Bloggposter

Vi måste sluta skapa ångest: ALLA KAN INTE GÖRA ALLT!

 

För en tid sedan satt jag och åt lunch med en kompis och började tala om allt möjligt jag brinner för, miljön, ekonomin, social orättvisa, framtiden etc, allt möjligt jag läser mig in på och all kunskap jag försöker ta till mig. Hennes kommentar till det var att hon tyckte att hon nästan fick ångest av allt jag sa, eftersom jag verkade tänka så mycket på stora globala problem och hon inte nu lagt så mycket av sin tid på det.

 

När jag tänker på ångest i samband med detta så tänker jag på ångesten av att inte känna sig tillräcklig. Att det man gör just nu inte skulle vara tillräckligt. Det är en väldigt vanlig känsla i vårt ytliga samhälle, speciellt när folk på facebook gärna skriver om hur de kanske städat hela lägenheten eller sitt hus medan man själv lever i ett kaos p.g.a. mycket arbete, hur de med sina barn haft jätteroligt medan man själv ligger hemma med sjuka barn och ingen haft roligt eller hur man följer någon som hela tiden verkar ha någonting på gång, och man själv har svårt att få tiden att gå. Då är det lätt att man bara jämför sig med andra och bara ser vad de gjort och vad man själv inte gjort.

Men alla kan inte göra allt. Det är oändligt viktigt att förstå att det behövs många slags människor i vårt samhälle. Alla kan inte satsa helhjärtat på att vara lokalpolitiker, värna om social orättvisa eller Östersjöns övergödning. Då lämnar det inga röster kvar för världspolitiker, djurens rätt och skogsskövning (som exempel).

Man ska inte behöva känna ångest över att man inte kan göra allt. Och ännu viktigare, INGEN ska NÅGONSIN behöva klaga på att en annan människa inte gör tillräckligt i den frågan de kanske bryr sig mest om. Alla gör enligt den kapacitet de själv orkar, vill och kan. Om det inte räcker för dig så acceptera det ändå.

Jag lägger ner majoriteten av min tid under en dag på att läsa på om världens problem, ekonomifrågor, välmående/psykisk hälsa, arbetsmarknaden och miljön. Visst ligger också ämnen såsom feminism, lokalpolitik och rasism (för att nämna några) nära mig, men också jag har en begränsad kapacitet. Min mamma, som jag säkert fått mycket av mitt engagemang ifrån, satsar t.ex. på EU-verksamhet, storytelling, ledarskap (för kvinnor speciellt) och världsarv. Ni märker, väldigt olika saker, men det gör inte någon av oss en bättre eller sämre människa. Båda delarna behövs i ett samhälle, ja alla delar av oss behövs och alla engagemang som finns behövs!

När jag mådde dåligt i gymnasiet så var mitt största mål att må bra igen. Skulle någon börjat truta på mig att bry mig mer om någonting eftersom jag då troligtvis inte brydde mig om så många andra saker än mig själv (det är en vanlig sak att göra när man är deprimerad) så skulle jag säkert inte orka med någonting alls. På samma sätt idag så vet vi inte när vi träffar en person vilka problem hen tampas med och inte heller vilka frågor hen redan kämpar för.

 

Det här betyder INTE att vi ska sluta bry oss eller inte uppmuntra andra att också engagera sig i de frågor man själv tycker om. Det är bara viktigt att veta skillnaden på att tvinga någon att känna sig dålig och få ångest för att få till en förändring (spoiler: fungerar inte, blir oftast motsatt effekt) eller att inspirera andra med sitt egen engagemang och visa att "det fungerar visst att vara 2-barnsmamma och politiker" eller att "det kan vara såhär enkelt att äta vegan-mat" eller "dessa små steg gör jag i vardagen för att minska på plast" etc. Inte är jag heller perfekt, men jag försöker ändå följa det så gott jag kan.

Men det kräver ansvar av båda parterna. För givaren: var inspirerande och engagerad, men tvinga inte på det på någon annan. För mottagaren: Läs på och inspireras, men känn dina egna begränsningar och acceptera att du redan kanske gör tillräcklig just nu. Och sluta jämföra dig med andra!

 

Kärlek till er alla och glad påsk också! <3

 

PS. Svenska Yle hade en jättebra artikel om ångest idag också, läs den gärna: LÄNK

 

Brukar du också ha ångest över att inte göra "tillräckligt"?

 

Publicerad 25.03.2016 kl. 17:19

Varför jag inte vill ha en del av dagens förmögenhetskaka...

 

Förmögenhet och en massa pengar är inte vad jag strävar efter i mitt liv. Efter en trygg inkomst som kan upprätthålla enkla basbehov vill jag leva hållbart och nära naturen och även försöka ha mitt fokus på inre värderingar såsom att ha goda relationer till folk, sprida positivitet och kunskap och väcka tankar i folk runtom mig. Jag vill försöka bli av med den inneboende känslan att alltid vilja ha mer och bättre, och hellre vilja vara nöjd med det jag har, eller t.o.m kunna leva lite svårare och enklare (tänk simpelt) ifall det skulle vara bättre för naturen.

Medan jag sitter och läser i Anthony Giddens stora "Sociology"-bok till kandin så ser jag plötsligt att det här kommer på tal, och då i form av vad en sociolog vid namn Ulrich Beck (1944-2015) forskat om.

Beck tar upp i en av sina publikationer att det under de senaste två århundraden kan sägas funnits en liten procent av befolkningen som ägt väldigt mycket och en mycket större procent som knappt ägt någonting. Den mycket större procenten har oftast försökt att sträva till att nå upp till de nivåer som de väldigt rika har för att också få en del av "förmögenhetskakan".

Men under den senaste tiden så har det börjat ske en förändring enligt Beck. Ju mer folk som får upp ögonen för vad vår höga välfärd gör mot naturen, med masskonsumtion och massproduktion för att mätta giriga människor med extra pengar, genom enorma sopberg, vårdslöst risktagande och ignorans mot de problem fattiga människor står för idag, desto mer människor börjar också förstå att meningen med livet kanske inte är att uppnå en stor mängd förmögenhet ifall det är på bekostnad av naturen, ökad orättvisa och bristande jämlikhet.

Giddens sammanfattar det så bra vad Beck talar om:

"... more people are beginning to realize that their fight for a share of the "wealth cake" is futile if the cake itself is be poisoned as a result of pollution and environmental damage."

 

En fri översättning skulle vara:

"... fler och fler människor börjar märka att deras strävan till att få en del av "förmögenhetskakan" är meningslös om själva kakan är förgiftad på grund av föroreningar och miljöskador."

 

Vem vill vara förmögen idag och även ha så mycket kunskap att hen skulle veta vad hens konsumtion ger upphov till? Inte jag, och jag skulle inte heller vilja leva utan den kunskapen om vad jag gör och vilken påverkan det har på andra människor och på vår planet. Dagens förmögenhet är förgiftad - och ohållbar...

 

Så jag säker klart:

 

NEJ TACK - Jag behöver ingen del av den förgiftade förmögenhetskakan! Tack Beck för den forskning du ägnat dig åt under den senare delen av ditt liv som satt ord på mina tankar. Jag ska minnas det med respekt.

 

Publicerad 15.03.2016 kl. 02:19

BLOGGSERIE: Generation Y - DEL 2: "Vad vi kan lära oss av Bernie Sanders anhängare"

 

USA presidentkampanjer pågår ju för fullt och följer man med mainstream-media så ser man mycket av det ytliga, vilken kandidat som säger vad, vilken kanditat som vinner med hur många procent i  en viss delstat och man kan följa med opinioner hit och dit. Jag tycker själv det är ganska intressant att följa med hela den här grejen, även om jag blir upprörd gång på gång att en person som Trump faktiskt existerar i årets presidentval...suck.

Jag tror själv väldigt starkt på Bernie Sanders och hoppas innerligt att han blir USA:s nya president. Bernie lockar speciellt yngre människor eftersom han inte vill ta emot pengar av industrin för att finansiera sin kampanj och istället litat sig på donationer av vanligt folk och för att han av många anses som en väldigt ärlig person som säger mycket av vad många i vår generation anser och tycker. Han har faktiskt också slagit rekord i mest insamlade pengar någonsin i en presidentkampanj (hittills) från privatpersoner (sådanna som du och jag), vilket visar på någonting stort.

På reddit (ett slags användarcentrerat nyhetforum) så finns det ett subreddit som heter /SandersForPresident (LÄNK), som är ett väldigt intressant ställe som utomstående att kika in på, eftersom där sker saker som jag tror kommer att få den här presidentkampanjen att gå till historien och som jag tror är en av de stora orsakerna att Bernie också utan stora donationer av privata storföretag och liknande finansieringar ändå samlar på sig så många anhängare.

De människor som hänger på Reddit är till största delen unga personer och det är också vad man vågar gissa på Sanders subreddit. Går man in dit och tittar så möts man av en enorm stor aktivitet och rörelse, troligtvis en av de största aktiviteterna jag har sett för någonting hittills i mitt liv. Det finns ett enormt stöd och ett enormt uppvaknande av unga som gamla, som tillsammans gör allt för att uppnå sitt mål, att få mer och mer folk att rösta på Bernie. De sysslar med "facebanking", "phonebanking" och alla möjliga andra medel för att nå ut till så många som möjligt. Och det verkar fungera. Folk uppdaterar ständigt nya opinionssiffror, nya inspirerande historier om hur de fått inbitna republikanska släktingar att för första gången i deras liv rösta på en demokrat och uppmuntrar hela tiden alla sina anhängare att inte ge upp, att kämpa för den rättvisa de tror att Bernie kan åstadkomma.

Den här gräsrotsrörelsen som Sanders har startat med sin presidentkampanj visar hur mycket vi som människor kan åstadkomma om vi arbetar tillsammans för ett gemensamt mål. Och speciellt vår generation, Generation Y, vet hur man når ut till mycket folk och tillsammans kan vi också få våra röster hörda. Vår generation tar lätt reda på fakta om saker och ting. Vi är väldigt kritiska mot falsk information och mycket reklam som vi ser så biter inte på oss mera, eftersom vi vet vad det är, falsk marknadsföring som bara försöker få oss att blint tro på någonting som inte stämmer.

Vi vet vad vi vill, men vi måste också våga tillsammans kämpa för det! Våld är aldrig en lösning, utan ett aktivt ställningstagande och engagemang kan skapa under.

Som sagt, jag uppmuntrar alla att gå in på /r/SandersForPresident/ bara för att inspireras av all den kraft och förmåga människor kan åstadkomma tillsammans. Jag tror att den här gräsrotsrörelsen har startat en ny slags aktivism som vi kommer att få se mer av i framtiden. Jag vill också med det här inlägget uppmuntra oss i Generation Y att fundera på vad vi anser är viktigt idag, vad vi vill kämpa för.

Jag vill själv kämpa för ett rättvist, jämställt och hållbart samhälle, som värnar om både människans välmående och naturens välmående.

 

...Vad vill du kämpa för?

 

 

 

Det här är min nystartade serie om Generation Y, vår generation, som alltså sträcker sig från åldrarna 18 till 35. Min poäng med serien är att få andra i min generation att känna sig mindre ensamma, och människor från andra generationer att förstå att vår generation nog är allt annat än lata och självupptagna. Och såklart ta upp ämnen som handlar om vår kära generation. 

Häng med!

 

Här kan du läsa del 1: LÄNK

Publicerad 10.03.2016 kl. 02:33

BLOGGSERIE: Generation Y - DEL 1: "Varför vi måste utbilda oss!"

 

 

Jag har känt mig illa till mods ett ganska bra tag nu. Jag följer med nyheter världen över och i Finland och mycket jag läser skapar en massa ångest i mig, sådant som jag själv inte varit med och skapat, ej heller mina jämnåriga.

Regeringen vill skära ner i studiestödet och i utbildningen, säger att vi ska studera snabbare för att komma ut i arbetslivet... men vad väntar där? Joo, arbetslöshet och mer arbetslöshet. Det har säkert aldrig funnits så många utbildade, smarta unga människor som tvigats ta jobb som inte kräver någon utbildning eftersom det inte funnits tillräckligt med jobb på arbetsmarknaden. 

Och det här är bara början. Som ivrig och engagerad studerande följer jag också med nya forskningar och publikationer och många kommer fram till samma slutsats: Maskiner och robotar kommer väldigt snart att börja på allvar konkurrera ut de jobb som inte kräver utbildning, eller jobb som kräver utbildning idag men där personerna sysslar med väldigt mekaniska, upprepade handlingar. Men många andra jobb är också hotade.

Idag finns det t.ex. ett program (tänk som en robot) som heter Watson, som med sin AI (artificiell intelligens) vann Jeopardy och nu är en av den mest effektiva doktorn i världen. Här kan man läsa mera om roboten: LÄNK

Ett uttdrag från artikeln som på ett bra sätt visar min oro för vad arbetsmarknaden står inför för utmaningar:

"Watson is already capable of storing far more medical information than doctors, and unlike humans, its decisions are all evidence-based and free of cognitive biases and overconfidence. It's also capable of understanding natural language, generating hypotheses, evaluating the strength of those hypotheses, and learning — not just storing data, but finding meaning in it."

Det här vet alla nyhetsknarkare som jag om och har vetat länge, därför köper jag inte regeringens snack ett dugg! För om jag alls ska kunna ha ett arbete i framtiden, som jag också trivs med och inte blir utbränd av innan 35 eller får kroniska smärtor från fysisk påfrestning efter 10 år i arbetslivet och för att inte tala om bli ersatt av en robot om 20 år, då jag är 40, så måste jag utbilda mig till någonting som kräver mer av mig än vad en dator/AI/robot kan producera.

Och det ni, är en av sakerna många i vår generation sitter och funderar på, dag som natt. Med eller utan ångest. Med eller utan hopp om något jobb i framtiden...

 

 

Det här är min nystartade serie om Generation Y, min generation, som alltså sträcker sig från åldrarna 18 till 35. Min poäng med serien är att få andra i min generation att känna sig mindre ensamma, och människor från andra generationer att förstå att vår generation nog är allt annat än lata och självupptagna. Och såklart ta upp ämnen som handlar om vår kära generation.

Häng med!
 

 

PS. Ifall någon vill läsa in sig mera på forskning om framtidens arbetsmarknad kan man t.ex. läsa den här publikationen: THE FUTURE OF EMPLOYMENT: HOW SUSCEPTIBLE ARE JOBS TO COMPUTERISATION - C.B.Frey, M.A.Osbourne.

 

Del 2 har kommit ut: LÄNK

Publicerad 09.03.2016 kl. 16:15

#AmeliasWish

 

Nattens snyfthistoria...

(Bild från pixabay)

 

Efter allt prat om nedskärningar i utbildningen i Finland, studiestödet och liknande så behövde jag någonting som kunde ge mig hopp, och då kom jag över den här artikeln: (Läs här!).

Den här flicka har förstått.. allt. Hon är en 8-åring tjej med cancer som fick delta i "Make-A-Wish"-kampanjen (som handlar om att ge barn med dödliga sjukdomar en önskning som de kan få i uppfyllelse, vad som helst), och valde som önskning att städa upp i naturen, eftersom "skräp inte ser fint ut... stannar där och skräpar... och får djur att må dåligt". Hon fick en massa människor att hjälpa till och delta och hon inspirerade även borgmästaren i staden, som valde att benämna 27 februari 2016 "Amelia Meyer's Take Care Of The World Day."

Det här har inspirerat en massa människor världen över och ifall man vill vara med i tankarna så uppmanar jag alla att plocka upp lite skräp nästa gång ni är ute och går, tar bild på det och hashtaggar: #AmeliasWish, för det hon ville göra, var inte för henne, utan för oss alla!

Amelias tanke går tillbaka på det välkända uttrycket; "att försöka lämna den här världen lite bättre än du fann den". Och hon fattade det. Som 8-åring. Jag hoppas jag också besitter sådan visdom någon gång... Kärlek till dig Amelia. <3

Publicerad 02.03.2016 kl. 01:55

Nya profilbilder och vardagen just nu...

 

Jag sov 4 timmar förra natten, igen. Haha, aldrig lär jag mig. Typiskt att jag alltid ska fungera bäst i stress. Räknade ekonomteri mellan 10 och 4 på natten och var på föreläsning 10-12, för att sedan skriva tent mellan halv 2 och 4.

Så det är en av orsakerna till att jag inte hört av mig på bloggen även om jag har en massa intressant jag vill skriva. Jag har fullt upp med magisterkurserna och kandidatavhandlingen, och sedan på sidan om Florakörens stora vårprogram då vi ska sjunga Verdis Requiem (om två veckor, whaat?!) och min Arbis-kör som har träff varje torsdag. Utöver det har jag också lovat mig själv att försöka stressa mindre, vilket har gått... sådär, haha, men jag lär mig hela tiden av mina misstag, så när jag har gjort tillräckligt många så borde jag ju kanske ha fått till stånd en positivt förändring kan man ju tycka...

 

 

I helgen var jag också hemma i Österbotten. Hela tiden på toppenhumör, eftersom det var ordentlig snö där och jättefint väder (förutom på fredagskvällen när jag skulle köra till bästisen, då var det snöstorm, haha). Och luncher och middagar av mommo fick jag ju också så hungrig var jag inte heller (tack mommo!).

 

 

Dessa två minimalistiska bilder tog jag vid färjan påväg till Bergö för att skida, vilket jag velat göra heeeela vintern, men varje gång jag varit hemma i Österbotten så har vädret varit fel. Men i helgen kom jag mig för att skida lite och det var så kul! Känner att tekniken nog var urusel och jag skulle gärna skida mer bara jag hade möjlighet. Jag minns att jag tyckte om skidning väldigt mycket i högstadiet och gymnasiet och det gör jag ännu, så länge jag inte måste åka i några stora backar, för då blir jag knäsvag och åker in i skogen...

 

 

Sedan på söndagen då vädret också visade upp sin bättre sida passade jag på att ta några nya profilbilder med mamma som fotograf. Klippte ju håret också i lördags vid Sandras Salong i Korsnäs. Hon har utbildat sig till ekofrisör och som trogen kund som vill ha svensk service så åker jag ju förstås dit. Så dit for typ halva min hårlängd, igen. Senast jag var där var för ett år sedan så det var ju nog dags nu, haha. Men rekommenderar henne starkt i alla fall!

Så det var lite om vardagen just nu. Har en massa jag vill skriva om och blir så frustrerad när jag inte hittar någon tid för det, men den som väntar på något gott väntar ju aldrig för länge, eller hur? Jag har i alla fall väntat länge på mera snö så just nu vill jag bara ha minusgrader, en massa snö på marken och solsken ända in till april! <3

Publicerad 01.03.2016 kl. 00:31

”Ingen människa är lycklig om hon inte själv tror det.

- Publilius Syrus

 

 

Jag tror väldigt starkt på lycka och på att lycka inte fås av materiell egendom eller enorma rikedomar.

Jag försöker att ge mig själv en liten dos av lycka i mitt liv varje dag som inte handlar om materialism eller om nya ägodelar. Jag försöker uppskatta det jag redan har eller bara de stunder jag är i för tillfället.

Ikväll bakade jag en rigmorskaka till min fästman (tyvärr inga fastlagsbullar ikväll, får ta det en ny dag) och det blev svårare än vad jag trodde eftersom den första kakan blev bränd, men sedan när den andra degen blev bra kunde jag bara inte låta bli att uppskatta den stunden ännu mer än vad jag först hade tänkt.

Den stunden när man tar ut en kaka (eller bara färdig mat också för den delen) ur ugnen är ganska fantastiskt. När en härlig doft sprider sig runtom i hela lägenheten och du känner ett konstigt lugn över att det lyckades på något sätt och sedan passar på att njuta av det också, som jag gjorde ikväll. Det finns så många som jag vet bakar under stress eller för att de "måste", men vi borde alla ändå kunna uppskatta det vi har åstadkommit en liten stund utan att jorden går under.

Små ögonblick kan ibland vara de värdefullaste man har och vi borde alla försöka uppskatta dem mer, i alla stunder, men speciellt dagar som dessa som annars kan vara väldigt regniga, gråa och trista.

Jag reagerar väldigt starkt på vädret och direkt jag vaknat känner jag mig väldigt passiv till allting om vädret är dåligt, men ett litet knep som jag har är att samla på mig citat om lycka, eftersom de alltid peppar mig otroligt mycket att klara av en tråkig dag eller annars bara en dag utan motivation, så här kommer 10 lycko-citat som jag har snappat upp från "livet.se" som ger mig en knuff i rätt riktigt i alla fall:

 

"Det finns bara en väg till lyckan, och de är att sluta bekymra sig över förhållanden som det inte står i vår makt att ändra." - Epiktetos

 

"Lycklig är den som inte sörjer det han saknar, utan gläder sig över det han har." - Demokrit

 

"Tänk vad lycklig du skulle var om du miste allt du har nu - och fick det tillbaka ingen." - Okänt

 

"Vår lycka beror på oss själva." - Aristoteles

 

"Den som vill försöka bli lycklig skall inte lägga an på att öka sina tillgångar utan på att begränsa sina krav." - Platon

 

"Många försummar den lilla lyckan, medan de förgäves väntar på den stora." - Pearl S. Buck

 

"Vi finner inte lyckan, vi skapar den." - Petra Fleisher

 

"Lyckan växer på vår egen åker och kan inte plockas i främmande hagar." - Douglas William Jerrold

 

"Lycka är som en fjäril; ju mer du jagar den desto mer flyr den undan, men om du vänder din uppmärksamhet mot andra ting kommer den att varsamt slå sig ner på dig axel." - Henry David Thoreau

 

"Att leva lycklig till sina dagars slut kan man bara göra dag för dag." - Margaret Bonnano

 

 

 

 

"Att leva lycklig till sina dagars slut kan man bara göra dag för dag."

 

Kom ihåg det! <3

 

Publicerad 09.02.2016 kl. 23:44

Varför vill jag vara annorlunda?

 

I vintras svarade jag på en enkät som handlade om unga vuxnas syn på tro och samhället och idag har jag också varit på en 3h intervju och talat om frågor som dessa. Jag skulle också fylla i ett slags fält som såg ut lite som periodiska systemet, fast med olika påståenden som jag skulle flytta över det där fältet beroende på hur väl eller inte väl ett påstående passade in på mig.

Det var väldigt kul att bli intervjuad, men så plötsligt där i slutet så undrade intevjuaren ännu: "Du pratar väldigt mycket om det här med att vara annorlunda, att sträva efter någonting annorlunda, men varifrån tror du att det har kommit? Varför vill du vara "annorlunda"?

 

Jaa, varför vill jag vara annorlunda?

 

Det kändes väldigt konstigt när jag funderade på den frågan, eftersom jag vid varje tidigare fråga direkt började svara på dem med ett antingen kort eller långt svar, men den här frågan gjorde mig faktiskt lite paff. Varför vill jag vara annorlunda?

Jag kan så länge jag tänkter tillbaka - åtminstone ända sedan lågstadiet - minnas att jag nog alltid känt mig lite annorlunda. T.ex. reste vi väldigt mycket när jag var mindre, kanske även så att jag var en av de som reste mest också och då kände jag mig annorlunda, inte på ett negativt sätt, men ändå lite annorlunda. Min mamma reste (och reser ännu) också väldigt mycket och jag fick många kläder och saker som var annorlunda från vad man kunde köpa i Finland, en jättefin Barbie-väska hade jag i ettan som jag sedan blev mobbad för, eftersom den var så annorlunda, men jag gillade den ändå.

Sedan i högstadiet så kanske det bara råkade sig så att jag var en av de få i min klass som pluggade mycket och även var en av de få som inte var intresserad av fester och att dricka eller röka och att jag därför också väldigt snabbt blev stämplad som lite "annorlunda". Jag var väldigt ensam i högstadiet, men jag kan ändå minnas att jag ALDRIG under hela den tiden tänkte att "om jag bara börjar göra som de andra gör så kommer flera att gilla mig". Jag mådde väldigt dåligt, men jag ville aldrig ändra på mig själv. Jag ville alltid vara mig själv, hur dåligt det än mottogs av andra.

Idag, nu när jag studerar här i Åbo, så känner jag för första gången att jag kan vara mig själv hur mycket som helst och att andra människor faktiskt ändå gillar mig för den jag är. Jag är den där överpositivta, lite överentustiastiska, loppisklädda nationalekonomen med alldeles för mycket i tankarna som ääälskar att prata, diskutera och sjunga och jag får inte skit för det! Ingen snäser åt mig för att jag är den jag är, även om jag ännu beskriver mig själv som väldigt annorlunda.

 

Men ännu till frågan: Varför vill jag vara annorlunda? Varifrån kommer det?

 

Och svaret är: Jag vet faktiskt inte. Jag har absolut iiingen som helst aning. Föddes jag direkt som "annorlunda" eller har det vuxit fram med mina föräldrar? Jag kan faktiskt inte säga. Det känns för mig lika självklart att vara/känna mig annorlunda som att jag vill skratta eller andas för att kunna leva. Det har bara alltid funnits där - En obeskrivlig vilja över att vara annorlunda.

 

...Och idag kan jag stolt säga att "vara annorlunda" är det bästa jag någonsin gjort! Jag har aldrig ångrat att jag inte varit som någon annan eller försökt passa in, det har aldrig varit min grej och det kommer aldrig heller att vara min grej.

 

Att vara "annorlunda" kommer ändå att störa folk så länge jag lever gissar jag. Det finns alltid någon som ska vara där och försöka bryta ner mig igen, som inte tycker att jag skulle ha rätt att vara annorlunda. Men varje gång det händer, tänker jag le brett och säga:

"Lev du ditt liv genom att försöka passa in, som en myra som ställer sig i ledet, så bryter jag mig ut likt en fjäril och upptäcker världen på mina villkor istället!"

 

 

Jag vill vara annorlunda, vill du?

 

 

Publicerad 02.02.2016 kl. 00:56

Företag vars produkter (mat, kläder etc) jag försöker undvika - Och varför vi alla borde göra det!

 

 

Vi lever i en värld där stora företag blir ännu större och roffar åt sig ännu mera marknadsandelar. Det i sig tycker jag är väldigt skrämmande, men sedan är det också det faktum att många stora företag är väldigt lömska, då de för att hålla kostnaderna låga har miljontals folk att arbeta i lågavlönade länder i dåliga arbetsförhållanden i kontakt med kemikalier, stor utsatt risk för sjukdom och död.

Det här är ett stort problem som många i västvärlden förtränger, i huvudsak p.g.a. för lite kunskap om dessa stora företag och vad de sysslar med och för att man kan förtränga det. Det finns inget som än så länge skulle synas utåt på det vi handlar som skulle göra att vi inte skulle köpa det direkt. Det krävs att den enskilda människan på egen hand letar information och det tycker jag är såå fel!

Vilka företag är det då jag pratar om?

Jag har ju själv flera åsikter om både mat och annan konsumtion, men det som gäller i det här inlägget är specifikt företag som är lömska, sysslar med oetiska saker som påverkar både människor och miljön och vars inkomst (som de får av vår konsumtion) absolut borde få en törn för att visa att vi konsumenter inte accepterar detta år 2016.

Ni som aldrig har reflekterat över det här förut kommer att bli mycket förvånade över hur många "vanliga" produkter som ägs av multinationella oetiska bolag. Jag själv har också svårt att undvika alla, men jag försöker aktivt i alla fall.

Första stora företaget: Nestlé

Idag har "The Guardian" skrivit en aritkel om att Nestlé erkänner att de använt sig av slaveri i Thailand och att de även som bäst kämpar för att inte fällas med att ha använt barnarbetskraft. Utöver detta så har de också satsat på hård missvisande marknadsföring av bröstmjölksersättningar och många NGO:s, såsom WHO och Rädda Barnen anser att man ska bojkotta Nestlé. De har alltså gång på gång visat att de sysslar med otroligt oetiska metoder och det borde vara alla konsumenters plikt att bojkotta dem!

Produkter som Nestle äger och som Nestle tjänar på när vi köper produkter av dessa märken:

  • Matprodukter:
    • KitKat
    • Lion
    • Smarties
    • After Eight
    • Pingviini
    • Nescafé
    • Mövenpick
    • Alla MAGGI-produkter

 

  • En massa kattmat:
    • Friskies
    • Felix
    • Latz
    • Purina

 

  • LÓreal
    • Garnier
    • The Body Shop
    • Maybelline
    • Ralph Lauren
    • Giorgio Armani
    • Yves Saint Lauren
    • Diesel

 

Andra stora företaget: Unilever

Unilever är ett företag som absolut också hör till en av de värsta företagen av alla företag, eftersom de sysslar med enorm missvisande marknadsföring och vars dotterbolag många gånger visat sig syssla med regnskogsskövling, barnarbete, kvicksilverutsläpp och rasism. Kostdoktorn har t.ex. tagit upp deras aggressiva och felaktiga margarin-marknadsföring som gör att många handlar margarin på helt fel grunder.

Märken och produkter som ägs av Unilever och som de tjänar på att vi köper:

  • Matprodukter:
    • Becel
    • Knorr
    • Magnum
    • Ben&Jerry's
    • Lipton
    • Flora
    • Turun Sinappia
    • Crème Bonjour
    • GB Glass

 

  • Hygien- och tvättprodukter:
    • Pepsodent
    • Vim
    • Cif
    • Sunlight
    • Sunsilk
    • Comfort
    • Omo
    • Tresemmé
    • Rexona
    • Axe
    • Dove

Dessa två är absolut av de värsta stora multinationella bolagen som vi i Finland kommer i kontakt med enligt mig och det krävs att man är väldigt insatt för att faktiskt veta vilka märken de äger. T.ex. känns det som att Unilever äger allt vanligt som de flersta har i sina hem och att många absolut kan tycka att Nestlé är ett dåligt oetiskt företag utan att veta om att de äger så många klädesmärken och ändå stöder dem.

 

Andra bolag som jag försöker bojkotta utöver dessa två är Coca Cola, eftersom cokis egentligen är en helt onödig dryck, men som via deras aggressiva reklamer ändå finns i alla delar av världen. Det dricks 1,9 miljarder st Coca Cola-produkter VARJE DAG över hela världen. Coca Cola är absolut en del av problemet till att det fortfarande finns fettskräck i världen och de försöker med alla medel som existerar att få bort något samband med sötade drycker och diabetes typ 2, övervikt etc. Mer om Coca Colas inverkan på dagens häsloproblem kan man läsa på kostdotorns hemsida.

Sedan vill jag även ta upp Nike, som också är ett ganska oetiskt företag som har många brister i de ställen som de har underleverantörer från och därför har jag valt att bojkotta deras produkter också. De/Deras underleverantörer har tvigat arbetarna med hjälp av militär hjälp i t.ex. Indonesien att jobba för mindre än den lagstadgade minimilönen (de fick 3,70 dollar/dag istället för 4 dollar/dag) och även tidigare är de kända för att inte ha betalat ut en massa övertidspengar.

 

Utöver dessa företag så är de flesta stora oljebolag, såsom Chevron Corp., cigarettföretag, såsom Phillip Morris och sedan även t.ex. Monsanto, företag som sysslar med väldigt oetiska produktioner och marknadsföringar, men det vi här i Finland konkret kan påverka är i alla fall att ha koll på vad vi handlar för matvaror, hygienprodukter, tvättprodukter och liknande för att inte stöda stora oetiska multinationella företag såsom åtminstone Nestlé och Unilever.

 

 

Jag tycker det är ett allvarligt fel i vårt samhällsystem när sånt här tillåts och går att kringgå utan att konsumenterna vet om det. Vi borde alla bojkotta dessa företag eller åtminstone aktivt visa vårt missnöje eftersom sånt här inte borde få existera år 2016, var det än sker på jorden!

Efter att man har läst på om sånt här så är det viktigaste att inte känna ångest över att man handlat deras produkter tidigare utan istället ta fram sin inre vrede mot att en sån här orättvisa faktiskt existerar och kommer existera ännu så länge vi fortsätte köpa dessa produkter. Det handlar ändå i slutändan om att konsumenten har all makt och att om vi agerar så måste även dessa företag reagera till slut!

 

Nu vill jag gärna höra era åsikter. Bojkottar ni några andra företag än dessa eller har ni inte funderat på det här tidigare? Kommentera gärna!

 

PS. Vill man veta mera om hur vår konsumtion av t.ex. kläder inverkar på världen så rekommenderar jag starkt dokumentären "The True Cost".

 

Källor:

http://www.theguardian.com/sustainable-business/2016/feb/01/nestle-slavery-thailand-fighting-child-labour-lawsuit-ivory-coast

http://www.kostdoktorn.se/bojkotta-becel-unilever

http://www.nestlecritics.org

http://www.coca-cola.co.uk/faq/products/how-many-cans-of-coca-cola-are-sold-worldwide-in-a-day/

http://www.kostdoktorn.se/kategori/kostdebatt/coca-cola

https://www.unilever.fi/brands/?page=2

http://www.huffingtonpost.com/2013/01/15/nike-indonesia_n_2481236.html

http://www.huffingtonpost.com/2010/01/28/the-least-ethical-compani_n_440073.html#gallery/4584/7

(Alla bilder är från gratisbild-sidan pixabay).

 

 

 

 

 

 

Publicerad 01.02.2016 kl. 21:53

Viktigare saker: EPI rapport 2016; Finland på högsta plats! - och att ta saker för givet...

Vet ni vad jag tycker man borde övergå att diskutera istället för den evigt stora bröstdebatten som verkar pågå i hela den finlandssvenska bloggvärlden just nu? Den nya EPI-rapporten som kommit ut i år, där Finland faktiskt (till min stora förvåning) kommit på högsta plats, på "The Environmental Performance Index 2016" - Ett index som rankar hur bra världens länder presterar för att bekämpa högt prioriterade miljöfrågor.

Top 5 länderna i årets rapport:

1. Finland

2. Island

3. Sverige

4. Danmark

5. Slovenien

Här är en screenshot från rapporten. De länder som är blåa har överlag bra värden på EPI, medan de mer röda länderna tyvärr ännu har väldigt lågt värde på EPI. Finland fick alltså värdet 90,68 / 100, så det är nog faktiskt sjuukt högt.

Jag tänker nu inte rabbla upp allt som står i den här 100-sidiga rapporten, men ni får gärna läsa själv om någon är intresserad: Länk (gratis att ladda ner)nätversion.

...Men en intressant och skrämmande sak måste jag ändå ta upp och nämna här eftersom det fastnade väldigt starkt i mitt minne och det är att:

- Det börjar bli ett allt allvarligare globalt problem med luftföroreningar. "Mer än 3,5 miljarder människor - hälften av världens befolkning - lever i nationer med osäker/farlig luftkvalitet". Fatta hur mycket människor det är! 2013 var luftföroreningar orsaken till 10% av alla globala dödsfall i hela världen, ungefär 5,52 miljoner människor... o.O

...Och det här är ingenting vi i västvärlden heller kommer undan med, även om vi vill vara naiva och tro att sånt här bara sker i Kina och typ Indien. I rapporten nämner de att man i Paris, staden som brukar kallas "the City of Light" förra året även drabbades av så stora luftföroreningar att man skämtade om att det nu för tiden borde kallas "the City of Haze". Då hade de alltså sämre nivåer på luftkvaliteten än i Peking och Delhi.

 

Det här är alltså ingenting vi kan blunda för, och jag tycker inte det borde vara för mycket begärt att faktiskt få kunna andas ren luft i den värld vi lever i. I Mitt Gröna Samhälle borde alla ha tillgång till ren luftkvalitet, punkt slut!

 

Så när jag sitter här hemma och läser sånt här, på samma gång som det pågår heta debatter om bröst av majoriteten av alla finlandssvenska bloggare, så blir jag faktiskt lite ledsen. Såklart är det också viktiga samhällsfrågor som ska få tas upp och jag vill absolut inte nervärdera de åsikter som tagits fram (!), men ibland önskar jag att miljön skulle få lyftas fram lite mer, det är ändå ganska hemskt att vi tar för givet en så stor faktor som den rena luft vi har turen att andas med...

 

 

(Faktan har jag alltså tagit från EPI-rapporten 2016: Länk)

Publicerad 28.01.2016 kl. 23:38

Tredje gången gillt - Ny blogg!

Halloj!

 

Har haft paus med bloggandet över julen, men nu tänker jag försöka börja igen - och med en ny blogg dessutom! Mina andra två bloggar kändes ändå inte ännu riktigt rätt, men nu, kanske... ^_^

Men jaa, Jasmine Nedergård heter jag för er som inte sett och hört mig förr. Jag fyllde just 21 förra året (hehe) och studerar nationalekonomi vid ÅA i Åbo där jag bor med fästmannen och vår vattensköldpadda Selma. Ska börja skriva kandidaten i vår (på riktigt nu alltså) och förhoppningsvis fortsätta med magister senare i höst.

 

Jag ville skapa en ny blogg eftersom jag har försökt att hitta min nisch länge och jag blev så inspirerad av Julias "Grön i Åbo"-blogg att jag ville vara med inom den genren och sprida inspiration fast på ett lite större plan istället - genom att riktigt ta med makronivån inom miljö, ekonomi och välmående - tre faktorer som enligt mig alla hör ihop, på ett eller annat sätt och som även är nära till hands med det jag tycker om att "forska" i, nämligen ekologisk ekonomi och välfärdsekonomi (för att nämna några).

 

Så här flöder förhoppningsvis en massa intressanta nya saker, för jag har aldrig varit rädd för att uttrycka min åsikt i saker och ting eller ta upp deprimerande fakta eller andra funderingar, men ändå verkar de flesta tycka jag skiner som en solstol (ööh, solstråle heter det väl, HAHA).  Kanske är det för att jag alltid försöker ha en positiv syn på livet - även om jag hemma i all mitt slukande av kunskap kan bli ganska upprörd och arg (haha). Jag tror i alla fall starkt på uttrycket "kunskap är makt" och att ju mer vi vet, desto mer makt har vi över våra liv, så här är en blogg som förhoppningvis kan väcka kunskap och agerande i oss alla!

Förstås varvar jag allt med mina små vardagsfunderingar och bekännelser - kanske ett loppisfynd här och där eller ett eget sytt plagg - Who knows? Inte jag, därför blir det så bra tror jag, spontant och ärligt, det strävar jag efter!

 

Så välkommen till Mitt gröna samhälle!

Publicerad 27.01.2016 kl. 00:30

 

Jasmine Nedergård / 22 år / Politices kandidat i nationalekonomi vid Åbo Akademi / Global medborgare

 

Välkommen till min samhällsblogg!

 

Kunskap är makt & tillsammans är vi starka!  Vi kan påverka andra människor och miljön runtom oss vid varje val vi gör i vardagen!

Här vill jag göra skillnad genom att lyfta upp ämnen som intresserar mig inom välmående, ekonomi, livsstil och miljön. Jag förespråkar även väldigt mycket naturlig mat utan socker och kolhydrater och följer själv en lchf-livsstil. Utmanar mig själv att äta mer vegetariskt.

Trevlig läsning!

40 inspiratörer för hållbar livsstil 2017

 

Alla bilder är tagna av mig eller är CC om inget annat anges :)
 
"We cannot become what we need to be, by remaining what we are." - Max de Pree
 
Vill du kontakta mig? Gör det via min e-mail: jasmine.nedergard(at)gmail.com
 
 
Böcker jag läst/rekommenderar:
"This change everything" - Naomi Klein
"Prosperity without growth" - Tim Jackson
"Lingon och läppstift - Hur jag gjorde mig av med onödiga kemikalier och tillsatsämnen" - Noora Shingler
"Det sötaste vi har" - Ann Fernholm
 
Dokumentärer jag sett/rekommenderar:
"The true cost" - Sanningen om klädindustrin.
"Fed up" - Sanningen om sockret.
"Cereal Killers" - Om socker, fett, kolesterol och motion.
"Before the Flood" - Om klimatuppvärmningen och människans påverkan.
"Carbloaded - Dödssugen på att äta" - Om dagens överviktiga samhälle och vad vi borde göra åt det.
"The Human Experiment" - Om kemikalieindustrin och kemikaliernas mörka skugga i våra liv.
"Terra" - Om oss, våra liv, mänskligheten, naturen och framtiden.
"Sockerfilmen" - Om socker. Jättebra!
"Sustainable" - Om vår föda och hur den ska vara hållbar generation efter generation.