Bloggposter

Att konsumera mera eller mindre när jordens resurser tar slut

Bildkälla: Global Footprint Network

 

Idag har det varit Earth Overshoot Day 2018.

Det betyder att det jorden globalt kan reproducera på ett år av sina naturresurser använder vi upp redan nu, första augusti.

Sedan lever vi på lånad tid. Lånar av våra barn och barnbarn.

Jag minns att man idag diskuterar det här med att vår generation kommer ha lägre levnadsstandard än tidigare generation.

På samma sätt är det här med miljön någonting som oroar oss mycket mera idag än vad det gjorde för flera årtionden sedan.

Och rapporterna blir bara värre och värre.

Vi måste konsumera mindre. Det skrev jag om redan förra året då Ekologiska skuldens dag (som det heter på svenska) inträffade 2.8, en dag tidigare än i år, 2018.

Konsumera mera av vissa saker, mindre av andra?

Och jag står fortfarande fast vid den punkten. Det finns mycket konsumtion som enligt mig måste fås ett slut på.

Men.

Skillnaden från förra året är att jag nu också håller på att läsa Rune Westergårds bok "Ett jordklot räcker". Jag är inte färdig med den ännu, men det jag tycker är spännande är att Rune talar för att vi borde konsumera mera för att klara av klimathoten.

Det går ju helt stick i stäv med alla artiklar som handlat om Ekologiska skuldens dag idag, där alla uppmanar oss att konsumera mindre.

Samtidigt är det bra att ibland läsa sådana här böcker, som säger emot det du tror på, för att också se om du själv ligger i gamla tankar eller om du fortfarande kommer fram till att det du tror på känns rätt.

Enligt Rune sker ingen utveckling i t.ex. solpaneler, elbilar etc om vi inte också köper dem. Utan konsumtion, ingen utveckling helt enkelt. Rune säger att även om jordens resurser nu påverkas av våra inköp så hjälper de oss att sedan skapa effektivare och mer energisnålare varor i framtiden.

Och visst har han ju en poäng. Jag har ju nog läst nationalekonomi i fler år för att förstå hur konsumtion och teknisk utveckling fungerar. Om alla kylskåp som uppfanns på 80-talet skulle hålla i evigheter och vi inte skulle köpa nya, då skulle vi fortfarande ha kvar dem, som kanske slösar mycket mer energi än ett nytt kylskåp gör idag.

Konsumtion kan nog inte ensam fixa det här

Men även om det finns bra poänger i boken känns det som att orden många gånger säger emot varandra (jag tänkte att jag gör en ordenligare recension av boken senare när jag läst ut den).

För även om jag konsumerar en topp vid t.ex. H&M, betyder det ju inte automatiskt att H&M skulle bli nå miljövänligare.

Miljövänligare blir de när stater börjar kräva det av dem. När konsumenter börjar kräva det av dem.

För vad man lär sig inom nationalekonomin är att den osynliga handen, "marknaden", utan att bli störd, fungerar bäst/endast om flera kriterier är fyllda. Ett av dem är att det inte finns några externaliteter i bilden (såsom exempelvis utsläpp).

Men nu har vi externatliteter. Vi har ganska många faktiskt. Och väldigt stora också.

Marknaden har haft sin chans, men nu måste vi ingripa. Det handlar inte mera om att bara konsumera rätt och miljövänligt (vilket vi fortfarande ska satas på. Där är jag helt med Rune), men nu måste man börja kräva mera av marknaden. Kräva mera av företagen.

Nu är det "förbjud freoner i alla kylskåp"-nivån vi måste ta till för att fixa det här. Inom alla plan.

Det tror jag leder till den snabbaste utvecklingen, till energisnålare, effektivare och hållbarare lösningar, som på sikt (förhoppningsvis innan vi har katastrofer runt varje hörn) hjälper oss att stoppa och hindra den skadliga klimatuppvärmningen.

Och kanske öka avståndet på Earth Oveshoot Day, som hittills bara minskar.

 

Vad tror du?

 

 

 

01.08.2018 kl. 23:59

Cirkulär ekonomi i vardagen

cc - Pixabay

 

Vi måste bli bättre på cirkulär ekonomi. Det berättar Sitra, Finlands framtidsfond, som med jämna mellanrum publicerar rapporter och forskningar om hållbarhet, samhällsfrågor och framtiden.

Förnybar energi och att minska utsläppen som enda fokus för att hålla oss till klimatmålen räcker inte längre.

Idag, på världsmiljödagen, har Sitra publicerat en rapport som berättar att cirkulär ekonomi är ännu viktigare än vi någonsin trott. Samtidigt har det på Svenska Yle idag funnits flera artiklar om miljö, om cirkulär ekonomi, om EU som vill förbjuda engångsprodukter i plast och om Indiens stora problem med plastavfallet. Alla väldigt läsvärda, en dag som denna.

Om någon tycker att cirkulär ekonomi låter underligt eller har svårt att greppa vad det handlar om, så kan man bra koppla ihop det med de vanliga hållbarhetsdiskussionerna. Som en vanlig människa kan man bra tänka cirkulär ekonomi som:

  • Reduce
  • Reuse
  • Recycle

Alltså att minska sina inköp, använda och återanvänd det man har eller det andra har och sedan till slut inte bara slänga det till förbränning eller ännu värre, i naturen, utan återvinna materialet för att ge det ett längre liv.

Så cirkulär ekonomi kan man tänka som att man ger alla fysiska saker ett längre liv. Men viktigt också att mentalt ställa in sig på det här med cirkulär ekonomi, och därför tänkte jag lite berätta hur jag försöker tänka på cirkulär ekonomi i min vardag.

Mat och annat ätbart

När det gäller mat så är den bästa hemmagjorda regeln att försöka slänga så lite som möjligt. Planera, planera, planera och försök att följa planeringen så gott det går.

Frys in om någonting ska lagas i slutet av veckan, för att inte riskera att bli dåligt och kontrollera flera gånger i veckan vad som riktigt finns i kylskåpet och vilken mat som borde ätas upp först.

Vill du testa nya maträtter, så satsa också på enbart en sådan ny per vecka, eller per gång du storhandlar, så att det inte plötsligt bara finns en massa skumma ingredienser i kylskåpet som du inte har lust att laga.

Och har du tagit hämtmat någon gång, så märker du kanske hur mycket inpacketering du får med maten, så att minska hämtmaten minskar också sedan mängden sopor.

Soporna

Försök att ha olika platser och kärl för allt som du vill sortera. Och vill du börja sortera soporna mer, så satsa på en sak i gången, då är chansen större att vanan fastnar och fortsätter fast du går vidare och sorterar ännu mer av soporna.

Hos oss finns t.ex. inte ännu plastavfallssortering i närheten, vilket har gjort att vi ännu inte sorterat det, även om jag jättegärna skulle vilja börja med det, så kolla först dina möjligheter, och försök att påverka om du har möjlighet.

Varje ny sak är också oftast inplastad och inpacketerad i allt möjligt skräp, så tänk också på att om du köper någonting begagnat, så minskar du också soporna hemma hos dig sedan.

Och, försök att göra sorteringen så enkel och rolig som möjligt. Ha olika färgade kärl för olika saker, gör sortering till en grej i familjen helt enkelt.

Sen, en viktig sak: Återvinn ditt elektronikskrot! Vi är otroligt dåliga på att återvinna våra gamla telefoner och liknande och framställningen av de material och ämnen som behövs för ny elektronik är allt annat än hållbar och etisk.

Stuff

Köp saker som håller. Det är att tänka cirkulär ekonomi. Bra också om du t.ex. köper presenter till någon, att försöka köpa någonting som också sedan kan ges vidare då behovet inte längre finns hos personen.

Kolla också alltid andrahandsmarknaden innan du köper någonting, om det så är till dig själv eller en bekant. Loppisar idag är fulla med saker som är knappt använda och så fungerar hur bra som helst att använda själv eller ge bort.

Men försök också att minska saker i din vardag. Ju mindre saker, desto viktigare blir de som är kvar och då värnar man också mera om dem. Ha inte tre datorer om du kan klara dig på en.

Och värna som sagt om de saker du har. Reparera dem, använd dem på andra sätt, förläng deras liv helt enkelt. Och kan du inte själv, så ta hjälp av andra.

 

 

Cirkulär ekonomi hör ihop med ett hållbart samhälle. Det hör ihop med att vi måste komma bort från konsumtionshets och ignoransen, att ignorera hur våra val påverkar andra.

Och det går att skapa en hållbar värld på flera sätt. Både vi som konsumenter har möjlighet att styra marknaden och även vi som röstare har möjlighet att rösta och välja människor som värnar om de här möjligheterna. Som, liksom EU, förbjuder engångsprodukter för att föra fram cirkulär ekonomi till oss.

Men ingenting händer om vi inte bryr oss. Om vi inte börjar sträva mot en hållbarare värld i alla aspekter av våra liv.

Bäst är att bara börja. En dag i taget. Ett steg åt gången.

 

 

05.06.2018 kl. 16:12

Utvecklingen av flygtrafiken är skamlig och alternativen borde förbättras

 

I höst tänker jag flyga till Island. Körerna ska ha en körturné till Island och jag har aldrig besökt stället och har bestämt mig för att komma med. Fästmannen var ändå inte heller intresserad att åka dit i senare skede så jag får passa på nu då jag inte vet hur framtiden ser ut och om jag ens kommer kunna (eller vilja) vara på någon framtida körturné.

Men det här med att flyga skapar nog ganska mycket ångest i mig. Att flyget skulle krascha eller något oroar jag mig inte för, men nog för klimatpåverkan som flyget utgör. Båt och andra färdmedel verkade inte vara ett alternativ (även om jag nog febrilt tittat omkring) och inte är det utan klimatpåverkan heller. Min ångest kommer helt enkelt från att det inte finns miljövänliga alternativ för att komma till Island. Att det enda val som finns är att inte alls åka på körturné, vilket jag tycker är synd, då jag inte vet, som jag tidigare skrev, om jag någon gång kommer åka på en till körturné.

I Sverige slutar man flyga?

Igår skrev Svenska Yles Nordenkorrespondent om att det i Sverige verkar bli mer inne att inte flyga mera. Både Malena Ernman och idrottarparet Heidi Andersson och Björn Ferry har slutat flyga helt. Ernman följer jag faktiskt på facebook och har hört om hennes ökade klimatmedvetenhet, vilket jag tycker är jättekul och intressant. Och Heidi har jag faktiskt nu hört i tom två klimatpoddar som jag brukar lyssna på.

För ungefär en och en halv månad sedan var också det här med att flygstrejka upp på tapeten på Svenska Yle, i artiklarna "Det känns bra i själen att inte flyga" och "Linda reser åtta gånger om året och får ofta förklara sina val".

Senast jag själv flög var till Ungern 2016 och det var också en körresa. Före det var jag också 2014 till Kanada på jubileumsturné med kören. I hela mitt liv har vi också rest väldigt mycket och jag varit till många olika ställen och sett och upplevt många olika kulturer och sevärdheter, men det är först nu på senare år som jag själv också börjat ifrågasätta flygandet.

4,3 ton utsläpp

Jag kollade upp att sträckan mellan Helsingfors (som vi troligtvis kommer flyga från) och Island, Reykjavik, är 2400 km. Enligt den här sidan (länk) är utsläppen för en sådan resa 4,3 ton tur retur med flyg. Alltså 4300 kg koldioxid.

För att kunna komma upp till samma nivå med vår bil så skulle vi behöva köra 19 000 km (!). Det är lika mycket som att köra sträckan Åbo - Molpe (min hemby) tur-retur 35 ggr. Det är typ vad vi på alla våra fem år vi bott i Åbo och rest hem till Österbotten kanske kört.

Det är alltså enorma mängder koldioxid en flygresa släpper ut. Och då är den här resan inte ens så farligt lång, om man jämför med att åka till Amerika eller Australien, eller semesterorter i Asien.

 

 

Island har jag länge drömt om att få åka till. Men sen då?

Jag har lyssnat på flera avsnitt i olika klimatpoddar som talar om just flyg och om det här med att försöka göra hållbarare flygresor, men det är nog väldigt svårt. Elflyg verkar otänkbart och utveckling för biobränslen till flygtrafiken är väldigt önsketänkande, speciellt om man också vill ha närproducerad biobränsle (så det inte tas från viktiga regnskogar).

Lyssna gärna på diskussionen om flyg och flygande i ett av Klotets avsnitt. Där säger en forskare att utrikesflygresor står för över 90 procent av flygens alla utsläpp, så att även om man ersätter bränslet i alla inrikesflyg med biobränsle så kvarstår 95 procent av flygens utsläpp enligt forskaren. Forskaren säger också att om det finns ekonomiska styrmedel så kan man skapa en förändring, men idag är vi långt ifrån sådana styrmedel.

Så det hjälper inte att politiker försöker säga att "joo, vi tvingar flygen att använda mer biodrivmedel" ifall det inte är en hållbar lösning. Idag finns det inga stora biodrivmedelsansläggningar och flygbranschen efterfrågar inte heller sådana anläggningar, vilket ju också till en stor del beror på att påtryckningar från politiker inte är tillräckligt starka.

Vi måste helt enkelt flyga mindre.

 

 

I Sverige ska man ju nu försöka införa en nationell flygskatt i april 2018, vilket jag också tycker Finland borde satsa på, men fortfarande borde man också förstå att satsa på alternativen till flyg, t.ex. billigare och snabbare tågresor.

Men jag då?

Men för mig räcker inte utvecklingen just nu. Flygresor står för en enorm andel av en privatpersons utslägg och jag är inte säker på att jag efter Island vill flyga någonstans på länge.

Ifall jag skulle resa någonstans med flyg så skulle jag i så fall stanna där längre, men fortfarande hoppas jag på att tågtrafiken i Europa kommer utvecklas till det bättre. Tills dess så tror jag att jag i framtiden kommer hålla mig på marken, vilket de flesta av oss i rika västvärlden borde satsa mera på.

För vill man leva en hållbar livsstil idag så kan tyvärr inte flygresor ingå. Vilket är synd, eftersom resor till andra kulturer absolut kan stärka dig som människa och bredda din syn på världen.

Så någonting måste ske, och det snabbt, för flygresorna ökar hela tiden. Men efter i år så tror jag att jag inte själv kommer delta i den ökningen. Det är mitt medvetna val för att minska på mina koldioxidutsläpp.

 

 

 

 

 

25.03.2018 kl. 13:53

Tips: 4 bästa miljö- och samhällspoddarna!

 

Nu efter att vi skaffat en hund har jag ju också börjat gå på väldigt många promenader. I och med det har också poddvärlden öppnat upp sig för mig, eftersom jag efter en stund märkte att det fanns en win-win-situation här: Nemi vill ut och gå, jag kan då lägga igång ett poddavsnitt och plötsligt så går jag helt frivilligt i en timme i streck fast vädret kanske skulle vara tråkigt och ruskigt.

Men jag har aldrig varit en aktiv poddlyssnare tidigare, så jag visste inte riktigt var jag skulle börja.

Men jag googlade mig fram och nu har jag hunnit lyssna på flera bra poddar, så därför tänkte jag nu tipsa på några av de poddar som jag själv tycker är riktigt bra och som handlar om miljö och samhället. Länken lägger jag i rubriken :)

 

 

1. Klotet i Sveriges Radio P1

Längd på avsnitt: 45 min

Klotet är absolut den bästa miljö- och samhällspodden! Vill du endast börja lyssna på en podd från den här listan så är det den här! Ett nytt avsnitt kommer ut varje onsdag (eller en repris) och alla ämnen tycker jag varit väldigt intressanta. Avsnitten handlar om ett populärt diskussionsämne, veckans miljönyheter och lyssnarfrågor och de är alla väldigt väl gjorda. Går jättebra att lyssna på gamla avsnitt också.

 

2. Podcast - Andra sätt

Längd på avsnitt: ungefär 1 timme

Andra sätt görs av Patrik Andersson och handlar om att han åker runt Sverige och intervjuar intressanta människor som på ett eller annat sätt väljer att leva sitt liv lite mer "annorlunda" än andra. Det går jättebra att läsa vad avsnittet ska handla om och själv välja och vraka på avsnitten, eftersom de är väldigt tidlösa och olika. Ett avsnitt handlar om ett par som bygger ett ekohus, ett annat om att ha ett hållbart arbete, en tredje om att vägra flyga med mera.

 

 

3. Hållbarhetspodden

Längd på avsnitt: Varierande, mest kring 1 timme

En podd från Veckas affärer som handlar om hållbarhet och näringsliv. Jessica Sederberg intervjuar en VD eller annan högt uppsatt person inom ett företag och diskuterar om hållbarhet med personen. Dyker upp många intressanta diskussioner tycker jag.

 

4. Klimatpodden

Längd på avsnitt: Varierande, mest kring 1 timme

Klimatpodden drivs av Ragnhild Larsson och det speciella med den här är att hon ibland intervjuar andra människor än svenskar, så att poddavsnittet faktiskt ibland går på engelska. På det sättet så når hon också till flera andra intressanta människor, vilket jag tycker är kul. Annars är det lite som en kombination av podden Andra sätt och Hållbarhetspodden med allt från forskare till aktivister.

 

 

Sedan rekommenderar jag också podden Framtidsutsikter som har bara 7 avsnitt. Det är en samhällspodd som går igenom teman som tillväxt, fritid, att bo på landet och annat intressant.

Och förstås så hoppas jag ju att ingen missat den bästa finlandssvenska podduon Ted & Kaj, som åtminstone är det bästa som någonsin hänt under bilresorna mellan Åbo och Österbotten.

Men det var mina tips! Har du själv någon bra podd på lager som du tror jag skulle tycka om så är det bara att rekommendera! :)

 

31.01.2018 kl. 14:16

Min gröna samhällsanalys: 2017 var året då vi började bry oss - på riktigt!

cc - pixabay (alla bilder)

 

Snart har år 2017 varit och vi får igen se framemot ett nytt år med nya spännande möjligheter och utmaningar. Eftersom jag själv är en människa som tycker om att gotta mig i samhällsutvecklingar tänkte jag ta fram en liten lista här på vad jag anser att år 2017 gett när det gäller miljön och vissa (enligt mig) viktiga samhällsfenomen.

Den här artikeln innehåller sen flera länkar, mest till Svenska yle nyheter och Sveriges television.

 

 

2017 var det år då:

 

Den veganska och vegetariska trenden exploderade

Jag vet inte om jag bara lever i någon slags bubbla, men jag tycker faktiskt att viljan att äta mer vegetariskt blivit riktigt stark i år. Och jag tror absolut att den inte kommer att mattas av. Vi kommer att äta mer och mer vegetariskt och förhoppningsvis kommer också det kött vi äter istället få vara av bättre kvalitet.

Man har också lyft fram det vegetariska i nyheterna mycket mer känns det som. Och på ett mer konkret sätt än tankelekar som "vad om alla i kommun xx skulle bli veganer". Jag som konstant läser svenska yle minns t.ex. gymnasiet som enbart serverar vegetarisk mat, viljan att öka vegetarisk mat överlag i skolorna, nya snabbmatsprodukter för både veganer och vegetarianer (, en till artikel) och försök att få bort myter om veganism

Själv har jag och fästmannen igen utökat vår vegetariska receptbank i år. T.ex. började jag köpa bönor för första gången det här året och vi introducerade den goda tomatsoppan igen som tidigare blev en "soppa" (höhö).

Den här hösten började jag också för första gången beställa vegetarisk hämtmat, efter att jag läst att mycket snabbmat inte är gjorda på finländska råvaror. T.ex. Subway hade inte Finland uppräknat på ett enda ställe (tänk på det!). Och istället för att fundera för mycket på antibiotikakycklingar från Thailand så har jag nu istället börjat skippa köttet när vi beställer hämtmat.

 

#metoo dök upp och tog världen med storm

Det här är jag otroligt glad över, eftersom jag starkt ogillar orättvisor och saker som inte är okej men ändå inte ändras bara för att "man alltid gjort si och så".

Jag tänker inte berätta desto mera om vad #metoo är, men ifall man inte ännu är säker på vad det handlar om eller hur det uppkom kan man t.ex. läsa wikipedias sida om #metoo. Ylva Perera skrev också en bra artikel för ungefär en månad sedan om just metoo. 

Det som har hänt i alla fall är att efter att #metoo blev en grej har kvinnor världen över vittnat om sexuella övergrepp och trakasserier och det har påverkat alla möjliga branscher att "step up their game" vad gäller att sluta tysta ner sånt här. På något sätt känns det här minst lika stort som de feministrörelser som växte fram i slutet av 60- och 70-talet och lyfte fram kvinnors rätt till lika lön som männens, om rätt till preventivmedel och abort med mera.

I Sverige har en massa kvinnor i olika branscher lyft fram sexuella trakasserier och också i lilla svenskfinland samlade en sluten facebookgrupp en massa kvinnor som slutligen blev upproret #dammenbrister, för att inte glömma #övistoo som också började lyfta fram sexuella trakasserier och övergrepp inom de finlandssvenska (och kanske också finska) skolorna.

 

Miljön och Klimatavtalet fick ännu mer fokus - och mer konkreta åtgärder togs

Samtidigt som USA meddelade att de i år tänker lämna Klimatavtalet har resten av världen bestämt sig för att de inte bryr sig. De tänker minsann ändå föra det vidare, med eller utan USA. T.o.m. Syrien tänker skriva under Klimatavtalet, vilket lämnar USA som det enda landet i som inte är med.

Och intresset för förnyelsebar energi bara ökar, också i Finland. Kolkraft och diselbilar blir bara mer och mer ute, så få se när Tyskland också fattar det här och inser att de är påväg åt helt fel håll. T.ex. beslutade Frankrike att förbjuda försäljning av diesel- och bensinbilar år 2040, och även Storbritannien följde efter. Också andra länder har tagit upp liknande diskussioner. 

Mikroplaster har också blivit ett stort fokus i år, speciellt då  Sverige börjat uppmana till ett förbjud av mikroplast i bland annat kosmetika. Och som grädden på moset utnämdes ju också fleecetyget till årets onödigaste pryl här i Finland

Även förbud på plastpåsar fortsätter i år då även Kenya förbjuder plastpåsar i landet. Många andra afrikanska länder har också redan tidigare förbjudit plastpåsar och i Europa är det Frankrike som är mest på gång då det sedan 1 jan 2017 varit föbjudet med plastpåsar i handeln

Sälv har vi fortsatt att handla inhemska och ekologiska varor varje vecka och börjar nu ha 90% av alla våra varor som antingen ekologiska eller inhemska, med betoning på ekologiska varor. Jag försöker mer och mer undvika onödigt plast och hoppas på mera zerowaste-trender nästa år.

 

AI och basinkomst blev en vardaglig del av samhällsnyheterna

Jag har till min magister gjort en egen liten forskning där jag försökte se hur mycket man talade om AI och automation tidigare och sedan i år, på svenska yle nyheter. Jag konstaterade att det här året har diskussioner om arbetets framtid och AI varit mycket mer aktiv än tidigare år, vilket gläder mig, då jag tycker att det är viktiga diskussioner som behöver föras.

Som kan nämnas är t.ex. svenska yles satsning på serien "Fem fenomen i arbetslivet" som faktiskt är riktigt sevärd och jag uppmanar alla att titta på den. Andra nyheter är t.ex. Robotarna kommer! Så här behåller du ditt jobbNär tar roboten över ditt jobb? och Sociolog: Nyttan av robotisering kunde tas ut som kortare arbetsdag.

Speciellt diskussionerna om basinkomst tycker jag har varit mycket mera konkreta och djupare i år än tidigare. Speciellt för en som studerar samhället tycker jag om den nyare kritiken mot basinkomst, eftersom den lyfter upp problem som är viktiga att tänka på om man vill införa en basinkomst.

Så viktigt att nämna är ju att Finland faktiskt startade upp sitt basinkomstexperiment (eller medborgarlön) i år i januari då 2000 arbetslösa finländare nu i två år ska få 560 euro inbetalt på sitt konto. Mycket kritik har förekommit bland experter men åtminstone har Finland fått mycket synlighet utomlands.

 

Människor reser sig upp - och har börjat protestera!

Slutligen kan man sammanfatta mycket också med det här året att det varit väldigt tungt. Tungt med Trump som president i USA, tungt med många terrorattacker i världen och Europa, tungt med negativa miljönyheter och svält och död.

Men samtidigt så har människor världen över börjat vakna. Det har förekommit protester överallt i världen, kring #metoo, kring utbefolkningens rättigheter, klimatmarscher, marscher mot ojämlikhet och mot rasism, mot  krig, våld och förödelse.

Som tidigare är jag en stolt global medborgare och kommer fortsätta att vara det i framtiden. Bring it on, 2018!

 

Har du några samhälls- eller miljönyheter som du tycker varit stora i år?

 

 

29.12.2017 kl. 17:07

Tips för att fira en cirkulär jul

cc - pixabay (alla bilder)

 

Inom ekonomi finns det ett uttryck som heter cirkulär ekonomi och som har blivit väldigt populärt under senare år. Tidigare har man ofta tänkt ekonomi på ett linjärt sätt, alltså att ta råvara, använda sig av det och sedan slänga bort det.

Det här går inte längre. Vi slösar på naturens resurser och förgiftar våra miljöer och skapar en massa kemikalier och sopberg.

Istället har man då börjat tala om cirkulär ekonomi, som då handlar om att återanvända, återvinna och reparera. Det gör att allt har en mycket längre livscykel än tidigare, att allt vi konsumerar blir som ett kretslopp istället för en slutstation och att vi kan få en hållbarare ekonomi.

Och precis som med allt annat så borde vi också försöka satsa på att hålla våra jultraditioner så cirkulära och hållbara som möjligt. Så här kommer mina tips på en cirkulär jul, speciellt för dig som ännu tänkte stresshoppa julklappar:

 

 

  • Återanvänd papper och band om det finns. Det går ju också att laga paket i tygväskor eller gamla tidningspapper.
     
  • Leta julklappar på loppisar! Speciellt kläder, glas, koppar och fat och smycken kan man hitta bra på loppisar.
     
  • Ge i julklapp någonting som du själv inte mera använder/har nytta av. En bra bok som du vill att den andra ska läsa, ett oöppnat paket av två likadana sällskapsspel, en ljuslykta som hittills enbart legat i ditt skåp eller en fint gammalt smycke. Låt saker få leva vidare hos någon som du tror kommer ha mer nytta av det än du själv.
     
  • Låt resurser skonas och köp upplevelser istället, såsom en konsertbiljett, en arbiskurs eller varför inte boka en mysig spelkväll/chillkväll för du och den andra personen.
     
  • Köp varor som är hållbara. Om någonting nytt ska köpas, så satsa på kvalitet. Det är inte bara en tacksam present, det skonar också miljön. Istället för att köpa ett 5 euros paraply, köp ett "buy it for life"-paraply eller liknande om det finns sådana alternativ. Köp burkar i metall eller glas istället för plast mm. Sådant har också ett bättre andrahandsvärde och håller bättre då det ska gå vidare till nästa generation.
     
  • Ge ätbara presenter! Sådant visar på kreativitet och handarbete från din sida men behöver också inte skapa så helt mycket anfall och minskade resurser.
     
  • Laga inte för mycket mat. Planering är A & O, men det är också viktigt att faktiskt äta upp resterna som lämnar och inte bara slänga bort överbliven mat. Upp till en vecka går det ofta bra att ännu äta rester, och vill man själv inte ha allt, så bjud en del av maten åt gästerna eller grannarna.
     
  • Satsa på hållbara traditioner! Satsa på julmys framför soffan istället för flygresor och bilkörande över hela finland och världen. Och ifall man ska åka, satsa på att vara där så lång tid som möjligt. Hållbara traditioner handlar också om att satsa på ekologisk, närproducerad mat, skippa alla onödiga plastförpackningar och håll julgranen i liv så länge som möjligt om du tar in en äkta gran.
     
  • Får du saker du inte gillar eller behöver (eller två av samma sak) - Kolla om man kan lämna tillbaka det eller satsa på att donera det vidare eller sälja på loppis. Det är inte meningen att vi ska samla på oss en massa saker som inte ger oss glädje. Låt var sak ha sin plats och funktion - låt resten gå vidare.
     
  • Och kom ihåg att sprida julglädje! Ett gott skratt förlänger livet och ett leende och en lyssnande själ kan vara precis vad den andra personen behöver. Se varandra <3

 

 

 

21.12.2017 kl. 22:43

Att handla på loppis för att man kan eller för att man måste

alla bilder är cc - från pixabay

 

Det finns över 100 000 barn i Finland som lider av fattigdom. Det skriver Svenska Yle idag i en artikel. Stöden i Finland kan vara helt okej generösa, men i artikel tar man upp att ifall man har två eller tre barn och plötsligt blir ensamstående samt sjuk så kommer fattigdomen med en rasande fart.

Som sjuk är det svårt att orka fylla i alla de blanketter som krävs och som sjuk ska man hela tiden behöva bevisa sin oförmåga att arbeta. Och ändå måste människor vända på slantarna varje månad. I dagens Finland.

 

 

Såhär tycker jag. Är man sjuk, psykiskt eller fysiskt och samtidigt har barn så är ett berg med blanketter ingenting jag skulle rekommendera som åtgärd för att bli frisk igen. Jag tror däremot att en basinkomst utan tecken på krav eller återbetalning skulle fungera som terapi.

Människor mår dåligt när man inte har pengar som räcker till. Det hjälper varken till det egna tillfrisknandet eller till att få barnen att känna sig delaktiga i samhället.

Så att lägga en basinkomst åtminstone till alla som är sjukskrivna tror jag skulle bli billigare än att ha folk sjukskrivna hela livet. Jag hoppas att vi vågar testa det här så vi kan se om det hjälper.

För jag är inte okej med att det finns fattiga människor i dagens Finland. Den fattigdomen ska bort. Och den i världen också. Men varför inte testa här då om en basinkomst skulle råda bot på det?

Vi människor måste öppna ögonen och inse att det ännu finns många fattiga människor i Finland och i världen. Och vi måste bekämpa denna fattidom. Inte imorgon, men idag. Inte för vår egen skull, men för barnens. <3

 

 

02.09.2017 kl. 13:12

Borde vi leva som på medeltiden?

cc - pixabay

 

En del tror att tekniken kommer lösa alla problem, om det så handlar om den globala uppvärmningen eller ojämlikhet. Andra tror att tekniken kommer förvärra detta.

En del tror att man genom ny eller mer teknisk utveckling kan leva mer miljövänligt. Andra tror att vi behöver gå tillbaka till grunden, till hur man levde förr, för att acceptera och respektera naturen.

Det är inga lätta frågor och inte finns det några lätta svar. Men jag tror inte att vi hur vi än försöker kommer kunna gå tillbaka till någon slags medeltida levnadsnivå. Även om jag idag skulle vilja leva enkelt så skulle jag troligtvis ändå ha en dator och något slags mobilt nätverk med mig. Jag skulle säkert googla hur man odlar effektivt och inspireras av andra eller själv kanske inspirera andra.

Men det finns de som vill gå "all in" och leva på vad skogen har att erbjuda eller bli nomad i något land där urbefolkningen finns kvar. Men av de dokumentärer jag sett om urbefolkningar så har de också det svårare idag. De lider av mera ostadiga väderleksförhållanden, världens överfiske och nya sjukdomar. Och många av dem vill leva lyxigare, vill leva mer som "alla andra".

 

cc - pixabay

 

Som jag ser det så finns de vissa saker vi borde "degrowtha", eller "minska tillväxten" i, och vissa saker som borde få utvecklas framåt. Jag tror helt klart att vår överkonsumtion är ett problem, inte bara för naturen utan också för oss själva. Psykiskt.

Jag tror också att allt i samhället som stressar upp oss behöver åtgärdas, eftersom stress och utbrändhet inte är någonting jag tycker hör till i ett välmående välfärdssamhälle.

Men sedan finns mycket forskning som ännu behöver göras. Vi är ändå människor som vill utvecklas och det har vi gjort i alla tider. Vi har utvecklats från små nomadsamhällen till stora byar, städer och metropoler. Vi har utvecklat redskap, hjälpmedel, elektricitet och internet.

 

cc - pixabay

 

Och det är så det också kommer att fortsätta. Att även om man vill gå tillbaka till ett enklare liv så finns den där tekniken med. Och det är så jag tror att vi kan skapa bättre samhällen. Att genom oss själva, varandra, forskning och teknik lära oss hur vi kan leva på en okej nivå som vi skulle kunna må bra av, som inte handlar om att gå tillbaka till medeltiden, men som ändå skulle vara i samklang med naturen, miljön och andra människor på jorden.

 

31.08.2017 kl. 19:15

Vem är jag? - Jag är en människa med möjligheter att påverka

 

Jag är en finlandssvensk

Det är en stark del av min identitet. Att vara en minoritet och tala ett minoritetsspråk i ett land har sina nackdelar, men också fördelar. För mig är "ankdammen" mysig och jag gillar att det kan vara så lätta att hitta kontakter som på ett sätt eller annat känner en annan person man känner osv. Dessutom tycker jag om de finlandssvenska traditionerna. Jag är en stolt finlandssvensk!

Jag är just nu en studerande

Det betyder att jag inte lever med något överflöd. Det betyder också att jag är i en period där studier, att lära sig nytt och diskutera med likasinnade är viktigt. Även studentföreningar som Florakören är en stor del av mig samt alla kära vänner som jag lärt känna via körerna.

Jag är en fästmö

Och det är jag otroligt glad över. Att få leva tillsammans med en annan människa är lärorikt och mitt liv skulle nog vara lite tomt utan dig <3

 

 

Jag är en lchfare

Om man tänker på att man måste äta varje dag och jag valt att äta på ett lite annat sätt än många, då måste nog också den livsstilen vara en del av mig. Att vara lchfare idag betyder många gånger att man får en del suckar, många ifrågasättanden, många frågor, men också en och annan inspirerad människa att följa med i livsstilen. Jag är glad att jag hittade den här livsstilen och jag hoppas att de människor som lider av någonting som lchf sägs hjälpa mot hittar till livsstilen. Många är ännu helt ovetande om att det ens existerar.

Jag är en "kvinna"

Kan jag ens veta vad det betyder? Handlar det om bröst, livmoder och mens, eller går det ner på kromosonnivå? På en samhällelig nivå så sägs det att jag måste arbeta hårdare och att det finns många problem förknippade med "kön". Men jag är med i en damkör på grund av mitt röstläge och tydligen så känns ordet "kvinna" som ett bra ord för mig, så det får nu vara så tills vidare.

Jag är en global medborgare

Det betyder att jag inte vill se mig själv i en bubbla, utan att jag vet att allt jag gör påverkar andra, på ett postivt, neutralt eller negativt sätt. Jag försöker leva på ett sätt som skapar så få negativa spiraler som möjligt. Ett steg i taget.

 

 

Jag är en människa

Men jag är också bara en människa. Jag försöker, jag misslyckas, jag ger upp, men försöker igen. Jag skrattar, jag gråter, jag önskar och drömmer.

Jag är en snart 23-årig kvinna som diggar musik, nördar mig i intresse efter intresse, älskar att vara social och hamna i djupa diskussioner. Ibland är jag organiserad, ibland är jag ett kreativt kaos. Ibland är jag i ett djupt flow och ibland är jag i djupa ångesttankar.

Men jag lever. Och det gör du också som läser det här. Och jag vet att jag lever i en värld där jag har mycket att vara tacksam över. Därför vill jag ge. Därför vill jag hjälpa andra.

Jag vill inte bara tänka på mig själv. Jag vill också tänka på de som jag troligtvis aldrig kommer att träffa, men som jag ändå kanske kan hjälpa.

 

 

Genom att donera pengar jag ändå inte skulle kunna lägga på någonting bättre. För vad som jag skulle konsumera idag (som inte hör till mina livsnödvändigheter) skulle vara bättre än kanske rent vatten för en massa okända människor eller vaccin för dem? Det handlar inte om att skänka alla sina pengar och aldrig unna sig någonting, utan om att kanske en dag i månaden låta en tia fara till någon annan än sig själv.

Jag vill också att de som producerar och skördar min mat ska leva i harmoni med naturen och få rättvisa. Därför vill jag handlar ekologisk och gärna närproducerad mat och söker gärna efter fairtrade-märken i choklad, kakao och bananer.

Jag vill också se folk få utbilda sig och inte leva i rädsla, krig och otrygghet. Jag vill gärna se att människor inte tvingas in i system de inte skulle vilja leva i, som sömmerskorna världen över som gör alla billiga kläder eller de som tvingas färga läder så att en hel by drabbas av sjukdomar.

 

 

För jag är faktiskt en människa som lever på ett ställe där jag har möjligheter att påverka. Därför känns det som min plikt att påverka. Att ibland lyfta fram de som inga röster har. Som enbart lever i ett system utan påverkningsmöjligheter.

Jag kanske inte kan urtrota fattigdom eller skapa fred i världen. Men jag kan förutom att drömma om detta faktiskt kanske hjälpa en människa att utbilda sig, hjälpa en människa att överleva en naturkatastrof eller hjälpa en människa genom att donera mitt blod eller mina organ ifall mina ögon av någon anledning sluts i en olycka.

Eftersom jag är en människa som kan påverka tänker jag också göra det. Jag tänker inte passivt sitta och titta på världens elände. Jag vill aktivt kämpa för en bättre värld!

 

 

----------------------------------------------------

 

Jag vill också tacka Kuriren som skrivit en jättefin text om mig och mitt engagemang för samhället, miljön och livet. Den går att läsa här: Kuriren - Tillsammans gör vi skillnad

 

30.08.2017 kl. 20:49

Från och med idag lever vi över våra tillgångar

cc - pixabay

 

Vad betyder det?

Joo, att vi för resten av året lever på tillgångar som våra barn och barnbarn behöver och kommer att behöva.

Låter det flummigt?

Sådär mer korrekt så kan man väl säga att jorden kan producera en mängd naturliga resurser på ett år. Från och med idag, den 2.8.2017, så har vi förbrukat eller konsumerat lika mycket naturresurser som jorden kan producera på ett år. Det betyder att vi nu resten av året lever på "lånade" naturresurser.

Vi har överfiskat, huggt ner för mycket skog och släppt ut mer koldioxid än naturen kan ta emot och isolera.

Det går helt enkelt inte jämt ut. Kretsloppet balanseras inte. Det är som att hela tiden ta lån och aldrig betala tillbaka, eller ha ens barn att betala tillbaka det sedan. Precis som med våra statsskulder och privata skulder så ökar mängden hela tiden, år för år.

Det här dagen kallas på engelska "Earth Overshoot Day" och har beräknats fram av Global Footprint Network. De har gjort kalkyleringar i 30 år och vi kan se att EOD bara kommit tidigare och tidigare:

  • 1987: 19 december
  • 1995: 21 november
  • 2005: 20 oktober
  • 2010: 21 augusti
  • 2015: 13 augusti

 

Och idag nu då: 2017: 2 augusti.

 

Men hur kan jorden snurra runt då om vi lever på "lånade resurser"? Joo, det finns ännu en otroligt stor del människor som lever fattiga och med väldigt låga ekologiska fotavtryck. 

Men samhällena blir rikare hela tiden och vi i västvärlden håller upp vår levnadsstandard - högt.

 

cc - pixabay

 

Så vad kan vi göra åt det här då?

Svenska Yle publicerade nyligen en otroligt bra artikel, där de t.o.m nämner "Degrowth", som jag skrev om i min kandidatavhandling.

Läs gärna den, den är jätte informativ: Västvärlden bär den ekologiska skulden – fordringsägarna finns i den fattigare världen

Men problemet är inte att jorden inte klarar av folkmängden. Jorden tål mycket mer människor än de 7,5 miljarder människor som nu bor här. Det är vår konsumtion per människa som är problemet.

Vi i rika västvärldsländer konsumerar helt enkelt för mycket. Och för att råda bot på det så måste vi minska vår levnadsstandard. 

Det låter kanske hemskt. Vem vill leva på mindre liksom?

Många. Många vill det. Och de blir fler varje dag. Som artikeln tar upp så har man i många forskningar kommit fram till att lyckan inte blir större efter en viss uppnådd levnadsstandard eller efter en viss mängd pengar/inkomst. Och för många är lycka en av deras topp-prioritet i livet.

Så jag tror vi är påväg åt ett bättre håll. För varje dag blir fler och fler människor medvetna om vår överkonsumtion och märker att man kan bli lycklig på mindre.

Vi måste bara våga.

Jag tror det enklaste sättet är att låta eldsjälar som du och jag som bryr oss mycket börja och sedan göra det enklare för resten att omedvetet minska på sitt ekologiska fotavtryck. Ju mer människor som börjar desto mer hänger med.

Tillsammans kan vi påverka. Och det håller jag ännu fast vid! <3

 

cc - pixabay

 

 

(Jag vill annars också tacka alla som grattat mig för utmärkelsen. Tack! <3 Jag ska försöka förvalta min del av dessa hållbara bloggar och fortsätta hålla bra kvalitet på mina inlägg. Kom ihåg också att ni när som helst får skicka åt mig om det är någonting ni tycker att jag borde skriva om.)

02.08.2017 kl. 23:00

Trump drar USA ur klimatavtalet - Vad kan vi göra?

cc - pixabay

 

USA ligger på andra plats vad gäller utsläpp i hela världen. Inte blir det bättre av att Trump drar USA ur klimatavtalet som togs fram på klimattoppmötet i Paris för 1 1/2 år sedan. Många är frustrerade och ännu fler börjar bli likgiltiga, men det är nu EU och resten av världen borde stå enade och få stopp på det här.

Det är bara två andra länder som inte undertecknat klimatavtalet: Nicaragua och Syrien. Nicaragua tyckte avtalet var för vagt och ansåg inte att det skulle hjälpa någonting, men de satsar helt på egen hand på hållbarhet och siktar på 90% förnyelsebar energi av förbrukningen år 2020, för att ge ett exempel. Syrien... jaa, de har kanske mycket annat att fundera på just nu. 

Så tekniskt sett är det bara USA sen. 

Och vet ni vad jag tycker? Jag vill att resten av världen eller åtminstone EU börjar införa sanktioner mot USA. Klimatförändringen är verklig och den väntar inte. Trumps beslut idag kan påverka enorma mängder människor, till fortsatt hunger, torka, krig och död. Oftast börjar konflikter i länder från att det blivit kris och brist i något basbehov.

För att inte tala om all ekologisk mångfald som försvinner. Koraller och djur som dör och isar som smälter. Förändringar som kommer påverka våra barn och barnbarn.

Om inte det här är nog för att införa sanktioner mot USA så vet jag inte vad. USA skjuter sig själv i foten genom det här och jag kan ju hoppas att det får folk att vakna upp. Kanske USA inte blir någon stormakt mera och kanske EU tar över... Vem vet, men jag vill inte vänta och se vad som händer om vi inte gör något...

 

31.05.2017 kl. 18:43

European Sustainable Development Week 30.5 - 5.6. Hur blir vi mer hållbara?

Källa: Svenska regeringen

 

Från och med idag en vecka framåt håller den europeiska hållbarhetsveckan på. Den ordnas för att uppmärksamma de europeiska länderna på de nya globala målen för hållbar utveckling som FN tagit fram och brukar kallas Agenda 2030-målen. Målen är alltså skapade för att försöka vara lösta och avklarade innan 2030. 

Här ovanför kan man se de 17 mål som FN:s medlemsländer tagit fram och olika länder har sedan flera underkapitel under varje kategori med info om hur just det landet förhåller sig till ett mål och vilken strategi som förs.

Jag tänkte här kort ge lite tips på hur varje gemene människa kan hjälpa till och stödja de globala målen. De är globala utmaningar, och de kräver därför också globalt deltagande!

 

1. Ingen fattigdom & 2. Ingen hunger

  • I utlandet: Donera pengar till organisationer som försöker bekämpa fattigdom och hunger, t.ex. genom katastroffonder.
  • I hemlandet: Var med och donera mat och förnödenheter till de som har det sämre ställt. Delta i frivilligsarbete och hjälp de som är utsatta. Sticka sockor och mössor och donera, finns många sätt!

3. God hälsa och välbefinnande.

  • Fysiskt: Försök minska på sockeranvändningen och hitta åtminstone en motionsgren som känns som din.
  • Psykiskt: Satsa på dig själv, lära dig att acceptera dig själv för den du är. Lev mer mindful, förlåt, acceptera och gå vidare från det som hänt, men sitt inte och fundera för mycket på framtiden. Pröva lev mer minimalistiskt och minska dina prestationskrav, det minskar också stressen.

4. God utbildning för alla

  • Donera pengar till utbildning, speciellt i fattiga länder och till kvinnor och barn.

5. Jämställdhet

  • Var aktiv och acceptera inte diskriminering på grund av ålder, kön, sexuell läggning, funktionsnedsättning mm. Försök inkludera alla typer av människor i dina liv och på arbetsplatserna.

6. Rent vatten och sanitet för alla

  • Donera pengar till byggande av brunnar i fattiga länder och innovationer för god sanitet och rening av vatten.

 

7. Hållbar energi för alla

  • Skaffa solpaneler, bergsvärme, vindkraftsverk. Stöd förnyelsebar energi och kräv av politiker och företag att använda sig av förnyelsebar energi i deras fastigheter.

8. Anständinga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt

  • Skapa trygga arbetsplatser och uppmärksamma dåliga villkor. Ekonomisk tillväxt är enligt min väldigt problematisk, men vill du vara med och skapa det så satsa på nya, smarta, hållbara lösningar.

9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

  • Använd din konsumentmakt och kräv hållbarhet i alla branshcer. Eller använd ditt entreprenörskap och var med och skapa hållbarhet i olika branscher.

10. Minskad ojämlikhet

  • Prata om basinkomst och skatteflykt/skatteparadis. Inkomstojämlikhet är ett stort problem idag och många säger att skatteflykter är en stor bov, samt för slappa inkomstskatter. Basinkomst sägs kunna vara en lösning på ojämlikhet och fattigdom.

11. Hållbara städer och samhällen

  • Gör din röst hörd: Mer cykelvägar, bättre kollektivtrafik, bättre och lättare återvinning och skräpreducering.

12. Hållbar konsumtion och produktion

  • Bli minimalist. Handla mer på loppis och begagnat. Fundera alltid extra när du köper någonting nytt. Köp i så fall miljövänligare och hållbarare produkter och tjänster.

 

13. Bekämpa klimatförändringarna

  • Bästa sätten att som individ minska på ens koldioxidavtryck: Ät mindre kött och animaliska produkter. Ät ekologisk och närproducerat. Flyg mindre eller aldrig, använd hellre digitala medel för möten och semestra nära, använd miljövänligare transportmedel. Konsumera mindre och bättre.

14. Hav och marina resurser

  • Stöd hållbart fiske. Minska plastanvändningen, speciellt av mikroplaster. Kräv hållbarare däck för bilar och skippa plastgräsmattorna. Minska övergödning genom minre kemikalier i jordbruk och övriga produkter. 

15. Ekosystem och ekologisk mångfald

  • Stöd urskog och nyplantering av skog. Vägra massiv skogsavverkning, speciellt av regnskogar, använd inte produker med palmolja i och använd så miljövänliga produkter som möjligt.

16. Fredliga och inkluderande samhällen

  • Var en god människa. Hjälp till och tänk att allt du gör påverkar andra, låt det påverka positivt! Stöd förebyggande verksamhet.

17. Genomförande och globalt partnerskap

  • Var en global medborgare. Tänk globalt och agera lokalt. Tillsammans kan vi förändra! 

 

Här på deras hemsida kan man läsa mer och de globala målen: LÄNK

30.05.2017 kl. 16:00

Långläsning: Automatisering - Världens chans att skapa ett nytt samhälle?

cc - pixabay (WALL-E)

 

Jag går en otroligt intressant och givande kurs just nu i filosofi, som Mari Lidman, som för något år sedan disputerade med en doktorsavhandling om arbete, leder. Kursen heter "Jobb & Arbete" och där få vi reflektera över flera olika sätt att se på arbete.

Eftersom jag skriver min Pro Gradu-avhandling i nationalekonomi om arbete så tyckte jag att det var otroligt passande att denna kurs kunde gå nu.

Denna vecka var temat om automation och modern kritik av arbete. Jag skrev en uppsats om mina reflektioner över texterna, och tycker att det blev väldigt bra, så jag vill dela med de åt er, alla bloggläsare. Varsågod, här kommer nattens (eller kanske morgondagens långläsning om framtiden, arbete eller icke-arbete och meningen med livet)!

 

Författaren till artikeln i The Economist väljer att se automatiseringen och de ökade forskningarna kring AI som ett fortsatt system enligt hur tidigare industriella revolutioner gått till. Jobb har försvunnit och jobb dyker upp igen. Hen säger själv att det oftast är ekonomer och historiker som väljer att se det på det här sättet. Däremot så säger hen att det oftast är "tekniktyper" som väljer att prata om massarbetslöshet och oroligheter.

Det finns nog många ekonomer och andra samhällsbildande som också argumenterar för svåra problem med ett mer utvecklat AI-system och mer automation i samhället. Paul Mason i artikeln in The Guardian väljer att ta fram denna synpunkt men väljer istället att luta åt att se en möjlighet att övervinna detta genom att t.ex. skapa ett system med basinkomst, hårda skatter på inkomst och minskad arbetstid. Då behövs det troligtvis en starkare regering och riksdag än tidigare, kanske t.o.m en global regering.

Derek Thompson, som skrivit artikeln "A World Without Work", problematiserar ändå denna lösning. Han tar upp psykologisk forskning av hur arbetslösa känner sig och vad de gör, och kommer fram till att människan vill göra någonting, och att enbart ha en basinkomst skulle inte göra människor lyckligare. Han fortsätter sedan att istället ta upp "makerspaces", ställen där det finns en massa verktyg och material och folk får gå crazy där inne och vara kreativa och skapa saker. Han spinner vidare på den idén och nämner sedan att man också har föreslått att t.ex. istället för en basinkomst göra så att t.ex. en regering av något slag handhar en [demokratisk] arbetsmarknad, en slags "synlig hand" och att människor sedan där får själv välja vad de vill "arbeta med"/hjälpa någon att lösa. Jag ser det som att också vem som helst kan lägga upp (med säkert några restriktioner) egna förfrågningar på arbete, som andra sedan kan "jobba med". Sedan håller regeringen koll på det här på något sätt och så får du din basinkomst.

Sett ur en organisatorisk synvinkel skulle detta system kräva mängder av pappersarbete (tänk "fyll i denna blankett och redogör för arbetet som utförs) eller så skulle det finnas minimalt privatliv då regeringen istället osynligt kan följa med allt du gör och sedan lista ut att du arbetar och följer kriterierna (som ändå inte borde vara alls nå strikta). Båda av dessa kan ses som problematiska...

 

Jag ser att en av de stora frågorna här är om människan måste arbeta (med någon form av lite tvång) för att inte bli drivande, ambitiöslösa själar (såsom i filmen The Idiocracy och Wall-E) eller om det faktiskt går att ha en slags grund att hela tiden leva med och kunna anta att människor kan hitta på en slags mening med sitt liv. Jag tror det inte finns något svar ännu på den frågan.

Däremot så har ingen av texterna till veckans ämne nämnt något om hur ett förändrat utbildningssystem (för de mindre) skulle kunna inverka. Om man redan från lågstadieåldern börjar prata om hur bra man mår av att skapa, av att socialisera och skapa relationer med varandra och upptäcka ny saker med vår fantastiska värld (eller varför inte universum), skulle man inte då kunna få dem som vuxna att ha lättare för att hitta meningar med sitt liv och få sina dagar att gå? Man brukar säga att barn inte är rasistiska från födseln utan blir det genom en sådan socialisering. På samma sätt så kanske vi alla vuxna ha svårt att bara sådär hitta meningar med våra liv ifall arbete inte är en del av det när vi har vuxit upp i ett system där arbete ses som självklart.

Jag vet inte om det skulle ändra på någonting eller inte. Men jag vet att nationalekonomisk forskning har visat att ju högre välstånd människor har, desto mer fritid vill de ha. Därför anser jag inte att vi ska sträva till ett "business-as-usual" enligt artikeln i The Economist, även om det kanske skulle finnas jobb "åt alla" (enligt mig väldigt otroligt). Jag vill hellre se att vi kritiserar hela tanken på hur otroligt viktigt arbete måste vara för gemene människa (såsom Roland Paulsen, doktor i sociologi, gör i sina texter), speciellt då många jobb kan kännas meningslösa för människor.

 

Jag tror att det tillfälle vi är nu i historien, kan vara början på ett ordentligt nytt sätt att se på arbete - Förhoppningsvis kommer de nya samhällsystemen skapa fredliga människor, som värnar och jämlikhet och rättvisa, naturen, djuren och ekosystemen och som vill samarbeta istället för att tävla och som också kan skapa många lyckliga, medvetna människor. Idag kan jag hoppas, men idag kan jag också välja att vara med och försöka skapa det samhället redan nu. Bit för bit kan jag vara med och påverka, och välja att ägna mitt liv åt att försöka skapa ett bättre samhälle.

 

Det kanske blir mitt mål med mitt liv. <3


 

Vad vill du att ditt ska bli?

 

 

20.03.2017 kl. 00:10

Barn, ungdomar, utbildning, framtiden och automation

cc - pixabay

 

Hejsan från magisterbubblan!

 

Jag skriver i min magisteravhandling om nationalekonomiska teorier och arbete och har valt att fokusera väldigt mycket på automation inom arbetsmarknaden (utöver det fokuserar jag också på miljöaspekter och överlag kritik från andra ämnen än den neoklassiska nationalekonomin). Jag börjar märka av ett visst mönster inom en faktor som jag börjar få väldigt blandade känslor för. Jag vet inte om jag borde gråta, bli arg, deprimerad, förbannad eller inspirerad (den sista mer bloggvise än real-life-vise).

Jag sitter just nu och läser en bok av Jeremy Rifkin som heter "The End of Work" och som är skriven 1995. Jag har bara hunnit 1/4 men stöter redan på en sak som jag tänkte att jag vill bara briefa alla andra som tycker om att läsa min samhällsblogg. Nämligen att:

 

Vi måste börja tala om utbildning.

 

Av all den forskning jag redan hunnit göra med så verkar det vara ganska klart att risken för att kring hälften av alla våra jobb inom de närmaste 10, 20 åren kommer att automatiseras (notera ordet "risk", men var inte för naiv heller). Det här är ett otroligt stort problem, men jag tänkte i det här inlägget bara snabbt fokusera på våra barn och ungdomar som går i skolan idag och som funderar på "vad de ska bli då de blir stora" samt vad de ska utbilda sig till.

Jag vill argumentera för den forskning jag hittills gjort att utbildning lönar sig! Om vi antar att vi ännu inte ändrat vårt samhällsystem inom de närmaste 10 åren och du som förälder vill att dina barn ska ha en chans att infinna sig i någon slags arbetsmarknad så vill jag att alla föräldrar och lärare uppmärksammar detta problem och börjar uppmuntra barnen att utbilda sig, och det ordentligt.

Den delen där arbetskraft åtminstone fortfarande kommer behövas är inom hälsobranschen och utbildningsbranschen, eftersom automation inte kommer att infiltrera dessa områden lika snabbt som allt annat. Hit hör alltså också arbetsuppgifter som har väldigt mycket att göra med att socialisera med andra människor (tänk t.ex. politiker) och som inte är monotona arbetsuppgifter (tänk butikspersonal, snabbmatsrestauranger) och uppgifter som handlar om att skapa nya idéer teoretiskt (överlag vad som görs inom många akademiska ämnen). Ett annat område som kommer behöva mycket arbetskraft är inom teknologi och speciellt skapandet av nya robotar (inte att bygga existerande) och att sedan underhålla och omprogramera dessa robotar. Det här kräver ordentliga kunskaper i matematik, fysik och programmering (just saying). Samtidigt kommer den ökade framfarten av automatiserade bilar leda till att typ majoriteten av alla transportjobb (taxi-, långtradar- och busschaufför mm) kommer försvinna.

Det här är vad jag läst andra forskare kommit fram till. Jag tror själv också att miljöbranschen kommer skapa mer jobb i framtiden, men faktum kvarstår att många, många jobb kommer försvinna och mycket färre kommer att komma till.

Varför då? Joo, tidigare i utvecklingen har vi kunnat gå från jordbruk till industrisektorn och sedan till servicesektorn och till kunskapssektorn. Men när AI och liknande system tar över en stor del av hur vi tänker och agerar inom våra arbeten, vad lämnar då kvar? Vi blir helt enkelt som hästarna blev när maskiner såsom traktorer fick sin framfart -> arbetslösa/inte mer eftertraktade, eftersom utbudet på mänsklig arbetskraft kommer minska för varje år som går.

 

Så jag vill bara uppmuntra alla föräldrar att i er tur uppmuntra barn att vilja utbilda sig. Kanske också att all form av vidareutbildning inom vuxenålder också borde uppmärksammas och satsas mer på. Samtidigt vill jag också göra ett litet utrop för att vi istället för att tänka "vad vill jag bli när jag blir stor?" börja fråga oss själva och andra: "vad vill jag/du göra under mitt/ditt liv?". Arbete kommer ha en helt annan form än vad den har idag under vår livsstid och jag tror vårt fokus på livet också kommer ändra mycket.

 

(En sidenote är också att jag tror att det måste ske enorma samhällsförändringar inom dessa tio år, eftersom jag själv också antar att inte varje människa, ungdom och barn har kapaciteter att utbilda sig så högt och krävande som många av de nya arbetsplatserna behöver, samt att det ändå inte kommer finnas jobb åt alla. Sedan är det ju otroliga problem att ens försöka överleva om man har kroniska sjukdomar (Se Lungan i Stormen). Men den diskussionen får bli till en annan gång...)

 

Men jaa, det var allt! Hälsningar från magisterbubblan :D

Om ni undrar någonting eller tycker att jag ska skriva mer om min avhandling och mina forskningar så är det bara att säga till (kanske gör jag det ändå, haha, men lite pepp är aldrig fel).

 

Den som är intresserad av mer läsning om det här så rekommenderar jag läser Oxfords publikation om teknik och arbete: LÄNK

 

15.03.2017 kl. 14:32

Shopping är inte feminism... Shopping är mord!

cc - pixabay

 

Ikväll tittade jag igen på filmen "The True Cost". Det var väl ca två år sedan senast, och den påverkade mig lika mycket idag som förra gången. Det är en dokumentär som jag anser ALLA ska se (finns på Netflix), men speciellt om man tycker att shopping är en kul grej och inte tänker mer nämnvärt på varifrån våra kläder kommer, vem som gör dem samt vilken påverkan de har på människor och miljö...

1/6 av alla människor arbetar idag med mode/inom klädindustrin. De flesta av dessa människor är lågt utbildade kvinnor, som inte har några andra jobbmöjligheter än att jobba i klädfabriker, med otroligt låg lön, med en massa kemikalier och inget arbetarskydd. Den 24 april 2013, för snart fyra år sedan, dog 1129 människor i en fabrik som tillverkade kläder i Dhaka, Bangladesh. Av dessa var helt klart majoriteten kvinnor. Det var den dödligaste och största klädfabriksolyckan i historien! Och den uppkom eftersom ledarna pressades av modeföretagen att dra ner på kostnaderna och inte sköta om fastigheterna och arbetarskyddet. Och modeföretagen pressar ner kostnaderna för att få oss att konsumera mer och få mer vinst till företagsägarna...

Men vi fortsätter bara att konsumera mode. Vi fortsätter bara uppmuntra det som idag kallas "fast fashion". Det är inte bara 4 säsonger på mode idag, det är minst 52. Varje vecka är det nya klädesplagg i mode, varje vecka blir någonting modernt och någonting omodernt. Och varje vecka riskerar klädfabriksbyggnader att kollapsa för att vi bara kräver mer och mer till en mindre och mindre kostnad.

Och det är vi, vi kvinnor (även om jag inte tycker om att dela upp det så), som står för den största delen av shoppingen. Klädindustrin är den mest förorenade industrin efter oljeindustrin. Och vi stöder den? Stöder vi faktiskt en så ofeministisk industri som modeindustrin? Förstår vi att det påverkar miljontals kvinnor i utsatta länder till den grad det gör?

En arbetare i en klädfabrik, Shima, som intervjuades i dokumentären sa: "Jag anser att dessa kläder produceras av vårt blod"... Och det är så det är:

 

Shopping är inte feminism... Shopping är mord!

 

Utan billig, kvinnlig arbetskraft skulle inte företag såsom H&M, Zara, Forever 21, etc, etc, göra de vinster de gör idag. Året efter den enorma byggkollapsen i Dhaka gjorde modeindustrin ett rekordår. Tror ni några av pengarna gick till de kvinnliga arbetarna? Nej, såklart inte.

 

De kvinnliga arbetarna i klädfabrikerna försöker göra sin röst hörd, men det är förgäves. Ledarna tar emot, vi som konsumenter, tar emot.

Vi måste göra en förändring! Det här är ett agerande som behöver feminism! Vi som feminister måste börja kräva av företagen att se till att arbetsskydden och miniminivån höjs, vi måste hjälpa till att få regeringar i dessa utsatta länder att stifta lagar som hjälper alla de utsatta kvinnor i textilfabrikerna.

Vi måste bojkotta modeföretagen som inte producerar kläder på ett etiskt och hållbart sätt! Vi måste bojkotta fenomenet "shopping" som en kul hobby och börja se allvaret i vår konsumtion! Vi måste som feminister se till att fast fashion inte överlever de kommande tio åren utan dessa enorma förändringar på ordentliga levnadskrav!

 

Varenda gång du går och shoppar och tar i en enkelt t-skjorta i en affär, kom ihåg att den troligtvis har gjorts av en hårt, arbetande kvinna som kanske t.o.m. dog på kuppen. Är det värt det?

 

 

30.01.2017 kl. 20:39

 

 

Jasmine Nedergård / 23 år / Politices kandidat i nationalekonomi vid Åbo Akademi / Global medborgare

 

Välkommen till min samhällsblogg!

 

Kunskap är makt & tillsammans är vi starka!  Vi kan påverka andra människor och miljön runtom oss vid varje val vi gör i vardagen!

Här vill jag göra skillnad genom att lyfta upp ämnen som intresserar mig inom välmående, ekonomi, livsstil och miljön. Jag förespråkar även väldigt mycket naturlig mat utan socker och kolhydrater och följer själv en lchf-livsstil med mycket vegetariska element.

Trevlig läsning!

40 inspiratörer för hållbar livsstil 2017

 

Alla bilder är tagna av mig eller är CC om inget annat anges :)
 
"We cannot become what we need to be, by remaining what we are." - Max de Pree
 
Vill du kontakta mig? Gör det via min e-mail: jasmine.nedergard(at)gmail.com
 
 
Böcker jag läst/rekommenderar:
"This change everything" - Naomi Klein
"Prosperity without growth" - Tim Jackson
"Lingon och läppstift - Hur jag gjorde mig av med onödiga kemikalier och tillsatsämnen" - Noora Shingler
"Det sötaste vi har" - Ann Fernholm
 
Dokumentärer jag sett/rekommenderar:
"The true cost" - Sanningen om klädindustrin.
"Fed up" - Sanningen om sockret.
"Cereal Killers" - Om socker, fett, kolesterol och motion.
"Before the Flood" - Om klimatuppvärmningen och människans påverkan.
"Carbloaded - Dödssugen på att äta" - Om dagens överviktiga samhälle och vad vi borde göra åt det.
"The Human Experiment" - Om kemikalieindustrin och kemikaliernas mörka skugga i våra liv.
"Terra" - Om oss, våra liv, mänskligheten, naturen och framtiden.
"Sockerfilmen" - Om socker. Jättebra!
"Sustainable" - Om vår föda och hur den ska vara hållbar generation efter generation.

 

Kategorier

Senaste kommentarer

Augusti 2018

Att konsumera mera eller mindre när jordens resurser tar slut

Juni 2018

Cirkulär ekonomi i vardagen

Mars 2018

Utvecklingen av flygtrafiken är skamlig och alternativen borde förbättras

Januari 2018

Tips: 4 bästa miljö- och samhällspoddarna!

December 2017

Min gröna samhällsanalys: 2017 var året då vi började bry oss - på riktigt!Tips för att fira en cirkulär jul

September 2017

Att handla på loppis för att man kan eller för att man måste

Augusti 2017

Borde vi leva som på medeltiden?Vem är jag? - Jag är en människa med möjligheter att påverkaFrån och med idag lever vi över våra tillgångar

Maj 2017

Trump drar USA ur klimatavtalet - Vad kan vi göra?European Sustainable Development Week 30.5 - 5.6. Hur blir vi mer hållbara?

Mars 2017

Långläsning: Automatisering - Världens chans att skapa ett nytt samhälle?Barn, ungdomar, utbildning, framtiden och automation

Januari 2017

Shopping är inte feminism... Shopping är mord!Samhället och marknaden går snabbt framåt, men våra system lämnar i gamla banor...3 saker vi borde fokusera på i år

December 2016

Den fullständiga adventslistan! Lucka 19: Om kvalitet och planerat åldrandeLucka 17: Investera eller byta dina fonder/aktier till rättvisa och miljövänligare sådanaLucka 8: Kläd- och modeindustrins mörka sida - Vet vi vad som händer?

November 2016

Intressekonflikt: Miljövänlig ≠ tillväxtVad ska människan göra i ett fritt samhälle?Om Trump inte tror på klimatuppvärmningen så måste vi göra det!

Oktober 2016

Det ekonomiska systemet är ohållbart.Är det bra att våra samhällen utvecklas så snabbt?Inga nya bilar som går på bensin år 2030?

Juni 2016

Varför BNP är ett uselt mått på välfärd:Om dagens arbetssamhälle: De jobb som betyder mest men som inte går att leva på...

Maj 2016

Om vi hade basinkomst...Jag önskar vi hade basinkomst...Vi har blivit vana att bara betala "halva priset"... men vem betalar andra halvan?

April 2016

Hur ofta upplever vi att vi har makten att påverka nu för tiden?Min kandidatavhandling är färdig!! En liten idé såhär vid sängdags: Tänk om...

Mars 2016

Varför jag inte vill ha en del av dagens förmögenhetskaka...BLOGGSERIE: Generation Y - DEL 1: "Varför vi måste utbilda oss!"

Februari 2016

Företag vars produkter (mat, kläder etc) jag försöker undvika - Och varför vi alla borde göra det!

Januari 2016

Viktigare saker: EPI rapport 2016; Finland på högsta plats! - och att ta saker för givet...