Bloggposter

Omvälvande tider

 

Jag går igenom en ganska omvälvande period just nu. Vi har skaffat en rescuehund vilket betyder att jag är hundägare för första gången i mitt liv. Det är omvälvande. Samtidigt har fästmannen fått ett heltidsjobb, vilket betyder att han plötsligt är borta över åtta timmar varje vardag. Det är också omvälvande.

Samtidigt är jag då ensam med Nemi, vår nya hund, om dagarna, vilket inte alltid varit lätt, då jag är en människa som är van att flyktigt fara iväg på spontana saker då jag kommer på dem. Nu ska jag plötsligt fundera hur länge Nemi ska vara ensam hemma med mera.

Först kändes det som att jag var inlåst här hemma, men ju mer vi nu prövat ha henne att vara ensam och märkt att det enda oskyldiga hon gör är att dra upp random klädesplagg i sängen så börjar jag också känna att det här nog kommer gå bra ändå. Och all kärlek hon ger varje dag. Hon är helt otrolig. <3

 

 

Sedan har jag ju då också en magister som börjar vara på slutrakan. Jag har alltså just börjat mitt femte studieår och har alla magisterkurser färdiga och en gradu som till 70-80% är färdig. Jag fyller snart 23. Det känns omvälvande.

Här kommer nog lite min livskris känner jag. Fastän jag känner mig ganska säker på att jag vill doktorera så känns det ju nog som att studielivet snart är slut. Jag är inte längre yngst i kören. Jag har inga föreläsningar mera att gå på. Jag har gått allt som krävts för mig för att göra färdigt mina studier.

Borde jag vara vis och mogen nu? En ung vuxen färdig för arbetslivet och allt vad det innebär?

Jag känner mig inte riktigt redo ännu.

Samtidigt prövade jag att praktisera en hel sommar, varje vardag, åtta timmar per dag. Och jag märkte att det var väldigt kul. Jag drar ju också en liten allsångskör varje torsdag, vilket alltid gett mig en massa energi.

Kanske jag bara föreställer mig att de enda jobb som finns sedan är jobb som jag inte skulle trivas med. Fast verkligheten kanske är helt tvärtom? Jag är i början av mitt vuxna liv och har redan fått pröva på olika områden och också olika hobbier. Jag har ännu flera möjligheter att försöka vända mitt liv åt det håll jag vill och vet att jag trivs med.

Istället för att få ångest och livskrisa kanske jag bara ska ta mig an världen med öppna ögon och inte ha så förutfattade meningar.

Jag tror nog jag hittar min plats här i livet också. Om inte, så tycker jag det är ett bra mål att sträva efter!

 

(Förra årets höstfoto med min favoritmössa som tappades bort strax efter. Men som tur så fick jag senare en ny mössa stickade av min favoritflorastickkompis H-M!)

 

Jag tror att det är bra att krisa lite ibland. Då stannar man upp och kanske börjar fundera vad det är man riktigt vill. Och då det ändå idag, den 10 oktober, också är världsdagen för psykisk ohälsa, så vill jag också ge en kram till alla andra som på något sätt känner sig malplacerade i samhället, har ångest över framtiden eller det förflutna eller lider av andra jobbiga psykiska svårigheter.

Jag har på mina 22 år hunnit bli mobbad i skolan, bli utbränd, lidit av depression och självmordstankar, ångest och panikångest. Jag står ännu kvar här. Jag har kämpat och kämpar ännu ibland.

Om du mår dåligt, tala med någon. Jag finns i alla fall här om någon känner att de behöver prata med någon. Samtidigt pratade jag med en psykolog då jag mådde som dåligast och jag vill lyfta fram hur mycket det hjälpte.

Var inte rädd att fråga om hjälp. Du är värd allt.

Publicerad 10.10.2017 kl. 13:46

Att se framtiden ur andras synvinkel

cc - pixabay (alla bilderna i inlägget)

 

Jag sitter för tillfället fast i min lilla magisterbubbla (ifall någon undrar varför jag inte skrivit på ett tag). Det krävs å ena sidan mycket koncentration att orka ta in allt jag läser och fundera på det jag skriver men jag har också oftast ett flow på nätterna och då måste jag lägga tiden på magistern och inte skriva blogginlägg stup i kvarten.

För det är det som är värst, att jag får så mycket inspiration av allt jag läser. Jag läser en sida och känner att "oj, det här vill jag skriva om", men tänker att jag ska läsa kapitlet till slut. Nåjaa, då kommer det ännu minst fem andra idéer i samma kapitel och tyvärr känner jag att många av mina inlägg måste vänta.

Men jag vill nog skriva. Och just nu läser jag en bok från 1985 om framtidens arbete och om vilka positiva scenarion man (eller författaren) då hade om arbete i framtiden.

 

 

På ett sätt är det roligt och intressant att läsa sådan som redan uppkommit och på ett annat sätt är det konstigt att läsa om förslag till basinkomst redan på 80-talet och att det är först nu som man börjat på allvar forska i saken.

En skillnad mellan två scenarion i boken är hur vi människor tänker på framtiden. I det teknokratiska samhället (som vi på ett sätt är påväg till idag) är individualismen stark och man tänker allt utgående från sin egen synvinkel. Var människa är sin egen lyckas smed och ojämlikheterna ökar. Låter det bekant?

Det är inte skrivet som en domedagsprofetia. Man antar att det finns en högt utbildad elite som jobbar och resten är enbart lediga hela livet. Människan lever i ett med tekniken och mår bra så. Själv tycker jag det inte låter så lockande...

Men det finns också ett scenarion mot ett mer humanare samhälle, där man ser hur samhällen i historien utvecklats (från slavarbete till jämlika människor) och vill se att den utvecklas till att bli mer rättvis och jämlik. Att människor igen har rätt att få kontroll över sina liv genom t.ex. en basinkomst som bas och att man sedan fritt får välja hur man bygger upp sitt liv, samtidigt som man tänker mer på det samhälle man lever i och på andra människor.

Individualismen är här nog också stark, men utvecklingen sker på människans villkor. På alla människors villkor. Och på miljöns villkor. Det är inte bara en liten elitgrupp som kontrollerar allt (tänk alla globala företag och de få människor som idag äger över hälften av alla rikedomar i världen).

 

 

Och jag började fundera mycket på det här. Jag tror att man först måste skapa sig en egen utopi, en egen idealvärld för att ens veta vad man ska sträva efter i livet.

För att kämpa för ett grönare samhälle måste jag ju veta hur ett sådant samhälle borde se ut. Men man måste inte ha alla delar klart för att börja arbeta för det. Det tar för länge.

Jag tror vi människor måste våga tänka nytt. Människan utvecklas hela tiden så varför ska inte samhället då också utvecklas? Mitt Gröna Samhälle finns inte ännu idag, åtminstone inte på global skala. Men jag vet att många människor redan idag ändå strävar efter grönare mål, trots all konsumtionshysteri, rikedomshets och tekniska underverk.

Och jag vill vara med i den globala rörelsen. Jag vill vara en människa med globalt sinne som ser framtiden ur inte bara min synvinkel, utan också ur andras. Jag vill inte bara att mina egna och Europas framtida barn ska ha det bra, jag vill också att barnen i Asien, Amerika, Australien och Afrika ska ha det bra.

Och då tror jag det hjälper att tänka på framtiden också ur andras synvinkel.

Publicerad 08.09.2017 kl. 15:51

Att handla på loppis för att man kan eller för att man måste

alla bilder är cc - från pixabay

 

Det finns över 100 000 barn i Finland som lider av fattigdom. Det skriver Svenska Yle idag i en artikel. Stöden i Finland kan vara helt okej generösa, men i artikel tar man upp att ifall man har två eller tre barn och plötsligt blir ensamstående samt sjuk så kommer fattigdomen med en rasande fart.

Som sjuk är det svårt att orka fylla i alla de blanketter som krävs och som sjuk ska man hela tiden behöva bevisa sin oförmåga att arbeta. Och ändå måste människor vända på slantarna varje månad. I dagens Finland.

 

 

Såhär tycker jag. Är man sjuk, psykiskt eller fysiskt och samtidigt har barn så är ett berg med blanketter ingenting jag skulle rekommendera som åtgärd för att bli frisk igen. Jag tror däremot att en basinkomst utan tecken på krav eller återbetalning skulle fungera som terapi.

Människor mår dåligt när man inte har pengar som räcker till. Det hjälper varken till det egna tillfrisknandet eller till att få barnen att känna sig delaktiga i samhället.

Så att lägga en basinkomst åtminstone till alla som är sjukskrivna tror jag skulle bli billigare än att ha folk sjukskrivna hela livet. Jag hoppas att vi vågar testa det här så vi kan se om det hjälper.

För jag är inte okej med att det finns fattiga människor i dagens Finland. Den fattigdomen ska bort. Och den i världen också. Men varför inte testa här då om en basinkomst skulle råda bot på det?

Vi människor måste öppna ögonen och inse att det ännu finns många fattiga människor i Finland och i världen. Och vi måste bekämpa denna fattidom. Inte imorgon, men idag. Inte för vår egen skull, men för barnens. <3

 

 

Publicerad 02.09.2017 kl. 13:12

Vem är jag? - Jag är en människa med möjligheter att påverka

 

Jag är en finlandssvensk

Det är en stark del av min identitet. Att vara en minoritet och tala ett minoritetsspråk i ett land har sina nackdelar, men också fördelar. För mig är "ankdammen" mysig och jag gillar att det kan vara så lätta att hitta kontakter som på ett sätt eller annat känner en annan person man känner osv. Dessutom tycker jag om de finlandssvenska traditionerna. Jag är en stolt finlandssvensk!

Jag är just nu en studerande

Det betyder att jag inte lever med något överflöd. Det betyder också att jag är i en period där studier, att lära sig nytt och diskutera med likasinnade är viktigt. Även studentföreningar som Florakören är en stor del av mig samt alla kära vänner som jag lärt känna via körerna.

Jag är en fästmö

Och det är jag otroligt glad över. Att få leva tillsammans med en annan människa är lärorikt och mitt liv skulle nog vara lite tomt utan dig <3

 

 

Jag är en lchfare

Om man tänker på att man måste äta varje dag och jag valt att äta på ett lite annat sätt än många, då måste nog också den livsstilen vara en del av mig. Att vara lchfare idag betyder många gånger att man får en del suckar, många ifrågasättanden, många frågor, men också en och annan inspirerad människa att följa med i livsstilen. Jag är glad att jag hittade den här livsstilen och jag hoppas att de människor som lider av någonting som lchf sägs hjälpa mot hittar till livsstilen. Många är ännu helt ovetande om att det ens existerar.

Jag är en "kvinna"

Kan jag ens veta vad det betyder? Handlar det om bröst, livmoder och mens, eller går det ner på kromosonnivå? På en samhällelig nivå så sägs det att jag måste arbeta hårdare och att det finns många problem förknippade med "kön". Men jag är med i en damkör på grund av mitt röstläge och tydligen så känns ordet "kvinna" som ett bra ord för mig, så det får nu vara så tills vidare.

Jag är en global medborgare

Det betyder att jag inte vill se mig själv i en bubbla, utan att jag vet att allt jag gör påverkar andra, på ett postivt, neutralt eller negativt sätt. Jag försöker leva på ett sätt som skapar så få negativa spiraler som möjligt. Ett steg i taget.

 

 

Jag är en människa

Men jag är också bara en människa. Jag försöker, jag misslyckas, jag ger upp, men försöker igen. Jag skrattar, jag gråter, jag önskar och drömmer.

Jag är en snart 23-årig kvinna som diggar musik, nördar mig i intresse efter intresse, älskar att vara social och hamna i djupa diskussioner. Ibland är jag organiserad, ibland är jag ett kreativt kaos. Ibland är jag i ett djupt flow och ibland är jag i djupa ångesttankar.

Men jag lever. Och det gör du också som läser det här. Och jag vet att jag lever i en värld där jag har mycket att vara tacksam över. Därför vill jag ge. Därför vill jag hjälpa andra.

Jag vill inte bara tänka på mig själv. Jag vill också tänka på de som jag troligtvis aldrig kommer att träffa, men som jag ändå kanske kan hjälpa.

 

 

Genom att donera pengar jag ändå inte skulle kunna lägga på någonting bättre. För vad som jag skulle konsumera idag (som inte hör till mina livsnödvändigheter) skulle vara bättre än kanske rent vatten för en massa okända människor eller vaccin för dem? Det handlar inte om att skänka alla sina pengar och aldrig unna sig någonting, utan om att kanske en dag i månaden låta en tia fara till någon annan än sig själv.

Jag vill också att de som producerar och skördar min mat ska leva i harmoni med naturen och få rättvisa. Därför vill jag handlar ekologisk och gärna närproducerad mat och söker gärna efter fairtrade-märken i choklad, kakao och bananer.

Jag vill också se folk få utbilda sig och inte leva i rädsla, krig och otrygghet. Jag vill gärna se att människor inte tvingas in i system de inte skulle vilja leva i, som sömmerskorna världen över som gör alla billiga kläder eller de som tvingas färga läder så att en hel by drabbas av sjukdomar.

 

 

För jag är faktiskt en människa som lever på ett ställe där jag har möjligheter att påverka. Därför känns det som min plikt att påverka. Att ibland lyfta fram de som inga röster har. Som enbart lever i ett system utan påverkningsmöjligheter.

Jag kanske inte kan urtrota fattigdom eller skapa fred i världen. Men jag kan förutom att drömma om detta faktiskt kanske hjälpa en människa att utbilda sig, hjälpa en människa att överleva en naturkatastrof eller hjälpa en människa genom att donera mitt blod eller mina organ ifall mina ögon av någon anledning sluts i en olycka.

Eftersom jag är en människa som kan påverka tänker jag också göra det. Jag tänker inte passivt sitta och titta på världens elände. Jag vill aktivt kämpa för en bättre värld!

 

 

----------------------------------------------------

 

Jag vill också tacka Kuriren som skrivit en jättefin text om mig och mitt engagemang för samhället, miljön och livet. Den går att läsa här: Kuriren - Tillsammans gör vi skillnad

 

Publicerad 30.08.2017 kl. 20:49

European Sustainable Development Week 30.5 - 5.6. Hur blir vi mer hållbara?

Källa: Svenska regeringen

 

Från och med idag en vecka framåt håller den europeiska hållbarhetsveckan på. Den ordnas för att uppmärksamma de europeiska länderna på de nya globala målen för hållbar utveckling som FN tagit fram och brukar kallas Agenda 2030-målen. Målen är alltså skapade för att försöka vara lösta och avklarade innan 2030. 

Här ovanför kan man se de 17 mål som FN:s medlemsländer tagit fram och olika länder har sedan flera underkapitel under varje kategori med info om hur just det landet förhåller sig till ett mål och vilken strategi som förs.

Jag tänkte här kort ge lite tips på hur varje gemene människa kan hjälpa till och stödja de globala målen. De är globala utmaningar, och de kräver därför också globalt deltagande!

 

1. Ingen fattigdom & 2. Ingen hunger

  • I utlandet: Donera pengar till organisationer som försöker bekämpa fattigdom och hunger, t.ex. genom katastroffonder.
  • I hemlandet: Var med och donera mat och förnödenheter till de som har det sämre ställt. Delta i frivilligsarbete och hjälp de som är utsatta. Sticka sockor och mössor och donera, finns många sätt!

3. God hälsa och välbefinnande.

  • Fysiskt: Försök minska på sockeranvändningen och hitta åtminstone en motionsgren som känns som din.
  • Psykiskt: Satsa på dig själv, lära dig att acceptera dig själv för den du är. Lev mer mindful, förlåt, acceptera och gå vidare från det som hänt, men sitt inte och fundera för mycket på framtiden. Pröva lev mer minimalistiskt och minska dina prestationskrav, det minskar också stressen.

4. God utbildning för alla

  • Donera pengar till utbildning, speciellt i fattiga länder och till kvinnor och barn.

5. Jämställdhet

  • Var aktiv och acceptera inte diskriminering på grund av ålder, kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning mm. Försök inkludera alla typer av människor i dina liv och på arbetsplatserna.

6. Rent vatten och sanitet för alla

  • Donera pengar till byggande av brunnar i fattiga länder och innovationer för god sanitet och rening av vatten.

 

7. Hållbar energi för alla

  • Skaffa solpaneler, bergsvärme, vindkraftsverk. Stöd förnyelsebar energi och kräv av politiker och företag att använda sig av förnyelsebar energi i deras fastigheter.

8. Anständinga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

  • Skapa trygga arbetsplatser och uppmärksamma dåliga villkor. Ekonomisk tillväxt är enligt min väldigt problematisk, men vill du vara med och skapa det så satsa på nya, smarta, hållbara lösningar.

9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

  • Använd din konsumentmakt och kräv hållbarhet i alla branshcer. Eller använd ditt entreprenörskap och var med och skapa hållbarhet i olika branscher.

10. Minskad ojämlikhet

  • Prata om basinkomst och skatteflykt/skatteparadis. Inkomstojämlikhet är ett stort problem idag och många säger att skatteflykter är en stor bov, samt för slappa inkomstskatter. Basinkomst sägs kunna vara en lösning på ojämlikhet och fattigdom.

11. Hållbara städer och samhällen

  • Gör din röst hörd: Mer cykelvägar, bättre kollektivtrafik, bättre och lättare återvinning och skräpreducering.

12. Hållbar konsumtion och produktion

  • Bli minimalist. Handla mer på loppis och begagnat. Fundera alltid extra när du köper någonting nytt. Köp i så fall miljövänligare och hållbarare produkter och tjänster.

 

13. Bekämpa klimatförändringarna

  • Bästa sätten att som individ minska på ens koldioxidavtryck: Ät mindre kött och animaliska produkter. Ät ekologisk och närproducerat. Flyg mindre eller aldrig, använd hellre digitala medel för möten och semestra nära, använd miljövänligare transportmedel. Konsumera mindre och bättre.

14. Hav och marina resurser

  • Stöd hållbart fiske. Minska plastanvändningen, speciellt av mikroplaster. Kräv hållbarare däck för bilar och skippa plastgräsmattorna. Minska övergödning genom minre kemikalier i jordbruk och övriga produkter. 

15. Ekosystem och ekologisk mångfald

  • Stöd urskog och nyplantering av skog. Vägra massiv skogsavverkning, speciellt av regnskogar, använd inte produker med palmolja i och använd så miljövänliga produkter som möjligt.

16. Fredliga och inkluderande samhällen

  • Var en god människa. Hjälp till och tänk att allt du gör påverkar andra, låt det påverka positivt! Stöd förebyggande verksamhet.

17. Genomförande och globalt partnerskap

  • Var en global medborgare. Tänk globalt och agera lokalt. Tillsammans kan vi förändra! 

 

Här på deras hemsida kan man läsa mer och de globala målen: LÄNK

Publicerad 30.05.2017 kl. 16:00

Konsumentmakt - Finns det hållbara träningskläder?

cc - pixabay

 

Jag har i år köpt en ny yogamatta i naturgummi (kan skriva om den mer i ett senare skede). Jag har också alltid tyckt om att syssla med joggning. Men jag är ändå otroligt dålig på att få in yoga och jogging som rutiner, speciellt eftersom jag ogillar att fara till gym, så jag vill gärna göra det själv ute eller hemma.

Men jag försöker nog få det till stånd. Problemet just nu är att jag skulle behöva ha ett nytt sportbh, men som många vet, så hatar jag att handla nytt. Jag avskyr det och försöker hålla mig bort från det så mycket som möjligt. Nya kläder påverkar både miljön och samhället negativt. Det kräver mycket naturresurser, bomull, vatten och kemikalier om det inte är naturmaterial. Sedan är ju textilbranschen otroligt problematisk med alldeles för lågt betalda arbetare...

Men sportbh är inget jag hittar på loppis. Eller visst finns de kanske, men inte för att fungera att ha i flera kommande år och för mina behov. Jag vill ju faktiskt ha miljövänliga kläder på mig. Därför gick jag idag på stan i Vasa och frågade runt i butikerna. Jag gick till Intersport, Top Sport, Stadium och för skojjs skull också till H&M.

Vid Intersport beklagade de att de inte hade, vid Top Sport sa de bara direkt nej. På H&M sa de också att de inte hade, men det som gladde mig var att hen som betjänade mig sa att hen absolut ska ta fram det som förslag, konsumentförfrågan/ intresse. På Stadium beklagade de också att de inte hade, men sa att de försöker med sina egna märken få fram mera miljövänliga alternativ, så hen skulle i alla fall kolla upp det tills imorgon. Kanske skulle det finnas något med mer återanvändbart material eller något som producerats med mindre vatten och kemikalier. Man får ju hoppas.

På nätet hittade jag nog sportbh för yogaanvändning, men inga för joggning, så det finns nog en brist på det här mer miljövänliga tänkandet, i alla fall ännu i sportbranschen. Men jag vill ju tro att om man som konsument börja fråga mer och visa att det finns efterfrågan på mer miljövänliga sportkläder så börjar det också utvecklas mera! Så kom ihåg att börja fråga efter mer miljövänliga kläder när du är och handlar, även om du vet att de inte har. Tillsammans kan vi som konsumenter påverka!

 

Har någon hittat miljövänligt sportbh någonstans så får ni såklart också rekommendera. :)

 

Publicerad 29.05.2017 kl. 22:58

Långläsning: Automatisering - Världens chans att skapa ett nytt samhälle?

cc - pixabay (WALL-E)

 

Jag går en otroligt intressant och givande kurs just nu i filosofi, som Mari Lidman, som för något år sedan disputerade med en doktorsavhandling om arbete, leder. Kursen heter "Jobb & Arbete" och där få vi reflektera över flera olika sätt att se på arbete.

Eftersom jag skriver min Pro Gradu-avhandling i nationalekonomi om arbete så tyckte jag att det var otroligt passande att denna kurs kunde gå nu.

Denna vecka var temat om automation och modern kritik av arbete. Jag skrev en uppsats om mina reflektioner över texterna, och tycker att det blev väldigt bra, så jag vill dela med de åt er, alla bloggläsare. Varsågod, här kommer nattens (eller kanske morgondagens långläsning om framtiden, arbete eller icke-arbete och meningen med livet)!

 

Författaren till artikeln i The Economist väljer att se automatiseringen och de ökade forskningarna kring AI som ett fortsatt system enligt hur tidigare industriella revolutioner gått till. Jobb har försvunnit och jobb dyker upp igen. Hen säger själv att det oftast är ekonomer och historiker som väljer att se det på det här sättet. Däremot så säger hen att det oftast är "tekniktyper" som väljer att prata om massarbetslöshet och oroligheter.

Det finns nog många ekonomer och andra samhällsbildande som också argumenterar för svåra problem med ett mer utvecklat AI-system och mer automation i samhället. Paul Mason i artikeln in The Guardian väljer att ta fram denna synpunkt men väljer istället att luta åt att se en möjlighet att övervinna detta genom att t.ex. skapa ett system med basinkomst, hårda skatter på inkomst och minskad arbetstid. Då behövs det troligtvis en starkare regering och riksdag än tidigare, kanske t.o.m en global regering.

Derek Thompson, som skrivit artikeln "A World Without Work", problematiserar ändå denna lösning. Han tar upp psykologisk forskning av hur arbetslösa känner sig och vad de gör, och kommer fram till att människan vill göra någonting, och att enbart ha en basinkomst skulle inte göra människor lyckligare. Han fortsätter sedan att istället ta upp "makerspaces", ställen där det finns en massa verktyg och material och folk får gå crazy där inne och vara kreativa och skapa saker. Han spinner vidare på den idén och nämner sedan att man också har föreslått att t.ex. istället för en basinkomst göra så att t.ex. en regering av något slag handhar en [demokratisk] arbetsmarknad, en slags "synlig hand" och att människor sedan där får själv välja vad de vill "arbeta med"/hjälpa någon att lösa. Jag ser det som att också vem som helst kan lägga upp (med säkert några restriktioner) egna förfrågningar på arbete, som andra sedan kan "jobba med". Sedan håller regeringen koll på det här på något sätt och så får du din basinkomst.

Sett ur en organisatorisk synvinkel skulle detta system kräva mängder av pappersarbete (tänk "fyll i denna blankett och redogör för arbetet som utförs) eller så skulle det finnas minimalt privatliv då regeringen istället osynligt kan följa med allt du gör och sedan lista ut att du arbetar och följer kriterierna (som ändå inte borde vara alls nå strikta). Båda av dessa kan ses som problematiska...

 

Jag ser att en av de stora frågorna här är om människan måste arbeta (med någon form av lite tvång) för att inte bli drivande, ambitiöslösa själar (såsom i filmen The Idiocracy och Wall-E) eller om det faktiskt går att ha en slags grund att hela tiden leva med och kunna anta att människor kan hitta på en slags mening med sitt liv. Jag tror det inte finns något svar ännu på den frågan.

Däremot så har ingen av texterna till veckans ämne nämnt något om hur ett förändrat utbildningssystem (för de mindre) skulle kunna inverka. Om man redan från lågstadieåldern börjar prata om hur bra man mår av att skapa, av att socialisera och skapa relationer med varandra och upptäcka ny saker med vår fantastiska värld (eller varför inte universum), skulle man inte då kunna få dem som vuxna att ha lättare för att hitta meningar med sitt liv och få sina dagar att gå? Man brukar säga att barn inte är rasistiska från födseln utan blir det genom en sådan socialisering. På samma sätt så kanske vi alla vuxna ha svårt att bara sådär hitta meningar med våra liv ifall arbete inte är en del av det när vi har vuxit upp i ett system där arbete ses som självklart.

Jag vet inte om det skulle ändra på någonting eller inte. Men jag vet att nationalekonomisk forskning har visat att ju högre välstånd människor har, desto mer fritid vill de ha. Därför anser jag inte att vi ska sträva till ett "business-as-usual" enligt artikeln i The Economist, även om det kanske skulle finnas jobb "åt alla" (enligt mig väldigt otroligt). Jag vill hellre se att vi kritiserar hela tanken på hur otroligt viktigt arbete måste vara för gemene människa (såsom Roland Paulsen, doktor i sociologi, gör i sina texter), speciellt då många jobb kan kännas meningslösa för människor.

 

Jag tror att det tillfälle vi är nu i historien, kan vara början på ett ordentligt nytt sätt att se på arbete - Förhoppningsvis kommer de nya samhällsystemen skapa fredliga människor, som värnar och jämlikhet och rättvisa, naturen, djuren och ekosystemen och som vill samarbeta istället för att tävla och som också kan skapa många lyckliga, medvetna människor. Idag kan jag hoppas, men idag kan jag också välja att vara med och försöka skapa det samhället redan nu. Bit för bit kan jag vara med och påverka, och välja att ägna mitt liv åt att försöka skapa ett bättre samhälle.

 

Det kanske blir mitt mål med mitt liv. <3


 

Vad vill du att ditt ska bli?

 

 

Publicerad 20.03.2017 kl. 00:10

Barn, ungdomar, utbildning, framtiden och automation

cc - pixabay

 

Hejsan från magisterbubblan!

 

Jag skriver i min magisteravhandling om nationalekonomiska teorier och arbete och har valt att fokusera väldigt mycket på automation inom arbetsmarknaden (utöver det fokuserar jag också på miljöaspekter och överlag kritik från andra ämnen än den neoklassiska nationalekonomin). Jag börjar märka av ett visst mönster inom en faktor som jag börjar få väldigt blandade känslor för. Jag vet inte om jag borde gråta, bli arg, deprimerad, förbannad eller inspirerad (den sista mer bloggvise än real-life-vise).

Jag sitter just nu och läser en bok av Jeremy Rifkin som heter "The End of Work" och som är skriven 1995. Jag har bara hunnit 1/4 men stöter redan på en sak som jag tänkte att jag vill bara briefa alla andra som tycker om att läsa min samhällsblogg. Nämligen att:

 

Vi måste börja tala om utbildning.

 

Av all den forskning jag redan hunnit göra med så verkar det vara ganska klart att risken för att kring hälften av alla våra jobb inom de närmaste 10, 20 åren kommer att automatiseras (notera ordet "risk", men var inte för naiv heller). Det här är ett otroligt stort problem, men jag tänkte i det här inlägget bara snabbt fokusera på våra barn och ungdomar som går i skolan idag och som funderar på "vad de ska bli då de blir stora" samt vad de ska utbilda sig till.

Jag vill argumentera för den forskning jag hittills gjort att utbildning lönar sig! Om vi antar att vi ännu inte ändrat vårt samhällsystem inom de närmaste 10 åren och du som förälder vill att dina barn ska ha en chans att infinna sig i någon slags arbetsmarknad så vill jag att alla föräldrar och lärare uppmärksammar detta problem och börjar uppmuntra barnen att utbilda sig, och det ordentligt.

Den delen där arbetskraft åtminstone fortfarande kommer behövas är inom hälsobranschen och utbildningsbranschen, eftersom automation inte kommer att infiltrera dessa områden lika snabbt som allt annat. Hit hör alltså också arbetsuppgifter som har väldigt mycket att göra med att socialisera med andra människor (tänk t.ex. politiker) och som inte är monotona arbetsuppgifter (tänk butikspersonal, snabbmatsrestauranger) och uppgifter som handlar om att skapa nya idéer teoretiskt (överlag vad som görs inom många akademiska ämnen). Ett annat område som kommer behöva mycket arbetskraft är inom teknologi och speciellt skapandet av nya robotar (inte att bygga existerande) och att sedan underhålla och omprogramera dessa robotar. Det här kräver ordentliga kunskaper i matematik, fysik och programmering (just saying). Samtidigt kommer den ökade framfarten av automatiserade bilar leda till att typ majoriteten av alla transportjobb (taxi-, långtradar- och busschaufför mm) kommer försvinna.

Det här är vad jag läst andra forskare kommit fram till. Jag tror själv också att miljöbranschen kommer skapa mer jobb i framtiden, men faktum kvarstår att många, många jobb kommer försvinna och mycket färre kommer att komma till.

Varför då? Joo, tidigare i utvecklingen har vi kunnat gå från jordbruk till industrisektorn och sedan till servicesektorn och till kunskapssektorn. Men när AI och liknande system tar över en stor del av hur vi tänker och agerar inom våra arbeten, vad lämnar då kvar? Vi blir helt enkelt som hästarna blev när maskiner såsom traktorer fick sin framfart -> arbetslösa/inte mer eftertraktade, eftersom utbudet på mänsklig arbetskraft kommer minska för varje år som går.

 

Så jag vill bara uppmuntra alla föräldrar att i er tur uppmuntra barn att vilja utbilda sig. Kanske också att all form av vidareutbildning inom vuxenålder också borde uppmärksammas och satsas mer på. Samtidigt vill jag också göra ett litet utrop för att vi istället för att tänka "vad vill jag bli när jag blir stor?" börja fråga oss själva och andra: "vad vill jag/du göra under mitt/ditt liv?". Arbete kommer ha en helt annan form än vad den har idag under vår livsstid och jag tror vårt fokus på livet också kommer ändra mycket.

 

(En sidenote är också att jag tror att det måste ske enorma samhällsförändringar inom dessa tio år, eftersom jag själv också antar att inte varje människa, ungdom och barn har kapaciteter att utbilda sig så högt och krävande som många av de nya arbetsplatserna behöver, samt att det ändå inte kommer finnas jobb åt alla. Sedan är det ju otroliga problem att ens försöka överleva om man har kroniska sjukdomar (Se Lungan i Stormen). Men den diskussionen får bli till en annan gång...)

 

Men jaa, det var allt! Hälsningar från magisterbubblan :D

Om ni undrar någonting eller tycker att jag ska skriva mer om min avhandling och mina forskningar så är det bara att säga till (kanske gör jag det ändå, haha, men lite pepp är aldrig fel).

 

Den som är intresserad av mer läsning om det här så rekommenderar jag läser Oxfords publikation om teknik och arbete: LÄNK

 

Publicerad 15.03.2017 kl. 14:32

 

Jasmine Nedergård / 22 år / Politices kandidat i nationalekonomi vid Åbo Akademi / Global medborgare

 

Välkommen till min samhällsblogg!

 

Kunskap är makt & tillsammans är vi starka!  Vi kan påverka andra människor och miljön runtom oss vid varje val vi gör i vardagen!

Här vill jag göra skillnad genom att lyfta upp ämnen som intresserar mig inom välmående, ekonomi, livsstil och miljön. Jag förespråkar även väldigt mycket naturlig mat utan socker och kolhydrater och följer själv en lchf-livsstil. Utmanar mig själv att äta mer vegetariskt.

Trevlig läsning!

40 inspiratörer för hållbar livsstil 2017

 

Alla bilder är tagna av mig eller är CC om inget annat anges :)
 
"We cannot become what we need to be, by remaining what we are." - Max de Pree
 
Vill du kontakta mig? Gör det via min e-mail: jasmine.nedergard(at)gmail.com
 
 
Böcker jag läst/rekommenderar:
"This change everything" - Naomi Klein
"Prosperity without growth" - Tim Jackson
"Lingon och läppstift - Hur jag gjorde mig av med onödiga kemikalier och tillsatsämnen" - Noora Shingler
"Det sötaste vi har" - Ann Fernholm
 
Dokumentärer jag sett/rekommenderar:
"The true cost" - Sanningen om klädindustrin.
"Fed up" - Sanningen om sockret.
"Cereal Killers" - Om socker, fett, kolesterol och motion.
"Before the Flood" - Om klimatuppvärmningen och människans påverkan.
"Carbloaded - Dödssugen på att äta" - Om dagens överviktiga samhälle och vad vi borde göra åt det.
"The Human Experiment" - Om kemikalieindustrin och kemikaliernas mörka skugga i våra liv.
"Terra" - Om oss, våra liv, mänskligheten, naturen och framtiden.
"Sockerfilmen" - Om socker. Jättebra!
"Sustainable" - Om vår föda och hur den ska vara hållbar generation efter generation.