Bloggposter

Jag har handlat ett par nya hörlurar och en ny klocka – helt utan ångest!

 

Ända sedan jag började tänka mera på ekologi och hållbarhet har jag haft ångest när jag handlar nya saker.

Och nu pratar vi inte om mat, hushållspapper och schampo. Utan om saker, fysiska saker, som man kanske inte kommer ta med sig om huset brinner upp, men som man ändå behöver och/eller vill ha.

Ångesten har kommit eftersom jag vet att alla nya saker kräver naturresurser. Att typ inga av dessa saker är producerade på ett hållbart sätt och att man knappt vet någonting alls hur de producerats.

Så jag har helt enkelt tvingat mig själv att knappt handla någonting nytt alls. Och istället satsat på att försöka hitta så mycket som möjligt på loppis eller andrahandsmarknaden.

Problemet är bara att ibland finns inte det du vill ha på loppis. Hur mycket du än letar. Och du har kanske inte heller möjligheten att varje dag besöka alla loppisar inom 50 kilometers radie bara för att försöka hitta den där ena saken som du behöver men inte vill köpa nytt.

 

Det hjälper att fundera på varför man känner vissa känslor, speciellt ångestkänslorna.

 

Då kanske det är dags att fundera på den där ångesten, och fundera på om det här är ett sunt sätt att leva sitt liv.

Jag har kommit fram till att svaret är nej.

Vill man leva hållbart måste man också komma ihåg att den livsstilen också måste vara hållbar för en själv, och inte bara för omvärlden, för alla andra.

Får man ångest för att man är för rädd att påverka jordens resurser, så att det påverkar ens vardagliga liv, då kan det vara dags att ta ett steg tillbaka och fundera över om det går att leva sitt liv enligt sina värderingar, men utan att skapa den ångest som hittills funnits med i bilden.

Jag har kommit fram till att det går.

 

Här är mina exempel:

Jag har länge haft ett par små, slitna hörlurar, som för flera månader började gå sönder i "muffarna" och senare också vara så pass sönder att man bara hörde ljudet i ena örat.

Jag har också för en tid sedan tappat bort min klocka. Mina fina klocka som jag fick av min mamma till studentpresent.

Och jag märker att jag behöver dessa två saker. Hörlurarna, för att jag dagligen är ute och går och börjat trivas att lyssna på podcasts överallt. Klocka, för att jag trivits med det förut och många gånger har fulla händer för att kunna ta fram mobilen hela tiden.

 

 

Och jag har letat.

Att hitta begagnade hörlurar och en begagnad klocka, som även passar mina behov, det har varit svårt.

Man kan säkert leta efter dessa saker i oändlighet och senare plötsligt hitta något som precis passar in i ens önskemål, men någon gång måste man börja värdera sin tid, och sitt välmående, med att istället köpa nytt.

Jag har tänkt på både klockan och hörlurarna i över ett halvt år. Jag har märkt att jag i mitt liv behöver dessa saker. Det är inga impulsköp jag gör. Det är inte så att jag köper mitt nya x antal av dessa saker.

Det är ett par hörlurar och en klocka. That's it.

 

 

Så jag köpte dem. Helt nya.

Klockan är ingen superfancy klocka, men den matchar precis mina behov. Hörlurarna är väl I guess lite mer fancy, men jag hoppas att de håller länge när jag en gång köpt nya hörlurar nu.

Och det bästa av allt – jag fick ingen ångest.

Jag sökte målmedvetet och funderade länge på mina beslut. Jag konstaterade att dessa produkter är någonting jag kommer att använda varje dag och att jag inte plötsligt börjat leva en "ohållbar livsstil" bara för att jag köpte två nya saker.

Men det viktigaste av allt, är att jag konstaterade att jag inte måste vara perfekt.

Jag tror att de här tankarna kommit både med att jag blivit äldre och med att jag nu inte är ny inom hållbarhetstänket, utan redan benat ut och lärt mig vad allt handlar om. Vad som är ohållbart och vad som inte är ohållbart.

Jag blir inte en konsumtionsråtta bara för att jag köper två nya saker som jag verkligen behöver. Det blir du inte heller.

Vi måste lära oss att välja våra strider. Och komma ihåg, att det är enklare att leva med sina värderingar livet ut om man någon gång låter sig få välja den enklare vägen.

Det har jag i alla fall lärt mig det här året. <3

 

Sammanfattning: Hur man handlar nya saker utan ångest om man är ett miljöfreak som jag:

• Konstatera att få ångestkänslor för att handla nytt inte är ett hållbart sätt att leva.
   
• Konstatera också att du som miljöintresserad faktiskt färdigt konsumerar väldigt lite nya saker jämfört med de flesta människor, och att planeten inte kommer att gå under för att du plötsligt köper en eller två nya saker.
   
• Konstatera alltså att man inte måste vara perfekt i allt.
   
• Fundera länge över valet (men inte för länge). Fundera varför du behöver saken och hur mycket du behöver den.
   
• Konstatera genom att själv besöka loppisar och hemsidor att det inte verkar finnas den sak du behöver – för finns den köper du ju den och är nöjd att du hittade den begagnad.
   
• Köp den sedan ny och konstatera att det nu inte handlar om ett impulsköp mera (som de flesta inköp typ handlar om), utan om ett medvetet val som krävt mycket betänketid. Satsa gärna på hållbarare varianter om det finns eller på någonting som faktiskt håller, även om det kanske är lite dyrare.
   
• Njut sedan av din sak och använd den så ofta som möjligt. Ta hand om den och reparera den om den går sönder så den håller så länge som möjligt.
   
• Då har du handlat en ny sak utan att få ångest.

 

 

 

 

 

 

 

​

 

Jag lyssnade länge på en massa miljöpoddar medan jag var ut och gick med vår lilla Nemi, men snart hade jag lyssnat ikapp alla. Vad ska jag göra nu tänkte jag? Jag behöver hitta någon intressant, långkörande podd. 

Och då hittade jag till The Minimalists-podden.

Vilket är lite spännande, för jag hade inte i första taget tänkt att minimalism är något som jag skulle gå igång på. Speciellt inte eftersom jag är den som pratar om att skaffa mig en bondstuga med en massa broderier på väggarna och mysiga plåtburkar i varje hörn. Och vägrar den svartvita trenden med IKEA-möbler överallt (helt okej med några, men jag vill inte ha ett helt hus kryllat av dem).

Men jag började lyssna i alla fall, och jag märkte att jag nog fått hela minimalismen om bakfoten. Eller jag märkte att mina förutfattade meningar om minimalism och om vad The Minimalists skulle ta upp var helt annorlunda än vad de sedan berättade.

Vilket är helt förståerligt, eftersom man ofta i början tänker så svartvitt om saker och ting. Har jag lärt mig någonting de senaste fem åren är det nog att saker inte behöver vara så svartvitt - en liten färgpalett fungerar ibland också.

 

 

Det jag konstaterar vad gäller minimalismen som The Minimalists tar upp är att vi borde fokusera mera på att MINImera våra materiella saker och minimera betydelsen de har i våra liv. Istället ska vi sedan MAXImera den betydelse relationer och naturen runtom oss har.

Det här tycker jag låter väldigt sunt. För jag tycker oftast att när man pratar om minimalism så handlar det BARA om stuff. Om saker, att konsumera eller inte konsumera.

Men biten om maximalism gällade våra liv och våra relationer är minst lika viktig.

Därför tror jag egentligen att maximalism är den svårare delen än minimalism, och att det är dit vi behöver komma så småningom. Det är en livsstil som också är hållbar, på många olika nivåer, både för människan och naturen.

 

 

Först måste vi lära oss att leva på mindre. Fokusera helt på det materiella och faktiskt fundera om de saker som finns i våra liv fyller någon funktion. Fundera om de otaliga resorna runt jorden stärker våra liv eller om vi lika bra kunde finna samma glädje på närmare håll.

Men leva på mindre handlar också om att kanske inte sträva efter det bästa och häftigaste hela tiden. Om att man kanske inte behöver bli vän med alla eller ha hundratals okej-nära vänner.

Sedan måste vi lära oss att leva mer på det lilla vi har. Det är oftast när man förlorar en nära anhörig eller en vän som man märkte hur mycket de betydde för en. Vi måste alltså lära oss att förstå hur viktigt det är att också värna om de relationer vi har.

Och de saker som är kvar, de måste vi förstå värdet i. Vi måste värna om de saker vi har, reparera dem när de är sönder och inte uppmuntra till en slit-och-släng kultur. Låta varje sak i våra liv inbringa glädje eller motverka frustration och olycka.

Vi måste helt enkelt maximera de resterande saker som finns i våra liv. Och då speciellt sånt som har med att uppleva närhet bland människor och närvaro i naturen och i livet.

 

cc: pixabay

 

Så om vi nu talar det här med minimalism vs maximalism, så tror jag vi måste förstå att allt i världen samspelar med varandra. Det vi minimerar på ett håll borde vi också maximera på ett annat håll. För om vi bara tar bort och minimerar så blir balansen avrubbad. Finns det yin måste det finnas yang.

Och genom att försöka leva enligt de här principerna så tror jag vi både kan bli lyckligare, samtidigt som vi gör våra nära och kära och planeten en tjänst. <3

 

Ekofastan 2018 har valt klimatångest som ett av sina teman och har även gjort en blogglista om det med lite frågor, så de tänkte jag svara på i detta inlägg.

 

1. Har du känt klimatångest någon gång? I så fall när? Vad upplevde du?

Nu som då känner jag nog klimatångest. Ångesten kommer upp antingen då jag t.ex. glömt mina tygkassar hemma och behöver köpa en plastpåse eller om jag knappt ätit någonting vegetariskt på en vecka.

Men den är ganska kortvarig. Den större ångesten kommer nog om jag måste tänka på flygresor. Jag. Vill. Inte. Flyga. Och orsaken är enbart på grund av klimatet.

Sedan kan jag ibland få lite ångest om jag t.ex. hittar palmolja i någon produkt jag just köpt eller liknande.

Ångesten kommer ju som upp på grund av att jag har läst på om dessa saker och vet ganska bra hur mina val påverkar andra och speciellt naturen.

 

2. Då du tänker på din och världens framtid? Vad är du mest rädd för och varför? På den här frågan får du alternativ.

a) krig som berör Finland

b) klimatförändringens följder

c) kränkningar och våld i nära relationer

d) mobbning?

e) likgiltighet inför dem som lider

f) något annat, vad?

Här skulle jag svara både b) och e). Båda går på ett sätt hand i hand. Klimatförändringen kommer påverka alla. Naturen, djuren, ekosystem och oss människor.

Men vi i Norden är inte de första som drabbas. Därför kommer f) också in här i bilden. Många lider redan på grund av klimatförändringarna, av krig och stridigheter med mera.

Men det är så långt bort, att många av oss inte vill bry oss. Sedan kommer det att slå oss som en käftsmäll någon gång i framtiden.

Samtidigt så är jag väl inte riktigt rädd. Jag är mer störd och förbannad att det går så trögt. Att all attitydförändring och utveckling inte går åt rätt håll, eller att det tar så otroligt långsamt. Så det är mer en frustration än en rädsla för mig.

 

cc - pixabay

 

3. Avfallsbergen växer och finländare kastar också bort mat som kan användas. I medeltal producerar finländare 472 kg avfall per år.  Vilket avfall tycker du är svårast att minska på?

Helt klart plast. Jag vill ha bort plasten och jag vill att ersättningsprodukterna ska vara tillräckligt bra för att inte bara miljömedvetna väljer dem utan alla.

Plasten smyger sig in överallt och oftast finns det inte heller något alternativ till den. Köper du en ny produkt är den inpaketerad i plast. Matvarors förpackningar har också plast i sig och bara runt mitt skrivbord finns det ju en massa saker som är gjorda av plast.

Vilket leder mig till ett annat avfall som jag hoppas man kommer ta upp mer under de närmaste åren, nämligen elektronikavfall. Hur ska vi fixa det? Hur ska vi återvinna det på rätt sätt och faktiskt satsa på återvinningen? Tänker vi ens på sånt när vi köper elektronik idag?

 

4. Att lära känna sig själv, vem jag är på riktigt, är en nyckel till att kunna känna hopp. En del får hopp av att gå ut i skogen, en annan av att gå på yoga och en tredje av att gå i kyrkan. Vad ger hopp åt dig?

När jag ser enstaka människor som har viljan och som vägrar ge upp. Som kämpar, som försöker och som påverkar. Då får jag själv lusten att påverka.

Samtidigt så ser jag inget alternativ, alltså att vi skulle ignorera allt. Så jag vill också vara med och påverka. Och när jag ser att någon inspirerats av mig så ger det också mig hopp, att vi kan förändra, att vi kan hjälpa.

Och det finns så många människor över hela jordklotet som arbetar för miljön, för djuren och för människorna. Det ger mig hopp. <3

 

cc - pixabay

 

5. Vad tänker du på när du hör om globala miljöproblem? Påverkar det dina val?

Absolut så påverkar det. Allt jag gör. Jag vet att alla val jag gör kommer påverka andra människor och naturen. Därför försöker jag t.ex. cykla mycket och ta kollektivtrafin där man kan. Jag försöker äta mycket vegetariskt och resa lite. Jag handlar otroligt mycket begagnat och tar till gamla husmorsknep för att inte slänga ätbar mat (även om datumet passerat).

 

6. Vi uppmuntras att konsumera mycket. Hur gör du för att låta bli att köpa nya saker, vilka är dina bästa tips?

Jag går igenom vad jag har och funderar långt på förhand om det är någonting jag behöver eller kommer behöva så småningom, så att jag sedan kan välja de bästa alternativen, alltså att antingen köpa någonting nytt hållbart eller någonting begagnat.

Sedan försöker jag att tänka på hur ofta jag kan använda en produkt och om jag faktiskt kommer använda den här produkten så mycket som jag tror.

Sedan ska man alltid kolla om saken man vill ha finns att köpa begagnat. Av t.ex. alla mina datatillbehör här hemma är endast skärmen ny. Datorn, tangetbordet, högtalarna och musen är alla begagnade.

Sedan är det bra att ta hand om sina saker för att få dem att hålla längre. Det är väl den punkt som jag själv märker att jag kunde bli mycket bättre på, men inte är vi ju någon perfekt heller.

Sedan kan man försöka lägga sina pengar på andra saker instället. Typ tänka att istället för att jag köper min elfte topp så donerar jag en slant till en välgörenhetsorganisation. Då känner i alla fall jag mig glad åt mitt val.

Och till sist, så rekommenderar jag att man kollar dokumentärer om ämnet, t.ex. The True Cost, som jag nyligen sett att många bloggare lyft upp. Jag har kollat den en gång per år för att minnas varför jag inte vill köpa saker.

Så köp begagnat, njut av det du har och skänk istället slanten till välgörenhet. <3

 

cc - pixabay

 

cc - pixabay (alla bilder)

 

Inom ekonomi finns det ett uttryck som heter cirkulär ekonomi och som har blivit väldigt populärt under senare år. Tidigare har man ofta tänkt ekonomi på ett linjärt sätt, alltså att ta råvara, använda sig av det och sedan slänga bort det.

Det här går inte längre. Vi slösar på naturens resurser och förgiftar våra miljöer och skapar en massa kemikalier och sopberg.

Istället har man då börjat tala om cirkulär ekonomi, som då handlar om att återanvända, återvinna och reparera. Det gör att allt har en mycket längre livscykel än tidigare, att allt vi konsumerar blir som ett kretslopp istället för en slutstation och att vi kan få en hållbarare ekonomi.

Och precis som med allt annat så borde vi också försöka satsa på att hålla våra jultraditioner så cirkulära och hållbara som möjligt. Så här kommer mina tips på en cirkulär jul, speciellt för dig som ännu tänkte stresshoppa julklappar:

 

 

• Återanvänd papper och band om det finns. Det går ju också att laga paket i tygväskor eller gamla tidningspapper.
   
• Leta julklappar på loppisar! Speciellt kläder, glas, koppar och fat och smycken kan man hitta bra på loppisar.
   
• Ge i julklapp någonting som du själv inte mera använder/har nytta av. En bra bok som du vill att den andra ska läsa, ett oöppnat paket av två likadana sällskapsspel, en ljuslykta som hittills enbart legat i ditt skåp eller en fint gammalt smycke. Låt saker få leva vidare hos någon som du tror kommer ha mer nytta av det än du själv.
   
• Låt resurser skonas och köp upplevelser istället, såsom en konsertbiljett, en arbiskurs eller varför inte boka en mysig spelkväll/chillkväll för du och den andra personen.
   
• Köp varor som är hållbara. Om någonting nytt ska köpas, så satsa på kvalitet. Det är inte bara en tacksam present, det skonar också miljön. Istället för att köpa ett 5 euros paraply, köp ett "buy it for life"-paraply eller liknande om det finns sådana alternativ. Köp burkar i metall eller glas istället för plast mm. Sådant har också ett bättre andrahandsvärde och håller bättre då det ska gå vidare till nästa generation.
   
• Ge ätbara presenter! Sådant visar på kreativitet och handarbete från din sida men behöver också inte skapa så helt mycket anfall och minskade resurser.
   
• Laga inte för mycket mat. Planering är A & O, men det är också viktigt att faktiskt äta upp resterna som lämnar och inte bara slänga bort överbliven mat. Upp till en vecka går det ofta bra att ännu äta rester, och vill man själv inte ha allt, så bjud en del av maten åt gästerna eller grannarna.
   
• Satsa på hållbara traditioner! Satsa på julmys framför soffan istället för flygresor och bilkörande över hela finland och världen. Och ifall man ska åka, satsa på att vara där så lång tid som möjligt. Hållbara traditioner handlar också om att satsa på ekologisk, närproducerad mat, skippa alla onödiga plastförpackningar och håll julgranen i liv så länge som möjligt om du tar in en äkta gran.
   
• Får du saker du inte gillar eller behöver (eller två av samma sak) - Kolla om man kan lämna tillbaka det eller satsa på att donera det vidare eller sälja på loppis. Det är inte meningen att vi ska samla på oss en massa saker som inte ger oss glädje. Låt var sak ha sin plats och funktion - låt resten gå vidare.
   
• Och kom ihåg att sprida julglädje! Ett gott skratt förlänger livet och ett leende och en lyssnande själ kan vara precis vad den andra personen behöver. Se varandra <3

 

 

 

Sevendays har en riktigt trevlig bucketlista som jag tänkte fylla i, både för mig själv, men också för er som kanske är nyfikna på mina drömmar och mål.

Hit vill jag resa:

Även om jag ogärna reser med flyg så finns det några ställen som jag väldigt gärna skulle vilja resa till någon gång under mitt liv. Det är t.ex. Japan, Island och Skottland, eller engelska landsbygden. Men jag har inte bråttom. Jag vill helst se att flygplan blir mycket miljövänligare först. Till Skottland skulle jag också kunna tänka mig tågluffa genom norra Europa först. Och jag skulle stanna minst två veckor på varje ställe, om inte upp till en månad.

Sedan så vill jag gärna resa omkring i Finland också och på något sätt njuta av den fina natur som finns här och kanske i övriga Norden. Många glömmer bort allt fint som finns nära.

 

 

Det här vill jag äta:

Jag skulle kunna tänka mig smaka på insekter. Tycker det låter intressant. Sedan vill jag gärna äta någon form av lchf resten av mitt liv och hoppas att den här fettskräcken som finns idag försvinner så att jag faktiskt kan köpa fullfeta produkter också i framtiden. Jag är redan sur att jag knappt hittar 34% creme fraiche mera i affärer medan alla möjliga slags halvfeta eller 0%-varianter finns hur mycket som helst. Suck.

En artist jag vill se live:

AURORA! Njuter så fullt av hennes musik - Den är så poetisk och mystisk och så, jag vet inte, nordiskt på något sätt. Diggar henne stort!
 

 

Det här vill jag uppleva:

Oj, vad svår fråga. Jag skulle vilja uppleva en värld i fred, eller där stora krig åtminstone inte förstör en massa människors liv dagligen. Jag skulle vilja uppleva en värld där människor tar klimathoten på allvar och att alla som har möjlighet väljer att hjälpa mänskligheten att övervinna klimathoten (utan att manipulera klimatet eller flytta till mars). Jag vill också uppleva en jämställd värld där man inte blir diskriminerad på grund av en massa saker.

Sedan skulle det ju nog vara intressant att uppleva basinkomst och en förändring av arbetsmarknaden. Globala förmögenhetsskatter och kanske ett slut på egoistisk kapitalism.

Ett språk jag vill lära mig:

Finska. Jag vill bo i Finland och för att känna mig delaktig i allt som händer vill jag också lära mig finska.

En sport jag vill prova på:

Bergsklättring. Jag älskar klätterväggar och alla möjliga slags äventyrsparker, men jag har inte kommit mig till stånd att faktiskt pröva på riktig bergsklättring. Men jag tror jag behöver bygga lite muskler ännu innan jag känner att jag får någonting ut av bergsklättring.

 

 

Här vill jag bo:

Förr eller senare ska jag tillbaka till Österbotten. Men jag har ingen brådska.

Den här boken vill jag läsa:

Jag är ganska snabb på att läsa sådant jag gärna vill läsa, men jag har ju sagt flera gånger att jag ännu inte läst Harry Potter-böckerna, så de ska jag nog läsa ännu i mitt liv. Gärna så snabbt som möjligt.

En kraftansträngning jag vill klara av:

Stå på huvudet! Jag brukar sporadiskt syssla med yoga genom att följa en yogasession på youtube och i slutet så står hon på huvudet. Det vill jag också kunna!

En utmaning jag ska klara:

Leva i harmoni med mina tankar. Jag vill inte sjunka ner i något ångestträsk, uppleva depression eller utbrändhet mera. Jag vill försöka lära mig vad jag klarar av och inte klara av och kunna leva mitt liv med glädje och sorg utan att någon bägare rinner över.

 

 

Ett äventyr jag vill vara med om:

Alltså jag blev ju nog inspirerad i sommar av de som vandrat hela Kungsleden och folk som överlag vandrar långa sträckor i naturen. Det tror jag känns som ett spännande äventyr jag vill vara med om!

Det här vill jag äga:

Egentligen så lite som möjligt. Kanske en egen gård där jag kan odla och gröna ner mina fingrar. Men annars är jag inte i behov av så mycket personliga saker. Skulle jag ha lite mer pengar skulle det ju nog förstås vara underbart med en egen flygel, haha. Och en egen elcykel. Det skulle vara najs.

Ett jobb jag vill prova på:

Alltså jag känner inte att jag bara skulle behöva jobba med en sak i mitt liv. Men åtminstone skulle jag gärna vilja undervisa eller föreläsa folk i någonting jag brinner för. Skulle jag kunna jobba för någon miljöorganisation så skulle det också vara riktigt häftigt! Och annars så upplever jag ju nog att mycket med musik skulle vara kul att jobba med, så länge jag ännu kan njuta av att ibland sätta mig ner och bara spela någonting på piano.

 

 

Ett mål med min hälsa:

Att sträva efter den livsstil som jag mår bäst av. Jag tror att ohälsa också är någonting som kan drabba vem som helst, var som helst, så att vara tacksam över min hälsa varje dag är ju en bra början tror jag.

En person jag vill träffa:

Jag är egentligen ingen starstruck-människa men att få träffa och prata med nuvarande Dalai Lama skulle nog vara en oförglömlig upplevelse.

En restaurang jag vill äta på:

Jag och fästmannen har tittat på oändligt antal matdokumentärer och en av restaurangerna jag fastnade för var Noma i Danmark. De har bara ett så intressant koncept att de försöker göra mat av växter från naturen och alla maträtter är helt annorlunda mot vad andra restauranger erbjuder. De experimenterar också med alla kryddor och försöker hela tiden komma på nya sätt att äta en råvara. Väldigt intressant!

En känsla jag vill få känna:

Frid. Jag tänker att ju äldre jag blir desto mer vill jag bara känna frid över det som skett och på något sätt vara nöjd med det jag upplevt och inte ha ångest eller fasta i saker som varit utan med öppna ögon hela tiden blicka framåt.

Det här vill jag skapa:

Ett grönare samhälle. Och jag vill gärna göra det tillsammans med alla andra. Att vi som har möjlighet av oss människor faktiskt väljer att hela tiden ta ett steg mot ett bättre samhälle.

 

 

 

Jag är en finlandssvensk

Det är en stark del av min identitet. Att vara en minoritet och tala ett minoritetsspråk i ett land har sina nackdelar, men också fördelar. För mig är "ankdammen" mysig och jag gillar att det kan vara så lätta att hitta kontakter som på ett sätt eller annat känner en annan person man känner osv. Dessutom tycker jag om de finlandssvenska traditionerna. Jag är en stolt finlandssvensk!

Jag är just nu en studerande

Det betyder att jag inte lever med något överflöd. Det betyder också att jag är i en period där studier, att lära sig nytt och diskutera med likasinnade är viktigt. Även studentföreningar som Florakören är en stor del av mig samt alla kära vänner som jag lärt känna via körerna.

Jag är en fästmö

Och det är jag otroligt glad över. Att få leva tillsammans med en annan människa är lärorikt och mitt liv skulle nog vara lite tomt utan dig <3

 

 

Jag är en lchfare

Om man tänker på att man måste äta varje dag och jag valt att äta på ett lite annat sätt än många, då måste nog också den livsstilen vara en del av mig. Att vara lchfare idag betyder många gånger att man får en del suckar, många ifrågasättanden, många frågor, men också en och annan inspirerad människa att följa med i livsstilen. Jag är glad att jag hittade den här livsstilen och jag hoppas att de människor som lider av någonting som lchf sägs hjälpa mot hittar till livsstilen. Många är ännu helt ovetande om att det ens existerar.

Jag är en "kvinna"

Kan jag ens veta vad det betyder? Handlar det om bröst, livmoder och mens, eller går det ner på kromosonnivå? På en samhällelig nivå så sägs det att jag måste arbeta hårdare och att det finns många problem förknippade med "kön". Men jag är med i en damkör på grund av mitt röstläge och tydligen så känns ordet "kvinna" som ett bra ord för mig, så det får nu vara så tills vidare.

Jag är en global medborgare

Det betyder att jag inte vill se mig själv i en bubbla, utan att jag vet att allt jag gör påverkar andra, på ett postivt, neutralt eller negativt sätt. Jag försöker leva på ett sätt som skapar så få negativa spiraler som möjligt. Ett steg i taget.

 

 

Jag är en människa

Men jag är också bara en människa. Jag försöker, jag misslyckas, jag ger upp, men försöker igen. Jag skrattar, jag gråter, jag önskar och drömmer.

Jag är en snart 23-årig kvinna som diggar musik, nördar mig i intresse efter intresse, älskar att vara social och hamna i djupa diskussioner. Ibland är jag organiserad, ibland är jag ett kreativt kaos. Ibland är jag i ett djupt flow och ibland är jag i djupa ångesttankar.

Men jag lever. Och det gör du också som läser det här. Och jag vet att jag lever i en värld där jag har mycket att vara tacksam över. Därför vill jag ge. Därför vill jag hjälpa andra.

Jag vill inte bara tänka på mig själv. Jag vill också tänka på de som jag troligtvis aldrig kommer att träffa, men som jag ändå kanske kan hjälpa.

 

 

Genom att donera pengar jag ändå inte skulle kunna lägga på någonting bättre. För vad som jag skulle konsumera idag (som inte hör till mina livsnödvändigheter) skulle vara bättre än kanske rent vatten för en massa okända människor eller vaccin för dem? Det handlar inte om att skänka alla sina pengar och aldrig unna sig någonting, utan om att kanske en dag i månaden låta en tia fara till någon annan än sig själv.

Jag vill också att de som producerar och skördar min mat ska leva i harmoni med naturen och få rättvisa. Därför vill jag handlar ekologisk och gärna närproducerad mat och söker gärna efter fairtrade-märken i choklad, kakao och bananer.

Jag vill också se folk få utbilda sig och inte leva i rädsla, krig och otrygghet. Jag vill gärna se att människor inte tvingas in i system de inte skulle vilja leva i, som sömmerskorna världen över som gör alla billiga kläder eller de som tvingas färga läder så att en hel by drabbas av sjukdomar.

 

 

För jag är faktiskt en människa som lever på ett ställe där jag har möjligheter att påverka. Därför känns det som min plikt att påverka. Att ibland lyfta fram de som inga röster har. Som enbart lever i ett system utan påverkningsmöjligheter.

Jag kanske inte kan urtrota fattigdom eller skapa fred i världen. Men jag kan förutom att drömma om detta faktiskt kanske hjälpa en människa att utbilda sig, hjälpa en människa att överleva en naturkatastrof eller hjälpa en människa genom att donera mitt blod eller mina organ ifall mina ögon av någon anledning sluts i en olycka.

Eftersom jag är en människa som kan påverka tänker jag också göra det. Jag tänker inte passivt sitta och titta på världens elände. Jag vill aktivt kämpa för en bättre värld!

 

 

----------------------------------------------------

 

Jag vill också tacka Kuriren som skrivit en jättefin text om mig och mitt engagemang för samhället, miljön och livet. Den går att läsa här: Kuriren - Tillsammans gör vi skillnad

 

 

Jag har stor spindelskräck. Hatar spindlar. För några veckor upplevde jag min värsta mardröm då en stor spindel kröp på soffkudden bredvid mig med jag och fästmannen tittade på en film.

Aldrig sett en så stor spindel tidigare. Skulle inte en av mammas trogna katter hittat spindel och fästmannen tagit mod till sig och dödat den skulle jag aldrig sätta mig ner i den där soffan igen. 

Den var påriktigt stor. Fästmannen kan intyga detta. Största vi båda sett.

Då är det kanske lite konstigt att jag med min spindelskräck letat mig ut i skogen de senaste två dagarna. Jag har sett många spindlar och de har alla varit inom några centimeter från mig...

 

 

Men jag har klarat det! Jag har så länge undvikit att plocka bär i skogen eftersom jag inte klarar av att vara nära spindlar. I många många år har jag velat gå ut i skogen men inte vågat.

Men nu fick det vara nog. De är ju inte farliga. Jag är nog en mycket hemskare person som förstör deras hem i jakt på blåbär och skogshallon.

Jag respekterar dem och av någon underlig anledning så har de ändå inte lyckats börja krypa på mina händer. Eller ännu värre, överraska mig mitt i ansiktet... Usch.

Men min vilja att lära mig plocka mina egna bär och ha dem under vinterhalvåret är större än min skräck för spindlar.

Och vilken känsla! Jag känner att jag är på gång. Man tar ju ett steg i taget och för varje dag blir man lite klokare och kanske lite mer vuxen. På ett bra sätt.

 

 

Att plocka sina egna bär ökar respekten för andra som plockat och får en att njuta lite extra och vara lite extra medveten över det man äter.

Och jag tror att mycket blir så. Visst känns det alltid mer speciellt att äta sin egen nypotatis än en köpt. Även att odla sina egna tomater. Att äta ägg ur egna höns och kanske äta kött från en gris som man själv fött upp hela sommaren.

Jag tror att vi behöver lära oss av naturen. Vi behöver leva med den i våra tankar. Acceptera den och respektera den.

Men viktigt är det också att vi tar tillvara vad naturen har att ge. Det är ju faktiskt så att 90% av alla bär blir oplockade i Finland.

Så nu har åtminstone vi plockat någon minimal procentdel från dessa skogar. Och mera kanske det blir en ny dag.

Men var inte rädd. Det finns nog för oss alla. Bara vi vågar möta våra rädslor och pröva någonting nytt... <3