Bloggposter

Att konsumera mera eller mindre när jordens resurser tar slut

Bildkälla: Global Footprint Network

 

Idag har det varit Earth Overshoot Day 2018.

Det betyder att det jorden globalt kan reproducera på ett år av sina naturresurser använder vi upp redan nu, första augusti.

Sedan lever vi på lånad tid. Lånar av våra barn och barnbarn.

Jag minns att man idag diskuterar det här med att vår generation kommer ha lägre levnadsstandard än tidigare generation.

På samma sätt är det här med miljön någonting som oroar oss mycket mera idag än vad det gjorde för flera årtionden sedan.

Och rapporterna blir bara värre och värre.

Vi måste konsumera mindre. Det skrev jag om redan förra året då Ekologiska skuldens dag (som det heter på svenska) inträffade 2.8, en dag tidigare än i år, 2018.

Konsumera mera av vissa saker, mindre av andra?

Och jag står fortfarande fast vid den punkten. Det finns mycket konsumtion som enligt mig måste fås ett slut på.

Men.

Skillnaden från förra året är att jag nu också håller på att läsa Rune Westergårds bok "Ett jordklot räcker". Jag är inte färdig med den ännu, men det jag tycker är spännande är att Rune talar för att vi borde konsumera mera för att klara av klimathoten.

Det går ju helt stick i stäv med alla artiklar som handlat om Ekologiska skuldens dag idag, där alla uppmanar oss att konsumera mindre.

Samtidigt är det bra att ibland läsa sådana här böcker, som säger emot det du tror på, för att också se om du själv ligger i gamla tankar eller om du fortfarande kommer fram till att det du tror på känns rätt.

Enligt Rune sker ingen utveckling i t.ex. solpaneler, elbilar etc om vi inte också köper dem. Utan konsumtion, ingen utveckling helt enkelt. Rune säger att även om jordens resurser nu påverkas av våra inköp så hjälper de oss att sedan skapa effektivare och mer energisnålare varor i framtiden.

Och visst har han ju en poäng. Jag har ju nog läst nationalekonomi i fler år för att förstå hur konsumtion och teknisk utveckling fungerar. Om alla kylskåp som uppfanns på 80-talet skulle hålla i evigheter och vi inte skulle köpa nya, då skulle vi fortfarande ha kvar dem, som kanske slösar mycket mer energi än ett nytt kylskåp gör idag.

Konsumtion kan nog inte ensam fixa det här

Men även om det finns bra poänger i boken känns det som att orden många gånger säger emot varandra (jag tänkte att jag gör en ordenligare recension av boken senare när jag läst ut den).

För även om jag konsumerar en topp vid t.ex. H&M, betyder det ju inte automatiskt att H&M skulle bli nå miljövänligare.

Miljövänligare blir de när stater börjar kräva det av dem. När konsumenter börjar kräva det av dem.

För vad man lär sig inom nationalekonomin är att den osynliga handen, "marknaden", utan att bli störd, fungerar bäst/endast om flera kriterier är fyllda. Ett av dem är att det inte finns några externaliteter i bilden (såsom exempelvis utsläpp).

Men nu har vi externatliteter. Vi har ganska många faktiskt. Och väldigt stora också.

Marknaden har haft sin chans, men nu måste vi ingripa. Det handlar inte mera om att bara konsumera rätt och miljövänligt (vilket vi fortfarande ska satas på. Där är jag helt med Rune), men nu måste man börja kräva mera av marknaden. Kräva mera av företagen.

Nu är det "förbjud freoner i alla kylskåp"-nivån vi måste ta till för att fixa det här. Inom alla plan.

Det tror jag leder till den snabbaste utvecklingen, till energisnålare, effektivare och hållbarare lösningar, som på sikt (förhoppningsvis innan vi har katastrofer runt varje hörn) hjälper oss att stoppa och hindra den skadliga klimatuppvärmningen.

Och kanske öka avståndet på Earth Oveshoot Day, som hittills bara minskar.

 

Vad tror du?

 

 

 

01.08.2018 kl. 23:59

Utvecklingen av flygtrafiken är skamlig och alternativen borde förbättras

 

I höst tänker jag flyga till Island. Körerna ska ha en körturné till Island och jag har aldrig besökt stället och har bestämt mig för att komma med. Fästmannen var ändå inte heller intresserad att åka dit i senare skede så jag får passa på nu då jag inte vet hur framtiden ser ut och om jag ens kommer kunna (eller vilja) vara på någon framtida körturné.

Men det här med att flyga skapar nog ganska mycket ångest i mig. Att flyget skulle krascha eller något oroar jag mig inte för, men nog för klimatpåverkan som flyget utgör. Båt och andra färdmedel verkade inte vara ett alternativ (även om jag nog febrilt tittat omkring) och inte är det utan klimatpåverkan heller. Min ångest kommer helt enkelt från att det inte finns miljövänliga alternativ för att komma till Island. Att det enda val som finns är att inte alls åka på körturné, vilket jag tycker är synd, då jag inte vet, som jag tidigare skrev, om jag någon gång kommer åka på en till körturné.

I Sverige slutar man flyga?

Igår skrev Svenska Yles Nordenkorrespondent om att det i Sverige verkar bli mer inne att inte flyga mera. Både Malena Ernman och idrottarparet Heidi Andersson och Björn Ferry har slutat flyga helt. Ernman följer jag faktiskt på facebook och har hört om hennes ökade klimatmedvetenhet, vilket jag tycker är jättekul och intressant. Och Heidi har jag faktiskt nu hört i tom två klimatpoddar som jag brukar lyssna på.

För ungefär en och en halv månad sedan var också det här med att flygstrejka upp på tapeten på Svenska Yle, i artiklarna "Det känns bra i själen att inte flyga" och "Linda reser åtta gånger om året och får ofta förklara sina val".

Senast jag själv flög var till Ungern 2016 och det var också en körresa. Före det var jag också 2014 till Kanada på jubileumsturné med kören. I hela mitt liv har vi också rest väldigt mycket och jag varit till många olika ställen och sett och upplevt många olika kulturer och sevärdheter, men det är först nu på senare år som jag själv också börjat ifrågasätta flygandet.

4,3 ton utsläpp

Jag kollade upp att sträckan mellan Helsingfors (som vi troligtvis kommer flyga från) och Island, Reykjavik, är 2400 km. Enligt den här sidan (länk) är utsläppen för en sådan resa 4,3 ton tur retur med flyg. Alltså 4300 kg koldioxid.

För att kunna komma upp till samma nivå med vår bil så skulle vi behöva köra 19 000 km (!). Det är lika mycket som att köra sträckan Åbo - Molpe (min hemby) tur-retur 35 ggr. Det är typ vad vi på alla våra fem år vi bott i Åbo och rest hem till Österbotten kanske kört.

Det är alltså enorma mängder koldioxid en flygresa släpper ut. Och då är den här resan inte ens så farligt lång, om man jämför med att åka till Amerika eller Australien, eller semesterorter i Asien.

 

 

Island har jag länge drömt om att få åka till. Men sen då?

Jag har lyssnat på flera avsnitt i olika klimatpoddar som talar om just flyg och om det här med att försöka göra hållbarare flygresor, men det är nog väldigt svårt. Elflyg verkar otänkbart och utveckling för biobränslen till flygtrafiken är väldigt önsketänkande, speciellt om man också vill ha närproducerad biobränsle (så det inte tas från viktiga regnskogar).

Lyssna gärna på diskussionen om flyg och flygande i ett av Klotets avsnitt. Där säger en forskare att utrikesflygresor står för över 90 procent av flygens alla utsläpp, så att även om man ersätter bränslet i alla inrikesflyg med biobränsle så kvarstår 95 procent av flygens utsläpp enligt forskaren. Forskaren säger också att om det finns ekonomiska styrmedel så kan man skapa en förändring, men idag är vi långt ifrån sådana styrmedel.

Så det hjälper inte att politiker försöker säga att "joo, vi tvingar flygen att använda mer biodrivmedel" ifall det inte är en hållbar lösning. Idag finns det inga stora biodrivmedelsansläggningar och flygbranschen efterfrågar inte heller sådana anläggningar, vilket ju också till en stor del beror på att påtryckningar från politiker inte är tillräckligt starka.

Vi måste helt enkelt flyga mindre.

 

 

I Sverige ska man ju nu försöka införa en nationell flygskatt i april 2018, vilket jag också tycker Finland borde satsa på, men fortfarande borde man också förstå att satsa på alternativen till flyg, t.ex. billigare och snabbare tågresor.

Men jag då?

Men för mig räcker inte utvecklingen just nu. Flygresor står för en enorm andel av en privatpersons utslägg och jag är inte säker på att jag efter Island vill flyga någonstans på länge.

Ifall jag skulle resa någonstans med flyg så skulle jag i så fall stanna där längre, men fortfarande hoppas jag på att tågtrafiken i Europa kommer utvecklas till det bättre. Tills dess så tror jag att jag i framtiden kommer hålla mig på marken, vilket de flesta av oss i rika västvärlden borde satsa mera på.

För vill man leva en hållbar livsstil idag så kan tyvärr inte flygresor ingå. Vilket är synd, eftersom resor till andra kulturer absolut kan stärka dig som människa och bredda din syn på världen.

Så någonting måste ske, och det snabbt, för flygresorna ökar hela tiden. Men efter i år så tror jag att jag inte själv kommer delta i den ökningen. Det är mitt medvetna val för att minska på mina koldioxidutsläpp.

 

 

 

 

 

25.03.2018 kl. 13:53

6 frågor och svar om klimatångest

 

Ekofastan 2018 har valt klimatångest som ett av sina teman och har även gjort en blogglista om det med lite frågor, så de tänkte jag svara på i detta inlägg.

 

1. Har du känt klimatångest någon gång? I så fall när? Vad upplevde du?

Nu som då känner jag nog klimatångest. Ångesten kommer upp antingen då jag t.ex. glömt mina tygkassar hemma och behöver köpa en plastpåse eller om jag knappt ätit någonting vegetariskt på en vecka.

Men den är ganska kortvarig. Den större ångesten kommer nog om jag måste tänka på flygresor. Jag. Vill. Inte. Flyga. Och orsaken är enbart på grund av klimatet.

Sedan kan jag ibland få lite ångest om jag t.ex. hittar palmolja i någon produkt jag just köpt eller liknande.

Ångesten kommer ju som upp på grund av att jag har läst på om dessa saker och vet ganska bra hur mina val påverkar andra och speciellt naturen.

 

2. Då du tänker på din och världens framtid? Vad är du mest rädd för och varför? På den här frågan får du alternativ.

a) krig som berör Finland

b) klimatförändringens följder

c) kränkningar och våld i nära relationer

d) mobbning?

e) likgiltighet inför dem som lider

f) något annat, vad?

Här skulle jag svara både b) och e). Båda går på ett sätt hand i hand. Klimatförändringen kommer påverka alla. Naturen, djuren, ekosystem och oss människor.

Men vi i Norden är inte de första som drabbas. Därför kommer f) också in här i bilden. Många lider redan på grund av klimatförändringarna, av krig och stridigheter med mera.

Men det är så långt bort, att många av oss inte vill bry oss. Sedan kommer det att slå oss som en käftsmäll någon gång i framtiden.

Samtidigt så är jag väl inte riktigt rädd. Jag är mer störd och förbannad att det går så trögt. Att all attitydförändring och utveckling inte går åt rätt håll, eller att det tar så otroligt långsamt. Så det är mer en frustration än en rädsla för mig.

 

cc - pixabay

 

3. Avfallsbergen växer och finländare kastar också bort mat som kan användas. I medeltal producerar finländare 472 kg avfall per år.  Vilket avfall tycker du är svårast att minska på?

Helt klart plast. Jag vill ha bort plasten och jag vill att ersättningsprodukterna ska vara tillräckligt bra för att inte bara miljömedvetna väljer dem utan alla.

Plasten smyger sig in överallt och oftast finns det inte heller något alternativ till den. Köper du en ny produkt är den inpaketerad i plast. Matvarors förpackningar har också plast i sig och bara runt mitt skrivbord finns det ju en massa saker som är gjorda av plast.

Vilket leder mig till ett annat avfall som jag hoppas man kommer ta upp mer under de närmaste åren, nämligen elektronikavfall. Hur ska vi fixa det? Hur ska vi återvinna det på rätt sätt och faktiskt satsa på återvinningen? Tänker vi ens på sånt när vi köper elektronik idag?

 

4. Att lära känna sig själv, vem jag är på riktigt, är en nyckel till att kunna känna hopp. En del får hopp av att gå ut i skogen, en annan av att gå på yoga och en tredje av att gå i kyrkan. Vad ger hopp åt dig?

När jag ser enstaka människor som har viljan och som vägrar ge upp. Som kämpar, som försöker och som påverkar. Då får jag själv lusten att påverka.

Samtidigt så ser jag inget alternativ, alltså att vi skulle ignorera allt. Så jag vill också vara med och påverka. Och när jag ser att någon inspirerats av mig så ger det också mig hopp, att vi kan förändra, att vi kan hjälpa.

Och det finns så många människor över hela jordklotet som arbetar för miljön, för djuren och för människorna. Det ger mig hopp. <3

 

cc - pixabay

 

5. Vad tänker du på när du hör om globala miljöproblem? Påverkar det dina val?

Absolut så påverkar det. Allt jag gör. Jag vet att alla val jag gör kommer påverka andra människor och naturen. Därför försöker jag t.ex. cykla mycket och ta kollektivtrafin där man kan. Jag försöker äta mycket vegetariskt och resa lite. Jag handlar otroligt mycket begagnat och tar till gamla husmorsknep för att inte slänga ätbar mat (även om datumet passerat).

 

6. Vi uppmuntras att konsumera mycket. Hur gör du för att låta bli att köpa nya saker, vilka är dina bästa tips?

Jag går igenom vad jag har och funderar långt på förhand om det är någonting jag behöver eller kommer behöva så småningom, så att jag sedan kan välja de bästa alternativen, alltså att antingen köpa någonting nytt hållbart eller någonting begagnat.

Sedan försöker jag att tänka på hur ofta jag kan använda en produkt och om jag faktiskt kommer använda den här produkten så mycket som jag tror.

Sedan ska man alltid kolla om saken man vill ha finns att köpa begagnat. Av t.ex. alla mina datatillbehör här hemma är endast skärmen ny. Datorn, tangetbordet, högtalarna och musen är alla begagnade.

Sedan är det bra att ta hand om sina saker för att få dem att hålla längre. Det är väl den punkt som jag själv märker att jag kunde bli mycket bättre på, men inte är vi ju någon perfekt heller.

Sedan kan man försöka lägga sina pengar på andra saker instället. Typ tänka att istället för att jag köper min elfte topp så donerar jag en slant till en välgörenhetsorganisation. Då känner i alla fall jag mig glad åt mitt val.

Och till sist, så rekommenderar jag att man kollar dokumentärer om ämnet, t.ex. The True Cost, som jag nyligen sett att många bloggare lyft upp. Jag har kollat den en gång per år för att minnas varför jag inte vill köpa saker.

Så köp begagnat, njut av det du har och skänk istället slanten till välgörenhet. <3

 

cc - pixabay

 

20.03.2018 kl. 12:51

Tips: 4 bästa miljö- och samhällspoddarna!

 

Nu efter att vi skaffat en hund har jag ju också börjat gå på väldigt många promenader. I och med det har också poddvärlden öppnat upp sig för mig, eftersom jag efter en stund märkte att det fanns en win-win-situation här: Nemi vill ut och gå, jag kan då lägga igång ett poddavsnitt och plötsligt så går jag helt frivilligt i en timme i streck fast vädret kanske skulle vara tråkigt och ruskigt.

Men jag har aldrig varit en aktiv poddlyssnare tidigare, så jag visste inte riktigt var jag skulle börja.

Men jag googlade mig fram och nu har jag hunnit lyssna på flera bra poddar, så därför tänkte jag nu tipsa på några av de poddar som jag själv tycker är riktigt bra och som handlar om miljö och samhället. Länken lägger jag i rubriken :)

 

 

1. Klotet i Sveriges Radio P1

Längd på avsnitt: 45 min

Klotet är absolut den bästa miljö- och samhällspodden! Vill du endast börja lyssna på en podd från den här listan så är det den här! Ett nytt avsnitt kommer ut varje onsdag (eller en repris) och alla ämnen tycker jag varit väldigt intressanta. Avsnitten handlar om ett populärt diskussionsämne, veckans miljönyheter och lyssnarfrågor och de är alla väldigt väl gjorda. Går jättebra att lyssna på gamla avsnitt också.

 

2. Podcast - Andra sätt

Längd på avsnitt: ungefär 1 timme

Andra sätt görs av Patrik Andersson och handlar om att han åker runt Sverige och intervjuar intressanta människor som på ett eller annat sätt väljer att leva sitt liv lite mer "annorlunda" än andra. Det går jättebra att läsa vad avsnittet ska handla om och själv välja och vraka på avsnitten, eftersom de är väldigt tidlösa och olika. Ett avsnitt handlar om ett par som bygger ett ekohus, ett annat om att ha ett hållbart arbete, en tredje om att vägra flyga med mera.

 

 

3. Hållbarhetspodden

Längd på avsnitt: Varierande, mest kring 1 timme

En podd från Veckas affärer som handlar om hållbarhet och näringsliv. Jessica Sederberg intervjuar en VD eller annan högt uppsatt person inom ett företag och diskuterar om hållbarhet med personen. Dyker upp många intressanta diskussioner tycker jag.

 

4. Klimatpodden

Längd på avsnitt: Varierande, mest kring 1 timme

Klimatpodden drivs av Ragnhild Larsson och det speciella med den här är att hon ibland intervjuar andra människor än svenskar, så att poddavsnittet faktiskt ibland går på engelska. På det sättet så når hon också till flera andra intressanta människor, vilket jag tycker är kul. Annars är det lite som en kombination av podden Andra sätt och Hållbarhetspodden med allt från forskare till aktivister.

 

 

Sedan rekommenderar jag också podden Framtidsutsikter som har bara 7 avsnitt. Det är en samhällspodd som går igenom teman som tillväxt, fritid, att bo på landet och annat intressant.

Och förstås så hoppas jag ju att ingen missat den bästa finlandssvenska podduon Ted & Kaj, som åtminstone är det bästa som någonsin hänt under bilresorna mellan Åbo och Österbotten.

Men det var mina tips! Har du själv någon bra podd på lager som du tror jag skulle tycka om så är det bara att rekommendera! :)

 

31.01.2018 kl. 14:16

Min gröna samhällsanalys: 2017 var året då vi började bry oss - på riktigt!

cc - pixabay (alla bilder)

 

Snart har år 2017 varit och vi får igen se framemot ett nytt år med nya spännande möjligheter och utmaningar. Eftersom jag själv är en människa som tycker om att gotta mig i samhällsutvecklingar tänkte jag ta fram en liten lista här på vad jag anser att år 2017 gett när det gäller miljön och vissa (enligt mig) viktiga samhällsfenomen.

Den här artikeln innehåller sen flera länkar, mest till Svenska yle nyheter och Sveriges television.

 

 

2017 var det år då:

 

Den veganska och vegetariska trenden exploderade

Jag vet inte om jag bara lever i någon slags bubbla, men jag tycker faktiskt att viljan att äta mer vegetariskt blivit riktigt stark i år. Och jag tror absolut att den inte kommer att mattas av. Vi kommer att äta mer och mer vegetariskt och förhoppningsvis kommer också det kött vi äter istället få vara av bättre kvalitet.

Man har också lyft fram det vegetariska i nyheterna mycket mer känns det som. Och på ett mer konkret sätt än tankelekar som "vad om alla i kommun xx skulle bli veganer". Jag som konstant läser svenska yle minns t.ex. gymnasiet som enbart serverar vegetarisk mat, viljan att öka vegetarisk mat överlag i skolorna, nya snabbmatsprodukter för både veganer och vegetarianer (, en till artikel) och försök att få bort myter om veganism

Själv har jag och fästmannen igen utökat vår vegetariska receptbank i år. T.ex. började jag köpa bönor för första gången det här året och vi introducerade den goda tomatsoppan igen som tidigare blev en "soppa" (höhö).

Den här hösten började jag också för första gången beställa vegetarisk hämtmat, efter att jag läst att mycket snabbmat inte är gjorda på finländska råvaror. T.ex. Subway hade inte Finland uppräknat på ett enda ställe (tänk på det!). Och istället för att fundera för mycket på antibiotikakycklingar från Thailand så har jag nu istället börjat skippa köttet när vi beställer hämtmat.

 

#metoo dök upp och tog världen med storm

Det här är jag otroligt glad över, eftersom jag starkt ogillar orättvisor och saker som inte är okej men ändå inte ändras bara för att "man alltid gjort si och så".

Jag tänker inte berätta desto mera om vad #metoo är, men ifall man inte ännu är säker på vad det handlar om eller hur det uppkom kan man t.ex. läsa wikipedias sida om #metoo. Ylva Perera skrev också en bra artikel för ungefär en månad sedan om just metoo. 

Det som har hänt i alla fall är att efter att #metoo blev en grej har kvinnor världen över vittnat om sexuella övergrepp och trakasserier och det har påverkat alla möjliga branscher att "step up their game" vad gäller att sluta tysta ner sånt här. På något sätt känns det här minst lika stort som de feministrörelser som växte fram i slutet av 60- och 70-talet och lyfte fram kvinnors rätt till lika lön som männens, om rätt till preventivmedel och abort med mera.

I Sverige har en massa kvinnor i olika branscher lyft fram sexuella trakasserier och också i lilla svenskfinland samlade en sluten facebookgrupp en massa kvinnor som slutligen blev upproret #dammenbrister, för att inte glömma #övistoo som också började lyfta fram sexuella trakasserier och övergrepp inom de finlandssvenska (och kanske också finska) skolorna.

 

Miljön och Klimatavtalet fick ännu mer fokus - och mer konkreta åtgärder togs

Samtidigt som USA meddelade att de i år tänker lämna Klimatavtalet har resten av världen bestämt sig för att de inte bryr sig. De tänker minsann ändå föra det vidare, med eller utan USA. T.o.m. Syrien tänker skriva under Klimatavtalet, vilket lämnar USA som det enda landet i som inte är med.

Och intresset för förnyelsebar energi bara ökar, också i Finland. Kolkraft och diselbilar blir bara mer och mer ute, så få se när Tyskland också fattar det här och inser att de är påväg åt helt fel håll. T.ex. beslutade Frankrike att förbjuda försäljning av diesel- och bensinbilar år 2040, och även Storbritannien följde efter. Också andra länder har tagit upp liknande diskussioner. 

Mikroplaster har också blivit ett stort fokus i år, speciellt då  Sverige börjat uppmana till ett förbjud av mikroplast i bland annat kosmetika. Och som grädden på moset utnämdes ju också fleecetyget till årets onödigaste pryl här i Finland

Även förbud på plastpåsar fortsätter i år då även Kenya förbjuder plastpåsar i landet. Många andra afrikanska länder har också redan tidigare förbjudit plastpåsar och i Europa är det Frankrike som är mest på gång då det sedan 1 jan 2017 varit föbjudet med plastpåsar i handeln

Sälv har vi fortsatt att handla inhemska och ekologiska varor varje vecka och börjar nu ha 90% av alla våra varor som antingen ekologiska eller inhemska, med betoning på ekologiska varor. Jag försöker mer och mer undvika onödigt plast och hoppas på mera zerowaste-trender nästa år.

 

AI och basinkomst blev en vardaglig del av samhällsnyheterna

Jag har till min magister gjort en egen liten forskning där jag försökte se hur mycket man talade om AI och automation tidigare och sedan i år, på svenska yle nyheter. Jag konstaterade att det här året har diskussioner om arbetets framtid och AI varit mycket mer aktiv än tidigare år, vilket gläder mig, då jag tycker att det är viktiga diskussioner som behöver föras.

Som kan nämnas är t.ex. svenska yles satsning på serien "Fem fenomen i arbetslivet" som faktiskt är riktigt sevärd och jag uppmanar alla att titta på den. Andra nyheter är t.ex. Robotarna kommer! Så här behåller du ditt jobbNär tar roboten över ditt jobb? och Sociolog: Nyttan av robotisering kunde tas ut som kortare arbetsdag.

Speciellt diskussionerna om basinkomst tycker jag har varit mycket mera konkreta och djupare i år än tidigare. Speciellt för en som studerar samhället tycker jag om den nyare kritiken mot basinkomst, eftersom den lyfter upp problem som är viktiga att tänka på om man vill införa en basinkomst.

Så viktigt att nämna är ju att Finland faktiskt startade upp sitt basinkomstexperiment (eller medborgarlön) i år i januari då 2000 arbetslösa finländare nu i två år ska få 560 euro inbetalt på sitt konto. Mycket kritik har förekommit bland experter men åtminstone har Finland fått mycket synlighet utomlands.

 

Människor reser sig upp - och har börjat protestera!

Slutligen kan man sammanfatta mycket också med det här året att det varit väldigt tungt. Tungt med Trump som president i USA, tungt med många terrorattacker i världen och Europa, tungt med negativa miljönyheter och svält och död.

Men samtidigt så har människor världen över börjat vakna. Det har förekommit protester överallt i världen, kring #metoo, kring utbefolkningens rättigheter, klimatmarscher, marscher mot ojämlikhet och mot rasism, mot  krig, våld och förödelse.

Som tidigare är jag en stolt global medborgare och kommer fortsätta att vara det i framtiden. Bring it on, 2018!

 

Har du några samhälls- eller miljönyheter som du tycker varit stora i år?

 

 

29.12.2017 kl. 17:07

När blir det för extremt?

Är en person som använder KS extrem? Är man extrem om man inte ger sitt barn alls någe socker? Är man extrem om man använder hemmagjort deodorant eller undviker fluor? Är man extrem om man är för legalisering av cannabis? Om man sysslar med BDSM?

 

Som österbottning och van svenska yle-läsare har jag knappats kunna missa de senaste stora diskussionerna om KS, eller kolloidalt silver (<- Länk). Liknande hätska diskussioner har också förekommit tidigare då t.ex vaccinernas vara eller icke-vara diskuterats, även om jag inte vill likställa dessa två på något sätt utöver folks reaktioner.

 

Folk blir upprörda. Folk blir arga. Folk vill spy ut alla möjliga hemskheter och tro att det hjälper. Och det gäller på båda sidorna av argumenten.

 

Själv vill jag inte sprida hat. Hat föder mera hat. Jag vill gärna vara med och dela den kunskap jag besitter, samtidigt som jag också vill säga mina åsikter. För visst blir jag också arg ibland. Samtidigt har mina universitetsstudier och jobb på yle fått mig att reflektera mer över mitt sätt att tänka och en vilja att se mera saker objektivt.

 

Jag använder inte KS. Jag är för vaccin. Samtidigt tror jag på en lchf-livsstil, jag försöker plastbanta, jag kritiserar jobbens plats i ett mer automatiserat samhälle och jag är feminist. Är jag extrem?

 

Är en person som använder KS extrem? Är man extrem om man inte ger sitt barn alls någe socker? Är man extrem om man använder hemmagjort deodorant eller undviker fluor? Är man extrem om man är för legalisering av cannabis? Om man sysslar med BDSM?

 

För bara fem år sedan kanske folk tyckte att man var lite extrem om man var vegan. Idag kanske folk tycker man är extrem om man vägrar flyga.

 

 

De här debatterna om KS har fått mig att fundera över vad som anses som extremt och inte extremt. Ofta anses något vara extremt innan man själv har satt sig in i frågan. Innan man har hört talas om argumenten som ”den extrema” berättar om. 

 

Så jag tycker att det är i dessa tider av debatter är viktigt att lyssna på varandra och försöka förstå varandras åsikter. Vi kommer ingenstans genom att skrika i munnen på varandra.

 

Samtidigt borde vi också vara mer öppna för samhällets förändringar. Nya forskningar kommer hela tiden och vad som är okej idag behöver inte vara okej imorgon. 

 

Därför gäller det att vara respektfull för samhällets förändringar. Det är i alla fall den livsfilosofi jag försöker leva efter. Alltså att det jag tror på idag måste jag kunna vara okej med att förändra min åsikt om, ifall det dyker upp nya rön som gång på gång motbevisar det jag tror på.

 

Och det gäller alla som tror starkt på eller emot en ”extrema sak”. Såväl KS-förespråkare som KS-motståndare. Vaccinförespråkare som vaccinmotståndare. Klimatförnekare som de som tror på global uppvärmning. LCHF-förespråkare som HCLF-förespråkare. Osv osv. Jag tror vi ännu har mycket att lära.

 

 

Som väldigt nyfräst miljöförespråkare så har jag upplevt att jag lätt velat gräva mig djupt. Det börjar med att köpa mer ekovaror och slutar med att titta på alla flyg som befinner sig ovanför mig just nu och få panikångest över klimatet.

 

När man hittar någonting nytt vill man gärna läsa in sig på det, man blir frälst och börjar mer och mer tro på allt som skrivs positivt om det och ignorerar allt negativt. Man går med i grupper/bubblor som tror precis på samma saker som man själv gör och eggar upp varandra och varandras känslor. Vi mot De.

 

Så har jag både upplevt mitt miljöintresse som min lchflivsstil. Men mitt i någonting av det här dök det här objektiva tänket fram, och samtidigt också realiseringen om att samhället ändras hela tiden, också fram. Om att vi människor är olika. Om att vi har olika behov.

 

Och jag började ta ett steg tillbaka. Jag började inte hata de som tyckte olika mig. Istället försökte jag förstå vad som kan ligga som grund till det här ”extrema” tänket. Vad ligger som grund i det jag tror som kanske andra upplever som ”extremt”?

 

Och jag kände att världen plötligt blev lite enklare att leva i. Trots alla olikheter vi människor har. 

 

Så vad jag vill säga med den här långa texten är att vi ska vara ödmjuka och reflektera över varandras åsikter och gärna fundera eller fråga varifrån dessa åsikter uppkommit istället för att direkt skrika ut tillbaka en massa glåpord. Det betyder inte att man måste vara okej med någon annans åsikt, speciellt inte om det t.ex. går emot mänskliga rättigheter, men bara förstå att det inte hjälper att skrika och hata varandra. Hat föder hat.

Samtidigt vill jag uppmana alla att reflektera över det ni tror på nu som då. Det är inte fel att ändra åsikt om ni kommer till en annan insikt än tidigare. Det är svårt men ack så viktigt. För samhället förändras och vi med det. På gott och ont.

 

 

 

22.11.2017 kl. 13:48

Borde vi leva som på medeltiden?

cc - pixabay

 

En del tror att tekniken kommer lösa alla problem, om det så handlar om den globala uppvärmningen eller ojämlikhet. Andra tror att tekniken kommer förvärra detta.

En del tror att man genom ny eller mer teknisk utveckling kan leva mer miljövänligt. Andra tror att vi behöver gå tillbaka till grunden, till hur man levde förr, för att acceptera och respektera naturen.

Det är inga lätta frågor och inte finns det några lätta svar. Men jag tror inte att vi hur vi än försöker kommer kunna gå tillbaka till någon slags medeltida levnadsnivå. Även om jag idag skulle vilja leva enkelt så skulle jag troligtvis ändå ha en dator och något slags mobilt nätverk med mig. Jag skulle säkert googla hur man odlar effektivt och inspireras av andra eller själv kanske inspirera andra.

Men det finns de som vill gå "all in" och leva på vad skogen har att erbjuda eller bli nomad i något land där urbefolkningen finns kvar. Men av de dokumentärer jag sett om urbefolkningar så har de också det svårare idag. De lider av mera ostadiga väderleksförhållanden, världens överfiske och nya sjukdomar. Och många av dem vill leva lyxigare, vill leva mer som "alla andra".

 

cc - pixabay

 

Som jag ser det så finns de vissa saker vi borde "degrowtha", eller "minska tillväxten" i, och vissa saker som borde få utvecklas framåt. Jag tror helt klart att vår överkonsumtion är ett problem, inte bara för naturen utan också för oss själva. Psykiskt.

Jag tror också att allt i samhället som stressar upp oss behöver åtgärdas, eftersom stress och utbrändhet inte är någonting jag tycker hör till i ett välmående välfärdssamhälle.

Men sedan finns mycket forskning som ännu behöver göras. Vi är ändå människor som vill utvecklas och det har vi gjort i alla tider. Vi har utvecklats från små nomadsamhällen till stora byar, städer och metropoler. Vi har utvecklat redskap, hjälpmedel, elektricitet och internet.

 

cc - pixabay

 

Och det är så det också kommer att fortsätta. Att även om man vill gå tillbaka till ett enklare liv så finns den där tekniken med. Och det är så jag tror att vi kan skapa bättre samhällen. Att genom oss själva, varandra, forskning och teknik lära oss hur vi kan leva på en okej nivå som vi skulle kunna må bra av, som inte handlar om att gå tillbaka till medeltiden, men som ändå skulle vara i samklang med naturen, miljön och andra människor på jorden.

 

31.08.2017 kl. 19:15

Vem är jag? - Jag är en människa med möjligheter att påverka

 

Jag är en finlandssvensk

Det är en stark del av min identitet. Att vara en minoritet och tala ett minoritetsspråk i ett land har sina nackdelar, men också fördelar. För mig är "ankdammen" mysig och jag gillar att det kan vara så lätta att hitta kontakter som på ett sätt eller annat känner en annan person man känner osv. Dessutom tycker jag om de finlandssvenska traditionerna. Jag är en stolt finlandssvensk!

Jag är just nu en studerande

Det betyder att jag inte lever med något överflöd. Det betyder också att jag är i en period där studier, att lära sig nytt och diskutera med likasinnade är viktigt. Även studentföreningar som Florakören är en stor del av mig samt alla kära vänner som jag lärt känna via körerna.

Jag är en fästmö

Och det är jag otroligt glad över. Att få leva tillsammans med en annan människa är lärorikt och mitt liv skulle nog vara lite tomt utan dig <3

 

 

Jag är en lchfare

Om man tänker på att man måste äta varje dag och jag valt att äta på ett lite annat sätt än många, då måste nog också den livsstilen vara en del av mig. Att vara lchfare idag betyder många gånger att man får en del suckar, många ifrågasättanden, många frågor, men också en och annan inspirerad människa att följa med i livsstilen. Jag är glad att jag hittade den här livsstilen och jag hoppas att de människor som lider av någonting som lchf sägs hjälpa mot hittar till livsstilen. Många är ännu helt ovetande om att det ens existerar.

Jag är en "kvinna"

Kan jag ens veta vad det betyder? Handlar det om bröst, livmoder och mens, eller går det ner på kromosonnivå? På en samhällelig nivå så sägs det att jag måste arbeta hårdare och att det finns många problem förknippade med "kön". Men jag är med i en damkör på grund av mitt röstläge och tydligen så känns ordet "kvinna" som ett bra ord för mig, så det får nu vara så tills vidare.

Jag är en global medborgare

Det betyder att jag inte vill se mig själv i en bubbla, utan att jag vet att allt jag gör påverkar andra, på ett postivt, neutralt eller negativt sätt. Jag försöker leva på ett sätt som skapar så få negativa spiraler som möjligt. Ett steg i taget.

 

 

Jag är en människa

Men jag är också bara en människa. Jag försöker, jag misslyckas, jag ger upp, men försöker igen. Jag skrattar, jag gråter, jag önskar och drömmer.

Jag är en snart 23-årig kvinna som diggar musik, nördar mig i intresse efter intresse, älskar att vara social och hamna i djupa diskussioner. Ibland är jag organiserad, ibland är jag ett kreativt kaos. Ibland är jag i ett djupt flow och ibland är jag i djupa ångesttankar.

Men jag lever. Och det gör du också som läser det här. Och jag vet att jag lever i en värld där jag har mycket att vara tacksam över. Därför vill jag ge. Därför vill jag hjälpa andra.

Jag vill inte bara tänka på mig själv. Jag vill också tänka på de som jag troligtvis aldrig kommer att träffa, men som jag ändå kanske kan hjälpa.

 

 

Genom att donera pengar jag ändå inte skulle kunna lägga på någonting bättre. För vad som jag skulle konsumera idag (som inte hör till mina livsnödvändigheter) skulle vara bättre än kanske rent vatten för en massa okända människor eller vaccin för dem? Det handlar inte om att skänka alla sina pengar och aldrig unna sig någonting, utan om att kanske en dag i månaden låta en tia fara till någon annan än sig själv.

Jag vill också att de som producerar och skördar min mat ska leva i harmoni med naturen och få rättvisa. Därför vill jag handlar ekologisk och gärna närproducerad mat och söker gärna efter fairtrade-märken i choklad, kakao och bananer.

Jag vill också se folk få utbilda sig och inte leva i rädsla, krig och otrygghet. Jag vill gärna se att människor inte tvingas in i system de inte skulle vilja leva i, som sömmerskorna världen över som gör alla billiga kläder eller de som tvingas färga läder så att en hel by drabbas av sjukdomar.

 

 

För jag är faktiskt en människa som lever på ett ställe där jag har möjligheter att påverka. Därför känns det som min plikt att påverka. Att ibland lyfta fram de som inga röster har. Som enbart lever i ett system utan påverkningsmöjligheter.

Jag kanske inte kan urtrota fattigdom eller skapa fred i världen. Men jag kan förutom att drömma om detta faktiskt kanske hjälpa en människa att utbilda sig, hjälpa en människa att överleva en naturkatastrof eller hjälpa en människa genom att donera mitt blod eller mina organ ifall mina ögon av någon anledning sluts i en olycka.

Eftersom jag är en människa som kan påverka tänker jag också göra det. Jag tänker inte passivt sitta och titta på världens elände. Jag vill aktivt kämpa för en bättre värld!

 

 

----------------------------------------------------

 

Jag vill också tacka Kuriren som skrivit en jättefin text om mig och mitt engagemang för samhället, miljön och livet. Den går att läsa här: Kuriren - Tillsammans gör vi skillnad

 

30.08.2017 kl. 20:49

Från och med idag lever vi över våra tillgångar

cc - pixabay

 

Vad betyder det?

Joo, att vi för resten av året lever på tillgångar som våra barn och barnbarn behöver och kommer att behöva.

Låter det flummigt?

Sådär mer korrekt så kan man väl säga att jorden kan producera en mängd naturliga resurser på ett år. Från och med idag, den 2.8.2017, så har vi förbrukat eller konsumerat lika mycket naturresurser som jorden kan producera på ett år. Det betyder att vi nu resten av året lever på "lånade" naturresurser.

Vi har överfiskat, huggt ner för mycket skog och släppt ut mer koldioxid än naturen kan ta emot och isolera.

Det går helt enkelt inte jämt ut. Kretsloppet balanseras inte. Det är som att hela tiden ta lån och aldrig betala tillbaka, eller ha ens barn att betala tillbaka det sedan. Precis som med våra statsskulder och privata skulder så ökar mängden hela tiden, år för år.

Det här dagen kallas på engelska "Earth Overshoot Day" och har beräknats fram av Global Footprint Network. De har gjort kalkyleringar i 30 år och vi kan se att EOD bara kommit tidigare och tidigare:

  • 1987: 19 december
  • 1995: 21 november
  • 2005: 20 oktober
  • 2010: 21 augusti
  • 2015: 13 augusti

 

Och idag nu då: 2017: 2 augusti.

 

Men hur kan jorden snurra runt då om vi lever på "lånade resurser"? Joo, det finns ännu en otroligt stor del människor som lever fattiga och med väldigt låga ekologiska fotavtryck. 

Men samhällena blir rikare hela tiden och vi i västvärlden håller upp vår levnadsstandard - högt.

 

cc - pixabay

 

Så vad kan vi göra åt det här då?

Svenska Yle publicerade nyligen en otroligt bra artikel, där de t.o.m nämner "Degrowth", som jag skrev om i min kandidatavhandling.

Läs gärna den, den är jätte informativ: Västvärlden bär den ekologiska skulden – fordringsägarna finns i den fattigare världen

Men problemet är inte att jorden inte klarar av folkmängden. Jorden tål mycket mer människor än de 7,5 miljarder människor som nu bor här. Det är vår konsumtion per människa som är problemet.

Vi i rika västvärldsländer konsumerar helt enkelt för mycket. Och för att råda bot på det så måste vi minska vår levnadsstandard. 

Det låter kanske hemskt. Vem vill leva på mindre liksom?

Många. Många vill det. Och de blir fler varje dag. Som artikeln tar upp så har man i många forskningar kommit fram till att lyckan inte blir större efter en viss uppnådd levnadsstandard eller efter en viss mängd pengar/inkomst. Och för många är lycka en av deras topp-prioritet i livet.

Så jag tror vi är påväg åt ett bättre håll. För varje dag blir fler och fler människor medvetna om vår överkonsumtion och märker att man kan bli lycklig på mindre.

Vi måste bara våga.

Jag tror det enklaste sättet är att låta eldsjälar som du och jag som bryr oss mycket börja och sedan göra det enklare för resten att omedvetet minska på sitt ekologiska fotavtryck. Ju mer människor som börjar desto mer hänger med.

Tillsammans kan vi påverka. Och det håller jag ännu fast vid! <3

 

cc - pixabay

 

 

(Jag vill annars också tacka alla som grattat mig för utmärkelsen. Tack! <3 Jag ska försöka förvalta min del av dessa hållbara bloggar och fortsätta hålla bra kvalitet på mina inlägg. Kom ihåg också att ni när som helst får skicka åt mig om det är någonting ni tycker att jag borde skriva om.)

02.08.2017 kl. 23:00

Mina tips för ett friskare Östersjön

 

Jag läste idag X3M:s artikel om att Östersjön börjar må bättre, vilket jag blir otroligt glad över. Som det står i artikeln så har det länge verkat som att den bara mått sämre och sämre, men att trenden nu verkar gå åt andra hållet visar på att det börjar tas på allvar.

Det här betyder att precis som att vi en gång varit med och fått Östersjön att må dåligt så kan våra ageranden hjälpa den att må bättre tillbaka.

De stora åtgärdena som det talas om är ju t.ex. att mer fartyg inte släpper ut avloppsvattnet i havet mera, men också varje enskild individ kan påverka till det bättre.

Det här är mina tips för ett friskare Östersjön:

  • Minska din användning av mikroplaster. Kan finnas i smink och badrumsprodukter samt i fleesetröjor och kläder av polyester. Köp hellre ekologiska produkter och använd helst kläder gjorda av naturmaterial.
     
  • Köp ekologiska varor för att jordbruk ännu är en stor del av problemet och ju mer som övergår till ekologiska odlingar, desto bättre.
     
  • Använd inte farliga material/färg till båtarna om det finns miljövänligare alternativ att tillgå. 
     
  • Använd inte kemikalier och bekämpningsmedel som riskerar fara ut i bäckar och Östersjön.

 

Det här är nu bara några tips men nyheten visar ju ändå att om vi vill så kan vi göra någonting åt alla dessa miljöproblem. Ett litet steg åt gången bara så blir det så småningom en del av vardagen.

11.07.2017 kl. 20:13

Hållbarhet - Kämpa för de som ingen röst har

 

Vad handlar hållbarhet om?

Enligt mig finns det en kärnpunkt som jag själv brukar tänka på när jag väljer att försöka leva så miljövänligt som möjligt.

Kämpa för de som inte har någon röst.

Och vem har ingen röst?

Joo, miljön har ingen röst. Framtida barn och människor har ingen röst. Djuren har ingen röst. Och de som idag befinner sig så lågt i samhället att de bara kan ta emot vad som ges, de har ingen röst.

Men jag har en röst.

Jag kan påverka. Och påverka måste jag göra, för att försöka göra samhället jämlikare och låta våra efterkomlingar också få njuta av allt vad livet har att ge.

Det är min inställning till hållbarhet.

 

Hållbara val som man kan göra i vardagen är att planera sin mat. Laga mat från grunden och håll koll på vad som finns i kylskåpet. Försök att så sällan som möjligt ta takeaway. Och ät så mycket grönt som möjligt. 

Vad gäller kläder så är kvalitet och tyg det viktigaste. Mikroplaster är en verklig sak, men kemikalier i nya kläder är det också. Därför har jag kommit fram till att det bästa man kan göra är att försöka hitta kläder på loppis som inte släpper ut mikroplaster när man tvättar dem.

Sedan rekommenderar jag att alltid ha minst en tygpåse med dig, vart du än går. Veckohandlar du, ta med typ fem stycken och gör det till en vana. Ta inte emot onödiga plastpåsar.

Det är tre små tips för ett hållbarare liv. Tänk på maten, på kläderna och på plastpåsarna.

 

Jag tycker om vegetarisk mat. Jag försöker hela tiden utveckla mina kockkunskaper och äta mer vegetariskt.

Att handla ekologiskt är också en grej jag håller hårt fast vid, i alla fall så länge alternativ finns.

Sen vill jag inte flyga. Jag har enbart flygit när jag varit på körresor, och jag försöker hålla mig till det. Allt annat, tåg, buss och sen bil.

Sedan handlar jag ju faktiskt majoriteten av allt begagnat. Kläder, prydnader, smycken och spel. You name it. I go search for it.

Det är några bra val jag gör för miljön.

 

Men jag har ännu mycket att förbättra. Att skaffa en bil som inte släpper ut koldioxid, det vill jag i alla fall ha. 

Köttkonsumtionen är även den inte på noll, men jag försöker göra mitt bästa.

Sedan har jag många kläder som släpper ut mikroplaster, och det är ett stort dilemma. Men bara jag hittat tillräckligt med bomullsplagg så får plasttygerna åka. Åtminstone ur mitt hus.

Men tills dess är det här nog saker som skadar miljön.

 

Men plastavfall, det måste vi börja ta seriöst! Haven svämmar över av plast och det tar otroligt läge för plast att brytas ner, om ens någon gång.

Låt oss inspireras av livsstilar som Zero Waste och försöka minska på vår plastkonsumtion. Det finns alternativ till plast, det är bara att vilja förändra.

Zero Waste-livsstilen är ett bra steg mot en hållbarare värld.

 

Så jag hoppas du blivit inspirerad av detta. Låt oss alla bli miljöhjältar och kämpa för de som ingen röst har.

Var deras röst <3

 

Inspirerad av veckas tema: Sevedays miljölista
Bilder är egna eller cc från pixabay

 

11.06.2017 kl. 12:59

Trump drar USA ur klimatavtalet - Vad kan vi göra?

cc - pixabay

 

USA ligger på andra plats vad gäller utsläpp i hela världen. Inte blir det bättre av att Trump drar USA ur klimatavtalet som togs fram på klimattoppmötet i Paris för 1 1/2 år sedan. Många är frustrerade och ännu fler börjar bli likgiltiga, men det är nu EU och resten av världen borde stå enade och få stopp på det här.

Det är bara två andra länder som inte undertecknat klimatavtalet: Nicaragua och Syrien. Nicaragua tyckte avtalet var för vagt och ansåg inte att det skulle hjälpa någonting, men de satsar helt på egen hand på hållbarhet och siktar på 90% förnyelsebar energi av förbrukningen år 2020, för att ge ett exempel. Syrien... jaa, de har kanske mycket annat att fundera på just nu. 

Så tekniskt sett är det bara USA sen. 

Och vet ni vad jag tycker? Jag vill att resten av världen eller åtminstone EU börjar införa sanktioner mot USA. Klimatförändringen är verklig och den väntar inte. Trumps beslut idag kan påverka enorma mängder människor, till fortsatt hunger, torka, krig och död. Oftast börjar konflikter i länder från att det blivit kris och brist i något basbehov.

För att inte tala om all ekologisk mångfald som försvinner. Koraller och djur som dör och isar som smälter. Förändringar som kommer påverka våra barn och barnbarn.

Om inte det här är nog för att införa sanktioner mot USA så vet jag inte vad. USA skjuter sig själv i foten genom det här och jag kan ju hoppas att det får folk att vakna upp. Kanske USA inte blir någon stormakt mera och kanske EU tar över... Vem vet, men jag vill inte vänta och se vad som händer om vi inte gör något...

 

31.05.2017 kl. 18:43

European Sustainable Development Week 30.5 - 5.6. Hur blir vi mer hållbara?

Källa: Svenska regeringen

 

Från och med idag en vecka framåt håller den europeiska hållbarhetsveckan på. Den ordnas för att uppmärksamma de europeiska länderna på de nya globala målen för hållbar utveckling som FN tagit fram och brukar kallas Agenda 2030-målen. Målen är alltså skapade för att försöka vara lösta och avklarade innan 2030. 

Här ovanför kan man se de 17 mål som FN:s medlemsländer tagit fram och olika länder har sedan flera underkapitel under varje kategori med info om hur just det landet förhåller sig till ett mål och vilken strategi som förs.

Jag tänkte här kort ge lite tips på hur varje gemene människa kan hjälpa till och stödja de globala målen. De är globala utmaningar, och de kräver därför också globalt deltagande!

 

1. Ingen fattigdom & 2. Ingen hunger

  • I utlandet: Donera pengar till organisationer som försöker bekämpa fattigdom och hunger, t.ex. genom katastroffonder.
  • I hemlandet: Var med och donera mat och förnödenheter till de som har det sämre ställt. Delta i frivilligsarbete och hjälp de som är utsatta. Sticka sockor och mössor och donera, finns många sätt!

3. God hälsa och välbefinnande.

  • Fysiskt: Försök minska på sockeranvändningen och hitta åtminstone en motionsgren som känns som din.
  • Psykiskt: Satsa på dig själv, lära dig att acceptera dig själv för den du är. Lev mer mindful, förlåt, acceptera och gå vidare från det som hänt, men sitt inte och fundera för mycket på framtiden. Pröva lev mer minimalistiskt och minska dina prestationskrav, det minskar också stressen.

4. God utbildning för alla

  • Donera pengar till utbildning, speciellt i fattiga länder och till kvinnor och barn.

5. Jämställdhet

  • Var aktiv och acceptera inte diskriminering på grund av ålder, kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning mm. Försök inkludera alla typer av människor i dina liv och på arbetsplatserna.

6. Rent vatten och sanitet för alla

  • Donera pengar till byggande av brunnar i fattiga länder och innovationer för god sanitet och rening av vatten.

 

7. Hållbar energi för alla

  • Skaffa solpaneler, bergsvärme, vindkraftsverk. Stöd förnyelsebar energi och kräv av politiker och företag att använda sig av förnyelsebar energi i deras fastigheter.

8. Anständinga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

  • Skapa trygga arbetsplatser och uppmärksamma dåliga villkor. Ekonomisk tillväxt är enligt min väldigt problematisk, men vill du vara med och skapa det så satsa på nya, smarta, hållbara lösningar.

9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

  • Använd din konsumentmakt och kräv hållbarhet i alla branshcer. Eller använd ditt entreprenörskap och var med och skapa hållbarhet i olika branscher.

10. Minskad ojämlikhet

  • Prata om basinkomst och skatteflykt/skatteparadis. Inkomstojämlikhet är ett stort problem idag och många säger att skatteflykter är en stor bov, samt för slappa inkomstskatter. Basinkomst sägs kunna vara en lösning på ojämlikhet och fattigdom.

11. Hållbara städer och samhällen

  • Gör din röst hörd: Mer cykelvägar, bättre kollektivtrafik, bättre och lättare återvinning och skräpreducering.

12. Hållbar konsumtion och produktion

  • Bli minimalist. Handla mer på loppis och begagnat. Fundera alltid extra när du köper någonting nytt. Köp i så fall miljövänligare och hållbarare produkter och tjänster.

 

13. Bekämpa klimatförändringarna

  • Bästa sätten att som individ minska på ens koldioxidavtryck: Ät mindre kött och animaliska produkter. Ät ekologisk och närproducerat. Flyg mindre eller aldrig, använd hellre digitala medel för möten och semestra nära, använd miljövänligare transportmedel. Konsumera mindre och bättre.

14. Hav och marina resurser

  • Stöd hållbart fiske. Minska plastanvändningen, speciellt av mikroplaster. Kräv hållbarare däck för bilar och skippa plastgräsmattorna. Minska övergödning genom minre kemikalier i jordbruk och övriga produkter. 

15. Ekosystem och ekologisk mångfald

  • Stöd urskog och nyplantering av skog. Vägra massiv skogsavverkning, speciellt av regnskogar, använd inte produker med palmolja i och använd så miljövänliga produkter som möjligt.

16. Fredliga och inkluderande samhällen

  • Var en god människa. Hjälp till och tänk att allt du gör påverkar andra, låt det påverka positivt! Stöd förebyggande verksamhet.

17. Genomförande och globalt partnerskap

  • Var en global medborgare. Tänk globalt och agera lokalt. Tillsammans kan vi förändra! 

 

Här på deras hemsida kan man läsa mer och de globala målen: LÄNK

30.05.2017 kl. 16:00

En positivare miljövänlig blogg!

cc - pixabay

 

Under de senaste månaderna och halvåret har mycket av mina diskussioner om miljön varit väldigt faktabaserade, tunga och ganska pessimistiska. Jag har varit allvarlig, eftersom jag har börjat ta det här med klimatuppvärmningen väldigt seriöst och velat visa att det handlar om att vi nu måste agera och inte kan vänta längre.

Men nu har jag skrivit nog om det för en stund känner jag. Det finns information om det på min blogg och man kan söka tillbaka om man känner för det. Och det känns faktiskt som att mer och mer människor blivit medvetna om allvaret. Nu är det istället inte medvetenheten som borde vara fokus utan nu kan vi också börja gå till nästa steg: faktiskit göra någonting åt det.

Jag har tillsammans med fästmannen börjat se på Bill Nyes show "Save the world" som kommit ut på Netflix. Den är väldigt underhållande och tar upp många bra saker även om det känns lite för lite djupgående många gånger, men speciellt avsnittet om klimatförändringen hade väldigt bra poänger. Ingen orkar lyssna på alla hemskheter som händer med klimatet. Inte ens forskarna skulle vilja ta upp dem, men de måste för att folk ska bli medvetna om problemet. Men Bill Nye säger såhär åt publiken (och de som tittar): "Vill ni att vi ska sluta prata om den globala klimatuppvärmningen? Börja göra någonting åt det! Vi lovar att vi då håller tyst". Om vi alla börjar agera för att hindra klimatförändringen och göra världen till en mer hållbar och rättvis plats, då kan vi också äntligen hålla tyst om alla problem.

Så nu får det vara slut på domedagsprofetiorna på den här bloggen för ett tag. Jag vill koncenterar mig på möjligheterna istället. På alla de fantastiska koncept som dyker upp runtom i världen och olika sätt som vi människor kan skapa förändringar.

Nu kommer den här bloggen att vara en mycket positivare miljövänlig blogg en tid framöver - Stay tuned! <3

25.04.2017 kl. 01:27

3 saker vi borde fokusera på i år

cc -  pixabay

 

Nytt år betyder oftast nya möjligheter. En ny bok på 365 sidor med helt tomma blad som nu fylls för varje dag kan man säga. Inte är det egentligen så stor skillnad på 31.12 och 1.1., men våra hjärnor upplever det ändå som en bra start på en förändring tror jag. Det är väl därför som så många gör nyårslöften.

Mina nyårslöften i år är 3 till antalet:

  1. Försöka ställa in mig på att varje dag vakna tidigare (än jag brukar). Jag strävar till att jag varje dag skulle kunna vakna mellan 8 och 9 utan bekymmer.
     
  2. Aktivt börja utöva yoga och ta 5 armhävningar varje gång jag har en minut över.
     
  3. Hålla mig till min lchf-livsstil som jag faktiskt mår bäst av - och införa ännu mer vege-lchf i min mat.

 

Men utöver alla de nyårslöften som vi människor hittar på under de här dagarna så finns det enligt mig 3 saker som vi också borde fokusera extra mycket på under det här året:

 

MILJÖN (klimatförändringen)

2016 var det varmaste året hittills enligt FN. En rapport av WMO mätte också att vi nu är 1.2 grader över förindustriella nivåer. Eftersom klimatmötet i Paris bestämde att den gräns som vi ska sträva till ska vara högst 1.5 så måste vi påriktigt börja göra massförändringar vad gäller miljön. Vi måste minska köttätandet, minska beroendet av olja, plantera mer skog och träd, investera ännu mer i förnyelsebar energi mm. Det känns ändå som klimatmötet gjorde mycket gott och jag förväntar mig att även om USA med Trump som president inte i första hand kommer leda miljöinvesteringarna, så kommer ändå resten av världen inse allvaret och föra de hållbara lösniningarna framåt!

 

INKOMSTOJÄMLIKHET

Det här är en mycket svårare nöt att knäcka. Förra året ägde 1% av jorden befolkning mer än de resterande 99% tillsammans. Jag kallar det här katastrofalt! Problemet med de som har enorma mängder pengar är också att många av deras pengar finns i skatteparadis. Pengar som egentligen borde föras till folket och till staten, för att underhålla vägar, bygga skolor, skapa livskraftig sjukvård mm. T.o.m för att kanske finansiera basinkomst i många delar av världen. För stor inkomstojämlikhet kan enligt forskare/ekonomer leda till sämre finansiell stabilitet, speciellt om en stor del av medelklassen försvinner och många blir arbetslösa men också till att tillväxten hämmas, vilket också leder till mer oroligheter. Så jag vill se ett utryckligen förbjudande av skatteparadis och mer progressiv beskattning för att minska inkomstklyftorna!

 

PSYKISK OHÄLSA

Det märks hela tiden mer och mer runtom mig. Människor som stressar ihjäl sig, blir utbrända och börjar uppleva livet som meningslöst. Jag har själv varit där i gymnasiet. Jag tror att psykisk ohälsa nog funnits hela tiden, men att det åtminstone syns mer idag när människor blivit mer öppna att berätta om det. Däremot så ser jag det inte som en bra sak att så många människor runtom mig upplever psykisk ohälsa, mig själv inräknad. Genom att satsa på att minska den psykiska ohälsan så kan också samhället bli lyckligare. Jag vill se mer investeringar i psykologer och mer fokus på mental hälsa i skolorna. Om skolorna ska lära oss färdigheter för livet, varför inte då också ta upp hur man tar hand om sig psykiskt? Och jag tror inte vi alla ska sträva till att bli framgångsrika och rika heller, utan kanske hellre förstå värdet i allt vi redan har. Man blir inte lycklig enligt mig genom att sträva till att bli lycklig, man blir lycklig när man förstår hur mycket man redan har att vara lycklig över!

 

 

För mig går dessa tre saker ihop med varandra. Man kan säga att det handlar om hur man förhåller sig till andra och till sig själv. Ett fokus på miljön handlar om att man kanske inte alltid sätter sig själv i första rummet utan också bryr sig om de som inte har en röst, nämligen alla naturens djur och växter. Ett fokus på ojämlikhet handlar också att bry sig om sina medmänniskor och förstå att man inte blir lyckligare av att ta än att ge. Som sist är ett fokus på psykisk ohälsa också ett fokus på att förstå och acceptera sig själv som man är, att ingen är perfekt, inte heller de som ser ut att ha perfekta liv på nätet och att man också kan behöva hjälp och stöd utifrån (t.ex. via en psykolog) och att man inte är misslyckad för det. Jag fick tillbaka min livsgnista genom att gå till en psykolog när jag mådde som värst. Kramar till alla som just nu är utbrända eller lider av depression <3

 

Och kom ihåg: Ingen av oss är övermäktig, men

däremot kan vi alla påverka, också oss själva.

Kom ihåg att göra det!

04.01.2017 kl. 15:17

 

 

Jasmine Nedergård / 23 år / Politices kandidat i nationalekonomi vid Åbo Akademi / Global medborgare

 

Välkommen till min samhällsblogg!

 

Kunskap är makt & tillsammans är vi starka!  Vi kan påverka andra människor och miljön runtom oss vid varje val vi gör i vardagen!

Här vill jag göra skillnad genom att lyfta upp ämnen som intresserar mig inom välmående, ekonomi, livsstil och miljön. Jag förespråkar även väldigt mycket naturlig mat utan socker och kolhydrater och följer själv en lchf-livsstil med mycket vegetariska element.

Trevlig läsning!

40 inspiratörer för hållbar livsstil 2017

 

Alla bilder är tagna av mig eller är CC om inget annat anges :)
 
"We cannot become what we need to be, by remaining what we are." - Max de Pree
 
Vill du kontakta mig? Gör det via min e-mail: jasmine.nedergard(at)gmail.com
 
 
Böcker jag läst/rekommenderar:
"This change everything" - Naomi Klein
"Prosperity without growth" - Tim Jackson
"Lingon och läppstift - Hur jag gjorde mig av med onödiga kemikalier och tillsatsämnen" - Noora Shingler
"Det sötaste vi har" - Ann Fernholm
 
Dokumentärer jag sett/rekommenderar:
"The true cost" - Sanningen om klädindustrin.
"Fed up" - Sanningen om sockret.
"Cereal Killers" - Om socker, fett, kolesterol och motion.
"Before the Flood" - Om klimatuppvärmningen och människans påverkan.
"Carbloaded - Dödssugen på att äta" - Om dagens överviktiga samhälle och vad vi borde göra åt det.
"The Human Experiment" - Om kemikalieindustrin och kemikaliernas mörka skugga i våra liv.
"Terra" - Om oss, våra liv, mänskligheten, naturen och framtiden.
"Sockerfilmen" - Om socker. Jättebra!
"Sustainable" - Om vår föda och hur den ska vara hållbar generation efter generation.

 

Kategorier

Senaste kommentarer

Augusti 2018

Att konsumera mera eller mindre när jordens resurser tar slut

Mars 2018

Utvecklingen av flygtrafiken är skamlig och alternativen borde förbättras6 frågor och svar om klimatångest

Januari 2018

Tips: 4 bästa miljö- och samhällspoddarna!

December 2017

Min gröna samhällsanalys: 2017 var året då vi började bry oss - på riktigt!

November 2017

När blir det för extremt?

Augusti 2017

Borde vi leva som på medeltiden?Vem är jag? - Jag är en människa med möjligheter att påverkaFrån och med idag lever vi över våra tillgångar

Juli 2017

Mina tips för ett friskare Östersjön

Juni 2017

Hållbarhet - Kämpa för de som ingen röst har

Maj 2017

Trump drar USA ur klimatavtalet - Vad kan vi göra?European Sustainable Development Week 30.5 - 5.6. Hur blir vi mer hållbara?

April 2017

En positivare miljövänlig blogg!

Januari 2017

3 saker vi borde fokusera på i år

December 2016

Den fullständiga adventslistan! Lucka 16: Lämna köttet åt sidan och ta fram grönsakerna! -Guide till att äta klimatsmartLucka 15: Ska jag ha ångest över klimatet?Lucka 14: Rädda regnskogen och dess invånare - Ställ krav på produkter med palmolja!Lucka 12: Res miljövänligare och upptäck ditt eget land!Lucka 10: Våga vägra plast - Plast förstör våra hav!Lucka 7: Återvinning är också en stor miljögärning - Glöm inte bort det!Lucka 6: Vad påverkar klimatet mest - Och hur kan man minska sin påverkan?

November 2016

En miljövänlig och rättvis julkalender - 2016Intressekonflikt: Miljövänlig ≠ tillväxtHej alla där som badar bland koraller i vinter - Vet ni om att de håller på och dör ut?Om Trump inte tror på klimatuppvärmningen så måste vi göra det!Klimatuppvärmningen händer! - Om vi så ska märka det först då klimatflyktingarna kommer...