje val vi gör i vardagen!

Här vill jag göra skillnad genom att lyfta upp ämnen som intresserar mig inom välmående, ekonomi, livsstil och miljön. Jag förespråkar även väldigt mycket naturlig mat utan socker och kolhydrater och följer själv en lchf-livsstil. Utmanar mig själv att äta mer vegetariskt.

Trevlig läsning!

40 inspiratörer för hållbar livsstil 2017

 

Alla bilder är tagna av mig eller är CC om inget annat anges :)
 
"We cannot become what we need to be, by remaining what we are." - Max de Pree
 
Vill du kontakta mig? Gör det via min e-mail: jasmine.nedergard(at)gmail.com
 
 
Böcker jag läst/rekommenderar:
"This change everything" - Naomi Klein
"Prosperity without growth" - Tim Jackson
"Lingon och läppstift - Hur jag gjorde mig av med onödiga kemikalier och tillsatsämnen" - Noora Shingler
"Det sötaste vi har" - Ann Fernholm
 
Dokumentärer jag sett/rekommenderar:
"The true cost" - Sanningen om klädindustrin.
"Fed up" - Sanningen om sockret.
"Cereal Killers" - Om socker, fett, kolesterol och motion.
"Before the Flood" - Om klimatuppvärmningen och människans påverkan.
"Carbloaded - Dödssugen på att äta" - Om dagens överviktiga samhälle och vad vi borde göra åt det.
"The Human Experiment" - Om kemikalieindustrin och kemikaliernas mörka skugga i våra liv.
"Terra" - Om oss, våra liv, mänskligheten, naturen och framtiden.
"Sockerfilmen" - Om socker. Jättebra!
"Sustainable" - Om vår föda och hur den ska vara hållbar generation efter generation.

 

Kategorier

Senaste kommentarer

December 2016

Lucka 11: Måste vi äga allt?Lucka 10: Våga vägra plast - Plast förstör våra hav!Varför har psykisk ohälsa blivit så vanligt?Lucka 9: Vikten av att köpa närproducerad och ekologisk matLucka 8: Kläd- och modeindustrins mörka sida - Vet vi vad som händer?Avfallshantering - En liten grön samhällsguideLucka 7: Återvinning är också en stor miljögärning - Glöm inte bort det!Lucka 6: Vad påverkar klimatet mest - Och hur kan man minska sin påverkan?Lucka 5: Släng inte mat!Lucka 4: Bli mer miljömedveten genom DIYLucka 3: Konsumtion och reklam för barn - "Jag vill ha!"Lucka 2: Det dyrbaraste du kan ge bort är en del av din tidLucka 1: Skippa fulchokladen/chokladaskarna

November 2016

En miljövänlig och rättvis julkalender - 2016Intressekonflikt: Miljövänlig ≠ tillväxtDegrowth-föreläsning imorgon med mig och Åbomarthorna!Hej alla där som badar bland koraller i vinter - Vet ni om att de håller på och dör ut?Ratatas lilla vinterlistaVad ska människan göra i ett fritt samhälle?Skyll inte på Trump, skyll på DNC...Om Trump inte tror på klimatuppvärmningen så måste vi göra det!Klimatuppvärmningen händer! - Om vi så ska märka det först då klimatflyktingarna kommer...Öppna ögonen och bli en medveten konsument! - För jordens skulle men också för din egen...

Oktober 2016

No great mind has ever existed without a touch of madnessAristoteles-vecka! Lax- och räkröra på fröknäcken - Recept (lchf, glutenfritt)Fröknäcke - Recept (lchf, glutenfritt, mejerifritt)Det ekonomiska systemet är ohållbart.En egen facebook-sida och ny bloggheader!Jag kan ha ljugit för er...Min höstlista!Är det bra att våra samhällen utvecklas så snabbt?Inga nya bilar som går på bensin år 2030?Att rensa bort det gamla och plötsligt finna - ett tomrumJag ger dig en morgon... Du ger mig en hel dag

September 2016

Glädjetårar som kom tillbakaÅngestAtt varje dag fundera på vad jag vill göra med mitt livIdéer flödar i min hjärna - men om alla vill jag inte värna

Juni 2016

Varför BNP är ett uselt mått på välfärd: