Bloggposter

När blir det för extremt?

Är en person som använder KS extrem? Är man extrem om man inte ger sitt barn alls någe socker? Är man extrem om man använder hemmagjort deodorant eller undviker fluor? Är man extrem om man är för legalisering av cannabis? Om man sysslar med BDSM?

 

Som österbottning och van svenska yle-läsare har jag knappats kunna missa de senaste stora diskussionerna om KS, eller kolloidalt silver (<- Länk). Liknande hätska diskussioner har också förekommit tidigare då t.ex vaccinernas vara eller icke-vara diskuterats, även om jag inte vill likställa dessa två på något sätt utöver folks reaktioner.

 

Folk blir upprörda. Folk blir arga. Folk vill spy ut alla möjliga hemskheter och tro att det hjälper. Och det gäller på båda sidorna av argumenten.

 

Själv vill jag inte sprida hat. Hat föder mera hat. Jag vill gärna vara med och dela den kunskap jag besitter, samtidigt som jag också vill säga mina åsikter. För visst blir jag också arg ibland. Samtidigt har mina universitetsstudier och jobb på yle fått mig att reflektera mer över mitt sätt att tänka och en vilja att se mera saker objektivt.

 

Jag använder inte KS. Jag är för vaccin. Samtidigt tror jag på en lchf-livsstil, jag försöker plastbanta, jag kritiserar jobbens plats i ett mer automatiserat samhälle och jag är feminist. Är jag extrem?

 

Är en person som använder KS extrem? Är man extrem om man inte ger sitt barn alls någe socker? Är man extrem om man använder hemmagjort deodorant eller undviker fluor? Är man extrem om man är för legalisering av cannabis? Om man sysslar med BDSM?

 

För bara fem år sedan kanske folk tyckte att man var lite extrem om man var vegan. Idag kanske folk tycker man är extrem om man vägrar flyga.

 

 

De här debatterna om KS har fått mig att fundera över vad som anses som extremt och inte extremt. Ofta anses något vara extremt innan man själv har satt sig in i frågan. Innan man har hört talas om argumenten som ”den extrema” berättar om. 

 

Så jag tycker att det är i dessa tider av debatter är viktigt att lyssna på varandra och försöka förstå varandras åsikter. Vi kommer ingenstans genom att skrika i munnen på varandra.

 

Samtidigt borde vi också vara mer öppna för samhällets förändringar. Nya forskningar kommer hela tiden och vad som är okej idag behöver inte vara okej imorgon. 

 

Därför gäller det att vara respektfull för samhällets förändringar. Det är i alla fall den livsfilosofi jag försöker leva efter. Alltså att det jag tror på idag måste jag kunna vara okej med att förändra min åsikt om, ifall det dyker upp nya rön som gång på gång motbevisar det jag tror på.

 

Och det gäller alla som tror starkt på eller emot en ”extrema sak”. Såväl KS-förespråkare som KS-motståndare. Vaccinförespråkare som vaccinmotståndare. Klimatförnekare som de som tror på global uppvärmning. LCHF-förespråkare som HCLF-förespråkare. Osv osv. Jag tror vi ännu har mycket att lära.

 

 

Som väldigt nyfräst miljöförespråkare så har jag upplevt att jag lätt velat gräva mig djupt. Det börjar med att köpa mer ekovaror och slutar med att titta på alla flyg som befinner sig ovanför mig just nu och få panikångest över klimatet.

 

När man hittar någonting nytt vill man gärna läsa in sig på det, man blir frälst och börjar mer och mer tro på allt som skrivs positivt om det och ignorerar allt negativt. Man går med i grupper/bubblor som tror precis på samma saker som man själv gör och eggar upp varandra och varandras känslor. Vi mot De.

 

Så har jag både upplevt mitt miljöintresse som min lchflivsstil. Men mitt i någonting av det här dök det här objektiva tänket fram, och samtidigt också realiseringen om att samhället ändras hela tiden, också fram. Om att vi människor är olika. Om att vi har olika behov.

 

Och jag började ta ett steg tillbaka. Jag började inte hata de som tyckte olika mig. Istället försökte jag förstå vad som kan ligga som grund till det här ”extrema” tänket. Vad ligger som grund i det jag tror som kanske andra upplever som ”extremt”?

 

Och jag kände att världen plötligt blev lite enklare att leva i. Trots alla olikheter vi människor har. 

 

Så vad jag vill säga med den här långa texten är att vi ska vara ödmjuka och reflektera över varandras åsikter och gärna fundera eller fråga varifrån dessa åsikter uppkommit istället för att direkt skrika ut tillbaka en massa glåpord. Det betyder inte att man måste vara okej med någon annans åsikt, speciellt inte om det t.ex. går emot mänskliga rättigheter, men bara förstå att det inte hjälper att skrika och hata varandra. Hat föder hat.

Samtidigt vill jag uppmana alla att reflektera över det ni tror på nu som då. Det är inte fel att ändra åsikt om ni kommer till en annan insikt än tidigare. Det är svårt men ack så viktigt. För samhället förändras och vi med det. På gott och ont.

 

 

 

Publicerad 22.11.2017 kl. 13:48

Tre år med LCHF - Vad har jag lärt mig?

 

Idag tycker jag om Svenska Yle extra mycket. Det, eftersom de gjort en artikel om en man med typ två-diabetes som håller den i skick och kan säga sig vara symptomfri flera år efter genom att äta lchf.

Jag äter själv också liberal lchf och har gjort det nu i lite över tre år, så jag tänkte också dela med mig lite av de tankar som uppstått och saker jag har lärt mig under dessa tre år som lchfare. Förbered er på lite långläsning!

 

 

Lågkolhydratkost fungerar

Jag började äta lchf 1.9.2014 för att jag ville slippa mitt sockersug. Nu är det redan länge sedan jag prövade det första gången, men de gånger som jag (med flit) ätit kakor och liknande så går alltid till på samma sätt.

1. "Fuskar" och äter socker och kolhydrater

2. Ont i magen nästa dag och ibland två-tre dagar efter.

3. Sugen på allt och alla. Kräver enorm disciplin för att inte fortsätta äta sött.

4. Kommer igen igång med lchf och hela kroppen går i zen efter några dagar. Suget är borta efter ungefär två veckor. Allt känns kontrollerat, magen mår toppen och jag mår bra.

Det här betyder inte att alla skulle behöva äta lchf. Känner du att du mår bra med din livsstil så fortsätt med den. Men vad jag stör mig på är som i artikeln att man inte ens kan ge det som råd åt de som har problem.

Jag är helt säker på att det finns massa människor som skulle må bättre med lågkolhydratkost. Den har fungerat speciellt bra åt folk med övervikt, med diabetes typ 2 och högt blodtryck och med sockersug. Kvinnor med PCOS kan det också hjälpa samt med folk som har stora akneproblem, epileptiker och folk med IBS.

Därför vill jag sprida det. Inte för att trycka ner någon, utan för att hjälpa en människa som "provat allt" eller som känner att de inte har något alternativ.

Fett är inte farligt - Socker är det

I likhet med förra frasen så stör jag mig mycket på socker. Jag stör mig på att det finns gömd i så många produkter, jag stör mig på att det alltid ska serveras socker till kaffet och att man inte får ifrågasätta det. Jag stör mig också på att vi inte ännu höjt sockerskatten i Finland. Suck.

Men mest stör jag mig på att fett fortfarande idag, år 2017, anses som farligt av många läkare och kostrådgivare. Jag tänker inte dra hela historien nu (finns lite i artikeln), men googla "The Sugar Conspiracy" - en artikel från Robert Lustig i The Guardian och fundera över argumenten.

 

 

Kalorier in - kalorier ut

Det här har jag och lillebrorsan alltid en rolig debatt om när vi träffas. Vad jag själv nu konstaterat så äter jag inte nödvändigtvis mer kalorier bara för att jag äter lchf, så i så fall skulle t.o.m. uttrycket fortfarande fungera.

Detta, eftersom ju mer strikt jag är, desto mättare blir jag, och då äter jag inga mellanmål och inga stora portioner. Jag är redan mätt och fettet håller mig konstant mätt.

På samma sätt så kastar jag inte på fett hur som helst idag. Gör jag det, så är det för att jag kanske ätit en lunch utan något fett (tänk studentlunch) och behöver ha fettet sen till middagen. Men egentligen räcker det att steka i smör eller kokosolja och äta fullfeta mejeriprodukter så mår jag bra. Kokosolja i teet hjälper också enormt mot sötsuget.

Elitidrottare förbättrar sina resultat med lchf

Det här tycker jag bara är en väldigt rolig sak, att många elitidrottare går över till lchf och inte bara får det att fungera utan också förbättrar sina resultat. Sami Inkinen och hans fru rodde över Stilla Havet från San Francisco till Hawaii på lågkolhydratkost. Det var 45 dagar på fettförbränning och de klarade det. Filmen "Run on Fat – Cereal Killers 2" följer deras resa.

Elitidrottaren Donal O’Neill kan man också följa i första filmen "Cereal Killers". Hans pappa som var en stor fotbollsspelare och åt "bra" fick plötsligt en hjärtattack och O'Neill ville inte följa hans spår. Med lchf i 30 dagar gick han från att vara pre-diabetiker med sjukt höga inflammationsvärden till att inte ha risk för diabetes typ 2 mer. Han förbättrade också sina rekord från många år tidigare.

Så med det här vill jag också bara säga att man kan träna (på vilken nivå som helst) och äta lchf. En övergångsperiod kommer, men oftast så mår idrottare bättre efteråt.

 

 

LCHF kostar inte nödvändigtvis mer

Innan lchf så kunde jag helt klart äta upp allt sött som fanns i huset. Jag kunde äta upp en chipspåse på en kväll, äta flera chipspåsar i veckan om jag ville och äta godis hela tiden.

Lchfmat är enligt mig kvalitetsmat med mycket fett och det är oftast de produkterna som kostar mer. Men handlar jag inte dyra snacks så håller sig kostnaden i veckan egentligen på samma nivå. Och är jag i fettdrift så äter jag faktiskt inte stora portioner och då räcker allt mycket längre också.

LCHF räddar inte den globala uppvärmningen

Det finns en stor orsak att jag inte äter strikt och det är eftersom det innehåller mycket kött, kyckling och fisk. Jag tror starkt på den globala uppvärmningen och på att kött- och mejeriindustrin inte är hållbar som den ser ut idag.

Därför försöker jag också äta vegetarisk lchf så mycket som möjligt. Plus att jag gillar grönsaker. Sedan så köper jag och fästmannen faktiskt idag säkert över 70% ekologiskt. Finns det ett ekologiskt alternativ så väljer vi nästa alltid det.

Jag försvarar ändå inte strikta lchfare som äter biffar och köttbullar med beasås hela dagarna. Däremot så fick jag höra en gång någon som tränar jättemycket och äter över 1 kg kyckling per dag (!). Och vad jag förstått så behöver folk som tränar jättemycket enormt mycket mat och många äter mycket kött. Så inte ska man bara sådär trycka ner lchfare som försöker bli kvitt sin diabetes typ 2 med kanske lite strikt lchf. Finns nog andra människor som äter ännu mer kött.

Sedan ersätter en lchfare inte potatisen, riset och pastan med mer kött, utan med grönsaker istället. Så själva "köttmängden" är faktiskt lika mycket eller ibland mindre än en helt vanlig tallriksmodell.

 

 

LCHF kan vara en lösning på ett globalt problem

Vad har då min livsstil att göra med denna blogg? Joo, det är också en samhällsblogg och problemen med övervikt och typ två-diabetes är idag globala. Och jag har läst många historier av människor vars liv förbättrats med lchf, samtidigt som jag vet att det världen över finns en massa människor som aldrig ens hört talats om lchf. Som inte ens vet att det finns en sådan livsstil och som tror att loppet är kört.

Därför vill jag lyfta fram det. Eftersom lchf kan höja livskvaliteten enormt hos många människor. Inte kanske alla, men många.

LCHF är min livsstil

Jag tänker absolut äta lchf resten av mitt liv. Finns inga problem med själva kosten som inte skulle göra det möjligt att äta livet ut som jag ser det idag. De problem som finns är oftast sociala. Folk bjuder på sockriga kakor och restauranger har inga bra alternativ. Folk puschar en att fuska för att de inte tror att det skulle göra någonting etc.

Men som det stor i artikeln så är lchf en liten gräsrotsrörelse. Jag är med i en gräsrotsrörelse och det enda jag vill med det är att hjälpa människor hitta lchf. Lchf är ju ändå bara "riktig mat", inte kommerciella produkter som en massa människor går på för att de tror att de mår bättre av det.

Så lchf är för mig en livsstil, inte en liten diet. Och jag mår väldigt bra med det!

 

 

Jag kan gärna skriva mer om lchf, mer recept, tips och trix, vad vi handlar på en vecka mm om någon vill. Det är bara att kommentera i så fall, jag svarar gärna på frågor.

Kan också tilläggas att jag läste på om lchf i över två år innan jag ens började med det, så ganska på koll har jag nog. Med jag är ingen läkare och är för glömsk för att tala om hur kroppen påverkas i korrekta ord, så det tror jag andra kan göra mycket bättre än mig.

 

Publicerad 10.09.2017 kl. 16:14

Vem är jag? - Jag är en människa med möjligheter att påverka

 

Jag är en finlandssvensk

Det är en stark del av min identitet. Att vara en minoritet och tala ett minoritetsspråk i ett land har sina nackdelar, men också fördelar. För mig är "ankdammen" mysig och jag gillar att det kan vara så lätta att hitta kontakter som på ett sätt eller annat känner en annan person man känner osv. Dessutom tycker jag om de finlandssvenska traditionerna. Jag är en stolt finlandssvensk!

Jag är just nu en studerande

Det betyder att jag inte lever med något överflöd. Det betyder också att jag är i en period där studier, att lära sig nytt och diskutera med likasinnade är viktigt. Även studentföreningar som Florakören är en stor del av mig samt alla kära vänner som jag lärt känna via körerna.

Jag är en fästmö

Och det är jag otroligt glad över. Att få leva tillsammans med en annan människa är lärorikt och mitt liv skulle nog vara lite tomt utan dig <3

 

 

Jag är en lchfare

Om man tänker på att man måste äta varje dag och jag valt att äta på ett lite annat sätt än många, då måste nog också den livsstilen vara en del av mig. Att vara lchfare idag betyder många gånger att man får en del suckar, många ifrågasättanden, många frågor, men också en och annan inspirerad människa att följa med i livsstilen. Jag är glad att jag hittade den här livsstilen och jag hoppas att de människor som lider av någonting som lchf sägs hjälpa mot hittar till livsstilen. Många är ännu helt ovetande om att det ens existerar.

Jag är en "kvinna"

Kan jag ens veta vad det betyder? Handlar det om bröst, livmoder och mens, eller går det ner på kromosonnivå? På en samhällelig nivå så sägs det att jag måste arbeta hårdare och att det finns många problem förknippade med "kön". Men jag är med i en damkör på grund av mitt röstläge och tydligen så känns ordet "kvinna" som ett bra ord för mig, så det får nu vara så tills vidare.

Jag är en global medborgare

Det betyder att jag inte vill se mig själv i en bubbla, utan att jag vet att allt jag gör påverkar andra, på ett postivt, neutralt eller negativt sätt. Jag försöker leva på ett sätt som skapar så få negativa spiraler som möjligt. Ett steg i taget.

 

 

Jag är en människa

Men jag är också bara en människa. Jag försöker, jag misslyckas, jag ger upp, men försöker igen. Jag skrattar, jag gråter, jag önskar och drömmer.

Jag är en snart 23-årig kvinna som diggar musik, nördar mig i intresse efter intresse, älskar att vara social och hamna i djupa diskussioner. Ibland är jag organiserad, ibland är jag ett kreativt kaos. Ibland är jag i ett djupt flow och ibland är jag i djupa ångesttankar.

Men jag lever. Och det gör du också som läser det här. Och jag vet att jag lever i en värld där jag har mycket att vara tacksam över. Därför vill jag ge. Därför vill jag hjälpa andra.

Jag vill inte bara tänka på mig själv. Jag vill också tänka på de som jag troligtvis aldrig kommer att träffa, men som jag ändå kanske kan hjälpa.

 

 

Genom att donera pengar jag ändå inte skulle kunna lägga på någonting bättre. För vad som jag skulle konsumera idag (som inte hör till mina livsnödvändigheter) skulle vara bättre än kanske rent vatten för en massa okända människor eller vaccin för dem? Det handlar inte om att skänka alla sina pengar och aldrig unna sig någonting, utan om att kanske en dag i månaden låta en tia fara till någon annan än sig själv.

Jag vill också att de som producerar och skördar min mat ska leva i harmoni med naturen och få rättvisa. Därför vill jag handlar ekologisk och gärna närproducerad mat och söker gärna efter fairtrade-märken i choklad, kakao och bananer.

Jag vill också se folk få utbilda sig och inte leva i rädsla, krig och otrygghet. Jag vill gärna se att människor inte tvingas in i system de inte skulle vilja leva i, som sömmerskorna världen över som gör alla billiga kläder eller de som tvingas färga läder så att en hel by drabbas av sjukdomar.

 

 

För jag är faktiskt en människa som lever på ett ställe där jag har möjligheter att påverka. Därför känns det som min plikt att påverka. Att ibland lyfta fram de som inga röster har. Som enbart lever i ett system utan påverkningsmöjligheter.

Jag kanske inte kan urtrota fattigdom eller skapa fred i världen. Men jag kan förutom att drömma om detta faktiskt kanske hjälpa en människa att utbilda sig, hjälpa en människa att överleva en naturkatastrof eller hjälpa en människa genom att donera mitt blod eller mina organ ifall mina ögon av någon anledning sluts i en olycka.

Eftersom jag är en människa som kan påverka tänker jag också göra det. Jag tänker inte passivt sitta och titta på världens elände. Jag vill aktivt kämpa för en bättre värld!

 

 

----------------------------------------------------

 

Jag vill också tacka Kuriren som skrivit en jättefin text om mig och mitt engagemang för samhället, miljön och livet. Den går att läsa här: Kuriren - Tillsammans gör vi skillnad

 

Publicerad 30.08.2017 kl. 20:49

Jasmines krämiga LCHF-svampsoppa - Recept

 

Idag var vi och handlade och då passade jag på att köpa ingredienser till en LCHF-svampsoppa.

Jag försöker äta mer vegetarisk LCHF-mat för att minska på min köttkonsumtion, men det är väldigt snålt med recept till god, mättande vegetarisk LCHF-mat, så därför ska ni få mitt hemmagjorda recept ifall ni vill pröva.

Det är otroligt mättande vill jag bara säga.

 

Jasmines krämiga LCHF-svampsoppa

Ingredienser:

  • 500 - 800 g champinjoner
  • 1 stor lök
  • 1 - 2 vitlöksklyftor
  • 3 dl vatten (åtminstone)
  • 3 - 5 dl grädde
  • 2 grönsaksbuljongtärningar
  • 1 dl vitt vin (valfritt, ta ev. lite mindre vatten)
  • 250 g koskenlaskija (1 paket - naturell)
  • Kryddor: vitpeppar, paprika, basilika, persilja, örtsalt
  • 50 - 100 g Smör

Valfritt tillbehör:

  • Stekta kantareller (i smör med örtsalt)
  • Stekt bacon (ej vegetariskt)
  • En klick creme fraiche

 

Instruktioner:

Finhacka lök och hacka svamp i halvstora bitar. Stek i massa smör och pressa i vitlöksklyftorna. Lägg allt i en kastrull och häll på vatten (och eventuellt vin) och smula i grönsaksbuljongtärningarna.

Krydda och lägg i grädde och koskenlaskija. Jag hade 5 dl grädde och 3 dl vatten, men man kan också ta mindre grädde och mer vatten om man vill.

Låt puttra i ca 10 minuter, men håll koll så att soppan inte bränns. 

Ta sedan bort soppan från plattan och stavmixa den slät. Värm eventuellt upp den igen och smaka av, lägg eventuellt mer vatten i om den känns för tjock.

Stek kantarellerna eller bacon om du vill ha det som tillbehör. Lägg en klick creme fraiche om det önskas.

Klart!

 

Ps. Kom ihåg att lchf-mat är väldigt mättande, så ta inte för mycket. Det kan hända du blir mättare snabbare än du tror, haha.

 

Ifall man vill inspireras av mer LCHF-mat så rekommenderar jag att man följer mig på instagram, där jag lägger upp både vanlig och vegetarisk LCHF-mat för inspiration och eget minne: jasmines_lchf

 

Publicerad 12.06.2017 kl. 20:22

Varför jag hatar ordet "lagom"

CC - pixabay

 

Eva Ramstedt skrev för några dagar sedan ett uppmärksammat inlägg om socker och barn (LÄNK). Hon fortsatte sedan med ett inlägg som enligt mig tar upp en ännu viktigare sak; det här med att det ska vara "måtta med allt" (LÄNK).

Jag har så otroligt svårt med ordet lagom. För det första är det ju förstås väldigt individuellt, så om någon säger åt mig att de vill ha lagom med mjölk i kaffet, så vet jag ju faktiskt inte hur mycket mjölk de vill ha i kaffet, men om vi bortser från att det är individuellt så finns det otroligt många saker där åtminstone jag anser att "lagom = 0" och där jag tror också andra håller med mig.

Nu överdriver jag lite, men jag tror att de flesta här skulle hålla med mig om att "lagom med heroin = 0". Jag tror inte heller samhället blir bättre om folk hoppar "lagom utför stup", sålänge lagom inte är lika med noll.

Men varför, ska då "lagom med socker" inte få vara lika med noll? Otroligt mycket forskning görs om socker nu och det ges bara mer och mer som slutsats att socker faktiskt är dåligt för oss, att det inte är någonting vi behöver och att många människor mår mycket bättre när de utesluter socker. Det finns två riktigt stora giganter inom "bort med sockret"-ideologin: Gary Taubes och Robert Lustig. Gary Taubes skrev i början av januari en lång och otroligt bra artikel till The Guardian om sockret som världen mest populära drog (LÄNK - läs gärna!). Doktor Robert Lustig pratade redan för snart tio år sedan om farligheterna med socker, och enligt honom också: Specifikt fruktos. Det här är en av hans mest kända videor om när han pratar om socker i 1 och 1/2 timme från 2009. Väldigt sevärd. Speciellt pratar han också om att det vi inte ska lägga för mycket uppmärksamhet på att "vi äter för mycket idag - Ät mindre", utan på: Varför äter vi mer idag än tidigare?

 

T.ex. säger han 7 minuter in i videon att en forskning från 2006 visar att "vi har en epidemi av grov övervikt bland 6-månaders bebisar". Han fortsätter sen: "Så tror ni att övervikt enbart handlar om 'kalorier in - kalorier ut', förklara då de här för mig". 6-månaders bebisar kan inte läggas på nå kalorirestriktionsprogram eller börja banta. Det måste vara någonting annat.

Och det är där sockret kommer in. Idag finns socker överallt, och precis som en drogberoende människa så försvarar människor sin sockerkonsumtion med alla medel tillängliga. Just nu verkar det vara genom att säga "men lagom med socker skadar ingen".

Jag skulle påstå att hela världen skulle må bättre om vår sockerkonsumtion skulle vara nära noll. I mitt gröna samhälle har socker ingen plats, åtminstone inte som någonting annat än en liten krydda i stil med vitlök eller chili.

Och visst, vissa gånger är lagom ett bra ord att använda, t.ex. så borde nog människor röra på sig "lagom", alltså varken sitta still 24h per dygn, 7 dagar i veckan eller motionera sönder sig innan man fyllt 25 genom 4 pass per dag, sju gånger i veckan.

Men just med socker, så finns det inget lagom enligt mig, så länge inte lagom = 0. Socker är en drog och det kommer alltid att vara det. Det enda sockret jag är lite okej med är honung och att äta frukter, men helst äter jag grönsaker istället för frukter och skippar helt honungen. 

Så det här är vad jag har att säga åt alla som försvarar socker:

"Take everything i moderation" - Bullshit!

 

Men alla får ju välja själva, så om någon tycker att sitt intag av socker känns lagom för sig själv så får man ju ha det så. Jag tycker det viktigaste i den här diskussionen är att för oss som faktiskt vill att vårt sockerintag som lagom = 0, också kan bli respekterade av andra. Att det kan vara okej att inte äta socker och att lagom faktiskt för oss är precis = 0.

Publicerad 06.03.2017 kl. 14:28

Coca Cola stäms - Har använt samma strategier som tobaksbolagen

cc - pixabay + lite photoshop

 

Facebooksidan Matfusket (som är en jättebra sida som avslöjar produkter som säger en sak medan verkligheten är en annan) har delat en artikel från svt där de tar upp att Coca Cola-företaget nyligen blivit stämt för att vilseleda konsumenterna i fleera år. De har försöktat motbevisa sockerdrickandes effekter genom agressiv "forskning" och reklam.

Mellan 2010 och 2015 satsade de 120 miljoner dollar bara på falsk marnadsföring. De har påstått att att det inte är sockerdrickandet utan brist på motion som är felet till den ökade fetman, hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2 diabetes (fel, fel fel!). De har haft alla möjliga reklamer, från att det är stolsittandets fel till att man kan skratta bort övervikt/effekterna av att dricka läsk. Och det värsta av allt är ju att man som sagt har använt av samma vilseledande (och tyvärr fungerande) aggressiva marknadsföring som tobaksbolagen användt sig av. Men tur att deras intäkter bara verkar minska hela tiden - Och att de nu också blivit stämda. Skrota hela företaget säger jag!

Så Coca cola är ett företag man bra kan undvika! Och kom ihåg att sötningsmedlet aspartam (samt acesulfam K) som de har i den sockerfria läsken inte alls är bra att konsumera heller (använder själv enbart sötströ och någon enstaka gång stevia om jag vill ha något sött). Dricker kanske 0-1 gånger i månaden en cokis, men försöker nog egentligen unvika företaget helt!

 

 

Publicerad 08.01.2017 kl. 17:21

Lax- och räkröra på fröknäcken - Recept (lchf, glutenfritt)

 

Igår gjorde jag en helt underbar sats med lax- och räkröra till kvällsmål av lite smått och gott som jag hittade i kylskåpet och tänkte därför dela med mig av receptet här på bloggen. Receptet på fröknäcke hittar ni HÄR (<- klick) och receptet på röran kommer här nedanför. Kan säga att det var himmelskt gott!

 

Lax- och räkröra (en stor skål)

Du behöver:

  • 150 g gravad eller kallrökt lax
  • 1 paket frusna räkor (minns faktiskt inte hur mycket gram det var)
  • 2-3 dl creme fraiche (helst 34%, hade tyvärr bara 28%)
  • 100 g philadelphiaost
  • 3 msk - 1/2 dl majonnäs (gärna hemlagad)
  • 1/2 stor rödlök (eller 1 liten)
  • 2 msk citronsaft
  • 1 äpple (kan uteslutas om strikt lchfare)
  • Valfria ryddor: örtsalt, peppar, dill, gräslök, paprikapulver, vitlökspulver...

 

 

Såhär gör du:

Ta upp de frysta räkorna en timme före och sprid ut dem på t.ex. några hushållspapper eller någon bricka så de får tina upp i rumstemperatur.

Sen: Hacka rödlöken och äpplet så smått som möjligt. Skär laxen i små bitar och lägg dit räkorna (eller varför inte hacka räkorna också). Tillsätt creme fraiche, majonnäs och philadelphiaost. Pressa citronen och tillsätt alla kryddor. Smaka av och lägg in i kylskåpet. Vänta några timmar och njut sedan på t.ex. hemmagjorda fröknäcken eller annat gott!

 

 

Publicerad 15.10.2016 kl. 15:59

Fröknäcke - Recept (lchf, glutenfritt, mejerifritt)

 

Jag älskar fröknäcke och gjorde faktiskt det igår senast! Jag tänkte därför dela mitt recept här på bloggen ifall någon annan också vill testa laga fröknäcken. De är alltså helt glutenfria, mejerifria, lchfvänliga, jättenkla att laga och supergoda för vem som helst!

 

Fröknäcke (en plåt)

Du behöver:

  • 2 ägg (ekologiska)
  • 1 dl sesamfrön
  • 1/2 dl linfrön (helst krossade, men går också att ta 1/2 dl till av sesamfröna)
  • 1 dl pumpakärnor
  • 1 dl solroskärnor
  • 1 msk fiberhusk (glutenfritt - liknande till bakpulver)
  • 1 dl vatten
  • Herbamaresalt (ta ordentligt)
  • Ev. andra kryddor (ex. paprikapulver)

 

 

Såhär gör du:

Sätt ugnen på 170 grader. Blanda ihop alla ingredienser med en slev. Tillsätt valfri mängd Herbamare-salt (sååå gott - snåla inte) och experimentera med andra kryddor om så önskas.

Bred ut smeten så tunn som det går att bre ut den på en bakplåtspappersklädd plåt och lägg den i mitten av ugnen i ca 15 minuter. Ta ut plåten och skär med en vanlig kniv så stora fröknäcken som du vill ha. Är den för länge i ugnen blir det svårare att skära så håll koll! Vrid sedan ner ungen till 140 grader och sätt in plåten igen. 

Låt den vara där i 30-40 minuter, sedan kan du sätta av ugnen och låta plåten få stå i eftervärmen en stund (valfritt). Ta sedan ut plåten, låt svalna och njut av dina underbara hemgjorda fröknäcken!

(Förvaras torrt och i rumstemeratur) :)

 

 

Det går bra att äta fröknäcke till frukost, med ostbrickan eller varför inte med supergod lax- och räkröra (recept -> HÄR)

Mums, mums! <3

 

Publicerad 15.10.2016 kl. 15:36

Min 3 veckors långa lchf-utmaning att äta vegetarisk lchf är slut!

 

Igår tog min 3 veckors långa lchf-utmaning att äta vegetarisk (lakto ovo) lchf-mat slut för den här gången. I det här inlägget tänkte jag reflektera lite kring vad jag lärt mig och liknande.

För det första: Det går att äta vegetarisk lchf hur bra som helst! Att övergå från vanlig lchf till vegetarisk lchf är egentligen ett mycket mindre steg än att gå från "vanlig husmanskost" till lchf. Det är myyycket svårare att gå från att äta en massa kolhydrater och socker till att försöka undvika det än att bara sluta äta kött och kyckling (och fisk och skaldjur, men har ätit det två gånger under utmaningen). Det finns ju studier som säger att socker är mer beroendeframkallande än kokain, så det ni!

Hur har jag "psykiskt och fysiskt mått" då? Det har varit helt okej, men märkts nog att jag ändå är lite "liberalare" som vegetarisk lchf, och att magen nog varit lite si som så ibland. Jag har troligtvis ätit för lite salt ibland, som idag och inte heller räknat proteinintag, vilket jag kanske borde göra. Som lchf:are så kissar man ut mer vätska än annars vilket faktiskt kan leda till att man får saltbrist, vilket leder till trötthet och huvudvärk. Så idag när jag vaknade med huvudvärk tog jag en "kallsup", alltså 1 tsk salt till 3 dl vatten och drack. Jätteäckligt i början, men huvudvärken minskade redan efter en kvart. Men som sagt, magen mådde nog bättre av att äta vanlig lchf-mat, men jämför jag med att äta bröd och kolhydrater, så mår den ändå mycket bättre på vegetarisk lchf än helt vanlig husmanskost.

Det har gått bra att handla också, har ju bara hållit mig till grönsakshyllan och mejeriproduktshyllorna samt lite annat smått och gott från de torrare fetare varorna eller glutenfria hyllan. Har tvingats slänga bort en halv sallad (som blev dålig i kylskåpet och 2 ruttna avokadon). Annars köpte jag ju i misstag ett mjölkpaket som inte gått åt nu heller, som jag stört mig lite på. Men ganska lite svinn i alla fall. #svinnkampen. När jag har veckohandlat har jag försökt laga maten så att det som blir dåligast först så lagar jag först av, medan frysta varor och kålerna hållit längre och jag ätit dem i slutet av veckan.

Vad har jag då ätit? Under dessa 3 veckor har jag lagat dessa maträtter och efterrätter (de understreckade har jag lagt upp recept på):

Som ni ser så är det mycket jag hunnit igenom och än har jag inte hunnit äta/laga allt jag hade planerat med. Det som ännu finns kvar på min middagslista är:

  • Zucchinilasagne
  • Auberginebiff/minipizza
  • Matigare omeletter
  • Vegetarisk lchf-risotto me svamp
  • Grönsaker i ugn med beasås
  • Lchf-tortilla med vegetarisk fyllning
  • Löksoppa
  • Tomatsoppa med getost eller creme fraiche
  • Zucchini-båtar med vegetarisk fyllning
  • Spenatsoppa (men åt det faktiskt som studentlunch en dag)

... och jag har som sagt inte lagat en enda samma måltid under dessa 3 veckor (förutom de kokta äggen, hehe). Ni kan ju också se att det nog finns en massa intressant och annorlunda mat att göra, och då är jag ändå ganska basic och har inte prövat så många matinfluenser från andra kulturer.

Vad händer här näst nu då? Jag har rester ännu i kylskåpet som ska ätas upp, men åker hem på söndag, så tills det äter jag nog ännu vegetariskt. Hemma blir det svårare och kommer nog inte kunna kalla mig vegetarisk lchf-are då, men från att aldrig ha lagat vegetarisk lchf-mat (och faktiskt inte ens vanlig, vegetarisk mat) så har jag nu en massa idéer och inspiration, så om jag ska laga en middag någon gång och vill äta vegetarisk så kan jag laga sådan mat och inte känna mig helt handfallen. Tummen upp för mer vegetarisk, nu, och för alltid! <3

 

(Bild 1: fräsch lchf-sallad. Bild 2: blåbärspaj. Bild 3: broccolisoppa med äggahalvor. Bild 4: Wokgrönsaker med kantareller - ännu utan kokosgrädde/mjölk)

 

Jag ska ännu lägga upp de middagar med recept som jag inte hunnit med, så lite matinspiration kommer det ännu.

Jag hoppas att du som följt min resa har tyckt det varit intressant! Skriv gärna en kommentar så vet jag vad du tyckte, och ifall någon vill jag ska skriva mer om det jag äter. Jag är i alla fall jättestolt att jag klarat det så bra som jag gjort!

Publicerad 01.06.2016 kl. 23:00

Halloumiburgare med coleslaw (vegelchf dag 19)

 

Nu har jag varit på en spontan kryssning med två kompisar. De undrade igår om jag ville komma med och jag tänkte att "varför inte?!". Jag har ändå haft så fullt ännu och mycket i tankarna så kände att det skulle passa bra med en slappadag på båten. Jätteskönt har det varit!

I veckan hade jag en kompis över på filmkväll och då gjorde jag halloumiburgare till kvällsmat med coleslaw. De blev jättegoda!

Som "bröd" gjorde jag "oopsies" av 56kilo. Recept här: Oopsies - 56kilo. Jag sket i chiafröna och hade sesamfrön som topping på brödena. Sedan lagade jag 8 st smetklickar på bakplåten istället för 10, men man kan säkert laga några mindre om man vill ha större burgare. De blev väldigt goda och bra och passade bra som småa hamburgare (De kan vara lite svåra att skära i mitten eftersom de blir ganska smala, men som sagt, goda är de!). Sedan fixade jag bara sallad och gurka och stekte (i smör) halloumi i tjockare skivor. Eftersom jag tyckte det kunde finnas någonting till så gjorde jag en spontan coleslaw.

Coleslaw (enkelt lchf-tillbehör)

  • riven vitkål (typ kanske 4, 5 dl)
  • någon, några morötter, rivna
  • 1 dl creme fraiche ( >34%)
  • 1 dl majonnäs
  • någon, några tsk dijonsenap
  • kryddor, salt och peppar

Bara att blanda ihop allting i en skål och låt stå i kylskåpet en stund. Tyckte det blev väldigt gott!

Några bilder från kvällen:

 

Publicerad 29.05.2016 kl. 22:00

Lchf-gratäng med aubergine, paprika och halloumi (Vegelchf dag 14)

 

Idag var jag och hämtade mina kandidatpapper så från och med idag är jag en politices kandidat i nationalekonomi! Wiie! Eftersom jag redan från början tänkt satsa på att åtminstone bli magister och redan börjat en massa magisterkurser, så känns kandin mitt i allt lite "mitt i", som att det bara är en del och att det är magister som mera är mitt huvudmål, men jag vet ju att folk slutar efter att de skrivit kandin också, så jag måste bara banka in det i huvudet att det faktiskt är en större sak än jag tror.

Ikväll visste jag inte vad jag skulle göra, men jag hade en extra paprika från pizzan jag gjorde före helgen och en aubergine som jag ville laga någonting av. Jag hade ett recept med mozzarellaost men hade ingen sådan... men hade halloumi istället så då blev det ett ihopplock från vad jag hade i kylskåpet! :D

 

Jasmines LCHF-gratäng med aubergine, paprika och halloumi (vegetarisk lchf, glutenfri)

(Fördubbla gärna receptet på vissa håll för att få en ordentligt stor gratäng - det här blev en minigratäng, hehe)

Det här behöver du:

  • 1 aubergine
  • 1 gul lök
  • 1 paprika (hade en röd)
  • 1 paket halloumi
  • 1/2 paket krossade tomater
  • 2 dl grädde (går att enbart ha grädde eller enbart krossade tomater också)
  • 1 ägg
  • åtm 2 dl riven ost
  • kryddor, salt, peppar, basilika etc.
  • smör, olivolja

Såhär gjorde jag:

Sätt ugnen på 200 grader. Skiva aubergine i passligt halvsmala bitar, sätt det på en bakplåt (med papper) och ringla över lite olivolja och salta dem lätt. Skiva även paprika i halvtunna skivor. Lägg aubergine och paprika i ugnen på samma plåt och låt dem var där tills de ser ut att ha mjuknat/fått bort vattnet.

Medans paprika och aubergine är i ugnen hackar du lök och steker det i smör. Sätt det sedan åt sidan och stek hallomibitar på samma sätt. Blanda sedan de stekta lökbitarna med krossade tomater, grädden, ägget samt ca 1-2dl ost. Krydda också här de kryddor som du vill ha.

Ta ut aubergine och paprikaskivorna och börja rada upp valfritt i en gratängform. "Strö över" halloumibitarna och häll sedan över tomat/grädd-smeten. Bred ut så att det täcker kanterna. Ringla ännu lite riven ost ovanpå.

Lägg in i ugnen och låt vara där till osten smält, ca 15 minuter kanske (+/- 5 min - går bra också att höja temperaturen till 225 grader). Ät med några färska grönsaker (fick bli gurka för min del, haha). Njuut! <3

 

 

Till kvällen ville jag nu "fira" lite och gjorde då en mumslig efterrätt med vispad grädde (2 dl), vaniljpulver, lakritspulver och lite philadelphiaost (1/2-1 dl) som jag vispade ihop. Blandade sedan manuellt i några upptinade jordgubbar (typ en burk, 2 dl). 

Det blev så mycket så sparar resten tills imorgon, hehe.

 

 

 

 

 

 

Publicerad 24.05.2016 kl. 00:46

Vegetarisk lchf-pizza!! (vegelchf dag 11)

 

Fredag!! Då måste man njuta! Därför passade jag på att ikväll laga en vegetarisk lchfpizza. :D

Här kommer receptet (inspirerat av 56kilo):

Vegetarisk lchf-pizza (glutenfri - en plåt)

Det här behöver du:

  • Botten:
    • ​4 ägg
    • 2 msk fiberhusk
    • 1/2 dl grädde
    • 1 dl/100 gram riven ost
    • lite salt
  • Fyllning:
    • Tomatsås med valfria kryddor
    • Valfria grönsaker
    • Jag hade paprika, rödlök, sparris, bondost, beasås
    • Riven ost

Såhär gör du:

Gör botten först. Riv osten. Vispa ägg, fiberhusk, grädde. Tillsätt sedan ost och blanda om. Låt stå i 5 minuter. Sätt på ugnen medans, 175 grader. Efter 5 minuter, bred ut smeten på ett bakplåtspapper i en bakplåtsugn och sätt in i ugnen. Den blir ganska smal. Vänta 15 minuter, sedan är den klar - ta ut ur ugnen - och höj temperaturen till 225/250 grader (beroende på om det är hårda eller mjuka saker på pizzan).

Medans den är i ugnen kan du koka upp tomatsåsen. Jag tog en halv burk krossade tomater och kokade upp den med lite tomatpuré och kryddor. Passa också på att hacka och fixa alla grönsaker. Jag kokade sparrisen för att den skulle vara mjukare sen också i ungen.

Sedan lägg allt på och riven ost till sist. Lägg in i ugnen och ha det där till osten smält eller tills grönsakerna/påläggen mjuknat. Kan ta allt från mellan 10-20 minuter.

Medan kokade jag upp beasås från pulver (jag är lat av mig, ska nog någon gång pröva laga äkta, men just nu passar det här bra för mig). Sedan ta ut pizzan ur ugnen, lägg på ev. beasås och njut! <3

 

Lite bilder av processen:

 

Haha, resultatet ser ju sådär passligt sliskigt ut, men oj, så gott! Och mycket nyttigare än med vanlig mjölbotten!

Publicerad 20.05.2016 kl. 17:38

Vegetariska lchf-plättar och en ny veckohandel! (Vegelchf dag 9)

 

Igår var det dags att veckohandla igen, men innan det så passade jag på att laga vegetariska lchf-plättar med en liten egen touch, här kommer receptet:

 

Lchf-plättar (vegetariska, gluten, och sockerfria)

Det här behöver du (för ca 6-8 halvstora plättar - går också att halvera receptet. man blir typ mätt på 2-3 stycken, haha):

  • 4 ägg
  • 1 dl mjölk (går också med vatten, men tycker det är svårare att steka dem då)
  • 2 dl grädde ( >35g fett)
  • 1 tsk bakpulver (kan uteslutas, men jag har nog alltid med)
  • 1 msk fiberhusk (Fiberhusks billigare variant heter "psyllium" och finns också i vanliga butiker men i grön förpackning istället. Det är alltså samma sak.)
  • 2 nypor salt
  • vaniljpulver
  • kardemumma (min egen touch!)
  • Smör att steka i/eller kokosolja

 

  • vispad grädde och bär att äta med

 

Såhär gör du:

Vispa äggen fluffiga. Sätt i mjölk, grädde och övriga ingredienser och kryddor. Låt stå i 5 minuter. Sätt på spisplattan på medelhög värme (jag har på 4/6 på vår spis).  Stek gärna i glutjärnspanna (hälsosammare än teflon). 

Det viktiga när man steker lchf-plättar är att alltid lägga lite fett i pannan för varje plätt, att inte göra dem för stora eller för tjocka och att man inte har för hög värme, eftersom de lätt bränns utan att ta ihop i så fall. Det kan ta några försök, men halvbrända lchf-plättar smakar också helt okej, haha. Jag använde mig av en soppslev för att ta smeten med, enklare att då få ungefär samma mängd i varje plätt.

Medan plättarna steks kan man passa på att vispa grädde. Inget socker i, utan bara t.ex 2 dl grädde. Jag brukar "krydda" med lite vaniljpulver (inte vaniljsocker) och lite lakritspulver, men det är valfritt. Att ta upp bär redan dagen före ur frysen är också att rekommendera!

Sedan är det bara att äta - och oj, vad man blir mätt och glad av bara några få plättar. De tar ihop sig ganska bra i kylskåpet, men värmer man upp dem igen nästa dag så lossnar de nog från varandra igen.

 

 

Och som sagt så var jag på kvällen och veckohandlade igen (taack piisa!). Det blev mycket mindre den här gången då jag inte ännu hunnit laga två recept som jag tänkte laga förra veckan, men allt ska ju ätas förr eller senare. Så här blev min veckas matkasse:

 

Publicerad 18.05.2016 kl. 17:00

Att se mat på ett helt nytt sätt (både som LCHF:are och vegetarian)

 

 

Det mest intressanta att börja leva en LCHF-livsstil är hur sjukt uppmärksam man blir på en speciell vara - nämligen SOCKER (!)

Som LCHF:are försöker jag aktivt att undvika allt extra tillsatt socker och själv aldrig använda socker. Det finns många saker som jag märker folk lägger socker i som jag själv inte gör nuförtiden, såsom i vispgrädde eller i kaffet/teet och som egentligen inte heller behövs.

Det är det som är det mest störande, att socker inte behövs i våra liv, utan enbart handlar om att vi tycker om det, eller som i mitt fall, lätt blir beroende av det. Skulle jag inte äta LCHF så skulle jag lätt köpa minst 2 chipspåsar varje vecka, alltid köpa en fazer-chokladstång efter studentlunchen och gärna äta en massa godis.

Förutom godis och liknande så finns det ju faktiskt väldigt mycket socker i allt möjligt annat som man inte märker om man inte uttryckligen undviker socker. Det är t.ex. färdigblandade kryddor, färdigmarinerade produkter, färdiga såser och lågfettprodukter som istället ersatts med socker och annat skumt.

Jag såg dokumentären "That Sugar Film" som är absolut i min top 5 dokumentärer jag någonsin sett. (Rekommenterar starkt!) Den visar hur mycket socker det finns i allt och att socker egentligen är  helt onödigt och även farligt för oss i de mängder majoriteten i västläderna äter enligt. Det fanns så otaligt mycket bra i den, men en sak som sades riktigt de första minuterna var:

"Om vi skulle ta bort all mat i en vanlig butik som innehåller socker så skulle endast 20% av matvarorna lämna"

Det är någonting jag blivit väldigt uppmärksam för och jag märker att jag väldigt sällan kan köpa någonting mer än riktigt "rå" varor, eftersom det annars troligtvis har socker i sig. Det som var intressant också i "That Sugar Film" var huvudpersonens sockerbegär efter att i 60 dagar ätit "vanlig" mat med high sugar low fat-diet och sedan skulle gå tillbaka till att inte äta socker. Det är något man först förstår när man för första gången prövar LCHF. När man faktiskt INTE ska äta socker och märker att det finns i allt och att hela samhället är byggt på en massa sockriga produkter.

Jag menar, hur ofta är det inte söta saker som bjuds på vid kaffebjudningen hos någon, eller produkter som övrigt innehåller en massa kolhydrater/socker. Efterrätt ska nästan vara en "obligatorisk" rätt vid finare större middagar och inte har de någon gång inte varit söta. Vill jag hänga med någon på ett café så finns det inget för mig att äta, eftersom ingenting finns där som inte innehåller socker. Och oftast är de också rädda för fett så därför finns det bara en massa kolhydratrika rätter istället.

Det intressantaste är ändå att fara och handla. Alltså skulle jag få en vy ovanfrån på alla mathyllor i en butik så skulle lätt hälften strykas. Bort skulle alla hyllan med godis, med chips och tacostillbehör, med en massa konserverade, sockrade produkter, med mjölprodukter, med kex, med pasta och ris, med en massa sockrade youghurtar och juicar (alltså WHAT, hur kan det finnas så mycket olika sådanna sorter - speciellt till barn?!), allt margarin (urk), alla brödprodukter och all färdigmat...

Sedan då över till att ännu ta "ett steg längre" och pröva vara vegetarisk LCHF:are för en stund. Då märker du absolut hur mycket du inte äter. Då skippar jag ännu alla köttprodukter, kyckling och fisk (även om jag kanske nog kommer äta fisk någon gång under den här utmaningen).

Jag gick alltså allvarigt enbart till grönsakshyllan, mjölkprodukthyllan (och osthyllan) samt få andra utvalda ställen som har te, kokosolja, nötter, frön, kryddor och liknande.

... och vet ni vad, jag saknar inget! Nothing!

Att faktiskt öppna upp ögonen för hur mycket mat som innehåller en massa tomma kolhydrater och socker som jag ändå inte behöver känns väldigt befriande. Jätteskönt faktiskt. Och inte känns det tråkigt heller, finns en massa goda grönsaker och mjölkprodukter (och ostar) tillgängliga och jag försöker också lära mig äta nya nötsorter.

Jag har fortfarande ingenting emot att äta kött, men ur miljösynpunkt så tycker jag att det är viktigt att ändå försöka äta mer vegetariskt - därav min utmaning. Däremot så finns det nog inte egentligen någon orsak för mig att gå tillbaka till att äta en massa kolhydrater och socker. Ingen. Jag mår så bra utan mitt sockerberoende, mina extrakilon som annars uppkommer/uppkommit, mina blodsockertoppar och -dalar och min dåliga hy (får alltid en massa finnar av att äta mycket socker, speciellt mjölkchoklad).

För att må bra måste du också äta bra och det är vad jag strävar till - därav min lchf-livsstil.

 

Jag skulle gärna vara intresserad om era funderingar kring socker. Kommentera gärna!

Publicerad 16.05.2016 kl. 01:01

Zucchinibiffar med hemmagjord tzatziki (Vegelchf dag 6)

 

Snart har en vecka gått för mig vegetariska lchf-utmaning. Det har gått riktigt över förväntan! Jag fick t.o.m vegetarisk lchf på florakörens och brahe djäknars vårbal i fredags, det blev jag riktigt glad över! Annars inget speciellt sötsug eller sug efter typ kött eller likande. Kanske för att jag faktiskt försöker laga god vege-mat och inte enbart undviker kött och liknande. LCHF är ju annars väldigt god mat, både med eller utan kött. Så länge du har äkta ingredienser med sin fulla fettprocent så får du också god mat och håller dig också mätt länge!

 

Kvällens experiment blev Zucchinibiffar som jag igen tagit inspiration av t.ex. kostdoktorn (HÄR) men också modifierat till ett eget recept. Min kompis som jag hade som middagssällskap tyckte att de var jättegoda! ^_^ Här kommer mitt recept:

 

Zucchini-morotsbiffar med hemmagjord tzatziki (vegetarisk LCHF) - 2-3 personer

Ingredienser - biffarna:

  • 1 zucchini
  • 2 morötter (vill man vara striktare så tar man bort morötterna)
  • 1 gul lök (eller lökpulver)
  • 2-3 ägg
  • 1/2 msk fiberhusk
  • kryddor, såsom paprika, örtsalt, peppar, chili (för starkare smak) mm.
  • smör/kokosolja/olivolja att steka med

Ingredienser - tzatziki:

  • 2 dl turkisk (10%) /rysk (18%) yoghurt
  • 1/2 gurka
  • 1-2 vitlöksklyftor
  • kryddor: salt och peppar + lite citronsaft

 

  • Eventuellt annat tillägg, t.ex. kokt broccoli eller andra grönsaker sedan till maten.

 

Såhär gör du:

Först tzatzikin. Riv 1/2 gurka och pressa ut vätskan. Antingen med durkslag eller med händerna.Blanda det med yoghurten, kryddorna och pressa vitlöksklyftan/klyftorna. Låt svalna i kylskåpet.

Nu till biffarna. Riv zucchinin och morötterna och pressa även här ur vätskan. Det stod någonstans att man ska salta det och låt det rinna av i 10-15 minuter, vet inte riktigt varför, men jag saltade det lite och pressade nog sedan enbart ut direkt. Hacka sedan löken och blanda allt med äggen, fiberhusken och kryddorna. Det blev ganska rinnigt för mig så hade säkert pressat det för dåligt, men inget som störde stekningen.

Hetta sedan upp en stekpanna (t.ex. gjutjärn, som mig) och ha en större slev att ta en bit zucchini-smet med och stek sedan (med en massa smör, som jag gjorde) "biffarna" i stekpanna. Det rymdes runt 4 åt gången för mig och det blev kring 14 st biffar tror jag. Samtidigt kokade jag lite fryst broccoli för att ha det till maten.

Sedan - ät och njut!

 

 

Jag har alltså aldrig lagat dessa förr eller egentligen annars aldrig några vegetarisk biffar, så det var en spännade upplevelse - och jättegoda blev det! Skulle absolut kunna tänka mig att bjuda dessa ifall jag får vegetarianer på middagsbesök. Jag får ju själv fetta till det genom att som syns på bilden ovanför smälta smör ovanpå biffarna och också tillsammans med broccolin.

 

Jag tycker zucchini är en jättebra lchf-grönsak. Ifall det finns någon som sitter på ett bra zucchinirecept så skriv gärna en kommentar! :D

 

 

Publicerad 15.05.2016 kl. 22:38

 

Jasmine Nedergård / 22 år / Politices kandidat i nationalekonomi vid Åbo Akademi / Global medborgare

 

Välkommen till min samhällsblogg!

 

Kunskap är makt & tillsammans är vi starka!  Vi kan påverka andra människor och miljön runtom oss vid varje val vi gör i vardagen!

Här vill jag göra skillnad genom att lyfta upp ämnen som intresserar mig inom välmående, ekonomi, livsstil och miljön. Jag förespråkar även väldigt mycket naturlig mat utan socker och kolhydrater och följer själv en lchf-livsstil. Utmanar mig själv att äta mer vegetariskt.

Trevlig läsning!

40 inspiratörer för hållbar livsstil 2017

 

Alla bilder är tagna av mig eller är CC om inget annat anges :)
 
"We cannot become what we need to be, by remaining what we are." - Max de Pree
 
Vill du kontakta mig? Gör det via min e-mail: jasmine.nedergard(at)gmail.com
 
 
Böcker jag läst/rekommenderar:
"This change everything" - Naomi Klein
"Prosperity without growth" - Tim Jackson
"Lingon och läppstift - Hur jag gjorde mig av med onödiga kemikalier och tillsatsämnen" - Noora Shingler
"Det sötaste vi har" - Ann Fernholm
 
Dokumentärer jag sett/rekommenderar:
"The true cost" - Sanningen om klädindustrin.
"Fed up" - Sanningen om sockret.
"Cereal Killers" - Om socker, fett, kolesterol och motion.
"Before the Flood" - Om klimatuppvärmningen och människans påverkan.
"Carbloaded - Dödssugen på att äta" - Om dagens överviktiga samhälle och vad vi borde göra åt det.
"The Human Experiment" - Om kemikalieindustrin och kemikaliernas mörka skugga i våra liv.
"Terra" - Om oss, våra liv, mänskligheten, naturen och framtiden.
"Sockerfilmen" - Om socker. Jättebra!
"Sustainable" - Om vår föda och hur den ska vara hållbar generation efter generation.

 

Kategorier

Senaste kommentarer